här nå en ytvidd av 100 kvkm. och mera. I andra delar av Sverige, särskilt i Småland och Västergötland, äro högmossar vanliga. De gotländska myrarna äro kärrartade. Jfr även Torv. Torvmull, se Torvströ. Torvsprit. Teoretiskt kan man framställa sprit av ej förmultnad vitmoss-torv. Praktiskt har detta hittills ej fått betydelse. Torvströ el. torvmull är lufttorkad och finfördelad torv. T. användes som strömedel på avträden och i ladugårdar, fyllning vid inpackning och i trossbottnar etc. T. har stor förmåga att upptaga vatten. Tory, se Tories. Tosca’na, landskap i n. Italien. 24,000 kvkm. 2,831,000 inv. Residensstad Florens, 250,000 inv. — T. är till övervägande del ett bergland. I n. delen bry tes marmor (Carraramarmor). Åkerbruk och trädgårdsodling, särskilt vin- och fruktodling, äro befolkningens viktigaste näringsgrenar. — Historia. I forntiden kallades T. Tyrrlie-nia, Etruria (jfr Etrusker) och Tuseia. 351 f. Kr. införlivades det med Romarriket. Efter Västromerska rikets fall (476) hörde Tuscia efter vartannat under heruler, östgoter, bysantiner och langobarder. Under medeltiden upplöstes T. i en mängd smårepubliker (Pisa, Lucca, Florens m. fl.). Under den mäktiga släkten Medici införlivades största delen av T. med Florens. En medlem av släkten M. erhöll 1569 titeln storhertig av T. 1801 ombildade Napoleon T. till ett självständigt konungarike, Etrurien. 1808—14 var T. införlivat med franska kejsardömet. 1860 anslöt sig T. till Sardinien och uppgick 1861 i konungariket Italien. Tosca’nska Marem’merna, benämning på en sank och osund slättbygd i Toscana, mellersta Italien, belägen utmed kusten s. om floden Arno. Tota’1, hel och hållen, fullständig. Tota’1 förmörkelse, se Förmörkelse. Totalisator, apparat för kontrolle-ring av insatser vid vadhållning under kapplöpning o. dyl. Genom riksdagsbeslut 1923 tilläts användandet av T. i Sverige. En viss procent av insatserna skall tillfalla staten och användas till främjandet av hästaveln. Totalism, se Nordström 2. Totalite’t, helhet. Totemism, en hos en del primitiva folk, särskilt indianstammar, förekommande egendomlig, känslobetonad föreställning om vissa föremål, växter, djur el. dyl. Dessa betraktas med vördnad, anses heliga. T. räknas ofta som en sinnebild av stammen och utgör vanligen någon djurart el. växt, som för stammens livsuppehälle är av Särskild betydelse, En motsvarighet till T. inom civiliserade samhällen är bruket av mascot. To’tleben el. Todleben, F. E. I., 1818 —84, rysk ingenjörgeneral och härförare. Under Krimkriget ledde T. mycket skickligt försvaret av Sevasto-pol (1854—55). T. organiserade under rysk-turkiska kriget 1877—78 den framgångsrika belägringen av Plevna. Touche [to’sch], fr., framställningssätt; musikaliskt anslag; färgbehand-ling, penselföring. — T o u c h e’r a, vidröra, undersöka. — Touchant [-sjang], rörande, gripande, bevekande. Toujours [tosjo’r], fr., alltid. Användes även i betydelsen alltid vid gott humör och ogenerad. Toulon [tolång’], stad på franska medelhavskusten. 106,000 inv. Starkt befäst och huvudbas för den franska medelhavsflottan. Toulouse [tolo’s], stad vid Garonne, s. Frankrike. 175,000 inv. Artilleriverkstäder, maskinindustri, handels-centrum för jordbruksprodukter. Universitet. — T. var fordom huvudstad i det Västgotiska riket. Toulouse-Lautrec [tolo’s låträk’], H. de, 1864—1901, fransk målare och tecknare. T. är mest känd för sina ej sällan liemskt realistiska litografier med motiv från Paris’ nöjeslokaler. Han utförde även oljemålningar, konstnärliga affischer samt illustrationer. Tour [to’r], M. Q. de la, 1704—88, fransk pastellmålare. T. var en av sin tids främsta porträttörer (M: m e de Pompadour, A b b é H u r e t, V o 11 a i r e). Touraine [torä’n], gammal provins i mellersta Frankrike, numera omfattande departementet Indre-et-Loire och delar av departementet Vienne. Huvudstad var Tours. T. förenades 1044 med Anjou. Tillhörde under ett par århundraden de engelska konungarnas franska besittningar. Införlivades 1584 med Frankrike. Tourcoing- [torkoäng’], stad i n. Frankrike, på gränsen till Belgien. 79,000 inv. Linne- och bomullsspinnerier och väverier. Tournay [tornä’], stad i provinsen Hainaut, Belgien, belägen vid floden Schelde. 37,000 inv. T. är en gammal stad med många bevarade medeltida byggnadsverk. Under medeltidens förra hälft var T. känt för tillverkning av koppar- och mässingssaker och under 1400-t. medelpunkten för en blomstrande tillverkning av mattor. Numera utgöra garverier och strump-stolsfabriker T:s egentliga industri. Viktig järnvägsknut. Tournodes [torndå’], rätt, bestående av på särskilt sätt kryddade och stekta köttskivor. Tours [to’r], stad vid Loire, Frankrike. 75,000 inv. Vin-, bränneri- och