Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torso ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utanför New Foundland, i Nordsjön
och vid Lofoten. 1921 gav torskfisket
(inberäknat vitling, kolja och gräsej)
över 200 milj. kr. i nv. Europa.
Amerika intar inom världsproduktionen
den främsta platsen, därnäst komma
England och Norge. Det svenska
torskfisket hade 1924 ett värde av
1,488,000 kr. Kolja fiskades för 1,130,000
kr., långa för 857,000 kr. och vitling
för 394,000 kr. Den övervägande delen
av torsken saltas och torkas till
klippfisk. Av levern kokas fiskleverolja.
Tor’so, bål, bildstod utan huvud och
extremiteter.
Torstenson, Lennart, 1603—51, svensk
fältmarskalk, riksråd, en av
trettioåriga krigets mest lysande fältherrar.
T. trädde tidigt i Gustav II Adolfs
tjänst och befordrades 1630 till överste
för artilleriet, i vilken egenskap han
väsentligt bidrog till konungens
segrar. 1635—40 tog han verksam del i
krigsrörelserna under Banérs
överbefäl, och efter dennes död utnämndes
T. till överbefälhavare och
generalguvernör i Pommern. Under sin
befäls-tid (1641—45) ledde han trots
tilltagande sjuklighet med glänsande
skicklighet den svenska arméns
krigsrörel-ser (segern vid Breitenfeld 1642, tåget
till Jylland 1643, segern vid Jankow
.1645).
Torsas, municipalsamliälle, sö.
Småland. 750 inv.
Tor’toIa, den största av de till
Storbritannien hörande Jungfruöarna,
Västindien. 64 kvkm. 4,000 inv.
Bomull och rörsocker.
Torty’r, tillfogande av kroppslig
pina, särskilt i syfte att förmå en
anklagad till bekännelse; kval, marter.
Från antiken och långt in i nyare tid
har T. använts av myndigheterna vid
en del rättsliga utredningar, och de
grymmaste tortyrredskap ha
konstruerats. Under 1700-t. avskaffades denna
barbariska bestraffnings- och
utredningsmetod i flertalet länder (i
Sverige 1772). — Torte’ra, svårt pina.
Torun [täronj*], det polska namnet
på Thurn*.
Torv. Växter och växtavfall, som
multnat utan fullt lufttillträde, övergå
till T., vars beskaffenhet är beroende
dels av växternas beskaffenhet, dels av
förmultningsgraden. Man urskiljer
t. ex. vitmosstorv, starrtorv,
fräken-torv, rismosstorv; man talar också 0111
kärrtorv och sjötorv, allt eftersom
tor-ven bildats på kärrmark och av
kärrväxter el. under vatten av
vattenväxter. De flesta torvarter äro bildade av
växter, som vuxit på platsen, men det
förekommer även torv, som bildats av
liopsvämmade växtdelar, svämmtorv. —
Väl multnad torv är svart el.
brunsvart, föga multnad torv är mera ljust
brunaktig. T. finnes till en mäktig-
het av stundom flera meter i våra
myr-och mossmarker. Den vilar ofta pä
gyttja, då den bildats genom
igenväx-ning av sjöar. Ofta innehåller den
stubbar och andra skogsrester, som
visa, att skog fordom varit rådande där
nu finnas skoglösa kärr och mossar.
Torvbrikettfer, av finfördelad och
torkad torv pressade briketter, som
användas som bränsle. Äldre försök
att framställa T. ha i regel visat sig
oekonomiska. Under de sista åren ha
dock i olika länder
torvbrikettfabri-ker på nytt satts i gång, sedan nya,
mera ekonomiska metoder för torvens
upptagning och bearbetning
utarbetats.
Torvindustri. Vid utnyttjande av
torvmossar är det som regel
nödvändigt att först utdika mossen, så att
torven blir mindre vattensjuk.
Tor-ven upptages sedan i tegelformade
stycken, som få lufttorka. Torven kan
även söndermalas under tillsats av
vatten och sedan hoppressas med
maskiner till fastare kakor, s. k. älttorv.
Jfr Torvbriketter. Upptagningen av
torv utföres numera med särskilda
maskiner. Torven användes direkt
som bränsle. Man har även
försökt att genom torrdestillation
framställa torvkol* och torvgas.
Resultaten lia dock hittills ej varit
ekonomiskt tillfredsställande. Försöken
att framställa sprit och till
vävnader användbara fibrer samt papper
ur T. ha ej heller medfört praktiskt
användbara resultat. Finfördelad torv
användes i stor utsträckning som
strö-medel, torvströ, i ladugårdar och på
avträden, som fyllnadsmedel i
trossbottnar samt vid inpackning och
förvaring av en del födoämnen.
Torvkol framställes genom kolning
av torv 1 milor och ugnar av olika
slag. Torvkolning bedrives för
närvarande på några ställen i Sverige.
Torvmossar bildas vid förmultning
av växter utan el. med otillräcklig
lufttillförsel (jfr Torv). T. förekomma
därför på vattensjuk mark och inom
forna sjöområden, som genom
växtlighet och torvbildning blivit igenfyllda.
Man skiljer på två huvudgrupper: 1)
Kär r, vilkas växttäcke företrädesvis
utgöres av halvgräs (starr), som vid
förmultning ger kärrtorv; 2) M 0
s-s a 1*, vilkas växttäcke till övervägande
del bildas av vitmossor
(Sphagnum-arter). De senare kallas ofta
Högmossar, emedan de ha en välvd yta.
Tillväxten sker nämligen hastigare i
mossens mittpartier och långsammare
i utkanterna (laggarna). I Norrland,
där T. liksom på Gotland vanligen
benämnas M y r a r, äro kärrartade T.
vanligast. De intaga i övre Norrland
mångenstädes mer än 50 % av
landarealen. De enskilda myrarna kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
