Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torso ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här nå en ytvidd av 100 kvkm. och
mera. I andra delar av Sverige,
särskilt i Småland och Västergötland, äro
högmossar vanliga. De gotländska
myrarna äro kärrartade. Jfr även
Torv.
Torvmull, se Torvströ.
Torvsprit. Teoretiskt kan man
framställa sprit av ej förmultnad
vitmoss-torv. Praktiskt har detta hittills ej
fått betydelse.
Torvströ el. torvmull är lufttorkad
och finfördelad torv. T. användes som
strömedel på avträden och i
ladugårdar, fyllning vid inpackning och i
trossbottnar etc. T. har stor förmåga
att upptaga vatten.
Tory, se Tories.
Tosca’na, landskap i n. Italien.
24,000 kvkm. 2,831,000 inv.
Residensstad Florens, 250,000 inv. — T. är till
övervägande del ett bergland. I n.
delen bry tes marmor (Carraramarmor).
Åkerbruk och trädgårdsodling, särskilt
vin- och fruktodling, äro befolkningens
viktigaste näringsgrenar. —
Historia. I forntiden kallades T.
Tyrrlie-nia, Etruria (jfr Etrusker) och Tuseia.
351 f. Kr. införlivades det med
Romarriket. Efter Västromerska rikets fall
(476) hörde Tuscia efter vartannat
under heruler, östgoter, bysantiner och
langobarder. Under medeltiden
upplöstes T. i en mängd smårepubliker
(Pisa, Lucca, Florens m. fl.). Under
den mäktiga släkten Medici
införlivades största delen av T. med Florens.
En medlem av släkten M. erhöll 1569
titeln storhertig av T. 1801 ombildade
Napoleon T. till ett självständigt
konungarike, Etrurien. 1808—14 var T.
införlivat med franska kejsardömet.
1860 anslöt sig T. till Sardinien och
uppgick 1861 i konungariket Italien.
Tosca’nska Marem’merna, benämning
på en sank och osund slättbygd i
Toscana, mellersta Italien, belägen
utmed kusten s. om floden Arno.
Tota’1, hel och hållen, fullständig.
Tota’1 förmörkelse, se Förmörkelse.
Totalisator, apparat för
kontrolle-ring av insatser vid vadhållning under
kapplöpning o. dyl. Genom
riksdagsbeslut 1923 tilläts användandet av T.
i Sverige. En viss procent av
insatserna skall tillfalla staten och
användas till främjandet av hästaveln.
Totalism, se Nordström 2.
Totalite’t, helhet.
Totemism, en hos en del primitiva
folk, särskilt indianstammar,
förekommande egendomlig, känslobetonad
föreställning om vissa föremål, växter,
djur el. dyl. Dessa betraktas med
vördnad, anses heliga. T. räknas ofta
som en sinnebild av stammen och
utgör vanligen någon djurart el. växt,
som för stammens livsuppehälle är av
Särskild betydelse, En motsvarighet
till T. inom civiliserade samhällen är
bruket av mascot.
To’tleben el. Todleben, F. E. I., 1818
—84, rysk ingenjörgeneral och
härförare. Under Krimkriget ledde T.
mycket skickligt försvaret av
Sevasto-pol (1854—55). T. organiserade under
rysk-turkiska kriget 1877—78 den
framgångsrika belägringen av Plevna.
Touche [to’sch], fr.,
framställningssätt; musikaliskt anslag;
färgbehand-ling, penselföring. — T o u c h e’r a,
vidröra, undersöka. — Touchant
[-sjang], rörande, gripande, bevekande.
Toujours [tosjo’r], fr., alltid.
Användes även i betydelsen alltid vid
gott humör och ogenerad.
Toulon [tolång’], stad på franska
medelhavskusten. 106,000 inv. Starkt
befäst och huvudbas för den franska
medelhavsflottan.
Toulouse [tolo’s], stad vid Garonne,
s. Frankrike. 175,000 inv.
Artilleriverkstäder, maskinindustri,
handels-centrum för jordbruksprodukter.
Universitet. — T. var fordom huvudstad
i det Västgotiska riket.
Toulouse-Lautrec [tolo’s låträk’], H.
de, 1864—1901, fransk målare och
tecknare. T. är mest känd för sina ej
sällan liemskt realistiska litografier
med motiv från Paris’ nöjeslokaler.
Han utförde även oljemålningar,
konstnärliga affischer samt illustrationer.
Tour [to’r], M. Q. de la, 1704—88,
fransk pastellmålare. T. var en av
sin tids främsta porträttörer (M: m e
de Pompadour, A b b é H u r e t,
V o 11 a i r e).
Touraine [torä’n], gammal provins
i mellersta Frankrike, numera
omfattande departementet Indre-et-Loire
och delar av departementet Vienne.
Huvudstad var Tours. T. förenades
1044 med Anjou. Tillhörde under ett
par århundraden de engelska
konungarnas franska besittningar.
Införlivades 1584 med Frankrike.
Tourcoing- [torkoäng’], stad i n.
Frankrike, på gränsen till Belgien.
79,000 inv. Linne- och
bomullsspinnerier och väverier.
Tournay [tornä’], stad i provinsen
Hainaut, Belgien, belägen vid floden
Schelde. 37,000 inv. T. är en gammal
stad med många bevarade medeltida
byggnadsverk. Under medeltidens
förra hälft var T. känt för
tillverkning av koppar- och mässingssaker och
under 1400-t. medelpunkten för en
blomstrande tillverkning av mattor.
Numera utgöra garverier och
strump-stolsfabriker T:s egentliga industri.
Viktig järnvägsknut.
Tournodes [torndå’], rätt, bestående
av på särskilt sätt kryddade och
stekta köttskivor.
Tours [to’r], stad vid Loire,
Frankrike. 75,000 inv. Vin-, bränneri- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
