Tre rosor, Ture Jönsson, f. sannolikt på 1470-t., d. 1532, lagman och rikshovmästare. T. tillhörde frän början det mot Sturarna fientliga partiet men övergick till Sten Sture efter Stockholms fall 1502. 1520 underkastade han sig emellertid Kristian II men var f. å. en av de första stormännen, som slöto sig till Gustav Vasa. T. var en ivrig katolik, och Gustavs kyrkopolitik åstadkom därför en brytning mellan konungen och T., som 1529 igångsatte en resning. Då denna kuvats, flydde T. ur landet och slöt sig sedan till Kristian II. Tres bien [träbjäng’], fr., mycket bra. Treskiftesbruk, se Växtföljd. Trestegrsliopp består av två steg och ett hopp. Världsrekord 15.525 m., satt 1924 av Winter, Australien. Trettionio artiklarna, den engelska episkopalkyrkans bekännelseskrift, vilken antogs av parlamentet 1571. Trettioårigra kriget kallas den väldiga religiösa och politiska strid, som utkämpades huvudsakligen i Tyskland 1618—48. Kriget hade sina främsta orsaker i den efter reformationen och motreformationen allt skarpare motsättningen mellan katoliker och protestanter. Genom grannstaternas ingripande växte kriget till en allmän europeisk konflikt med vittomfattande följder. Man brukar skilja på fyra skeden i T. 1) Det b ö h m i s k-pfalziska kriget (1618—22). I Böhmen rådde mellan de böhmiska ständerna och deras katolske lands-herre starka motsättningar, vilka slutligen utlöste sig i uppror mot liabs-burgska väldet. Då kejsar Mattias dog 1619 och efterträddes av Ferdinand II, valde böhmarna den protestantiske kurfurst Fredrik V av Pfalz till konung. Böhmarna ledo emellertid ett förkrossande nederlag på Vita berget 1620, Fredrik förjagades, och Böhmen blev återförenat med de habsburgska arvländerna. Striden fortsattes i de pfalziska länderna, vilka erövrades av den katolska ligans trupper och gåvos åt ligans dåvarande ledare, hertig Maximilian av Bayern. 2) Det n e d e r s a c li s i s k-d a n-ska kriget (1623—29). Den protestantiske condottieren Kristian av Iial-berstadt inföll 1623 i nedersachsiska kretsen men besegrades i grund av den kejserlige härföraren Tilly, vilken därefter angrep den protestantiske krigshövdingen Ernst av Mans-feld i Ostfriesland samt tvang honom att upplösa sin armé (1624). F. å. ingrep den danske konungen Kristian IV i striden men led ett avgörande nederlag mot Tilly vid Lutter am Barenberge 1626. De kejserliga trupperna under Tilly och Wallenstein be- satte Brandenburg, Mecklenburg, Schleswig-Ilolstein, Jylland och Pommern. 1629 slöt Danmark fred i Lii-beck. 3) Det svens k-t y s k a kriget (1630—35). De katolska truppernas besättande av de nordtyska länderna innebar ett hot mot Sverige och föranledde Gustav II Adolf att ingripa i kriget. 1630 övergick han med en här till Tyskland. F. å. ingick han ett förbund med Brandenburg. Sachsen vägrade dock sin anslutning, och Gustav Adolf kunde fördenskull ej undsätta Magdeburg, som stormades av Tilly. Sachsen blev emellertid snart nödsakat att söka hjälp hos svenskarna. 1631 vann Gustav Adolf en glänsande seger över Tilly vid Breitenfeld, varefter Tilly tvangs att återtåga till s. Tyskland. Sverige var nu den le-' dande protestantiska staten. I Bayern vann Gustav Adolf en seger vid Lech över Tilly, som dödligt sårades, samt intog Augsburg och Mtinchen. Sedan Wallenstein blivit kejserlig överbefälhavare, måste Gustav Adolf tåga norrut för att avvärja Wallensteins angrepp på Sachsen. Vid Lutzen vann Gustav Adolf 1632 en seger men stupade själv. De svenska trupperna anfördes därefter av hertig Bernhard av Weimar och Gustav Horn, vilka emellertid i grund blevo slagna av de kejserliga vid Nördlingen 1634. Hertig Bernhard fortsatte kriget med fransk hjälp. F. å. slöto Sachsen och Brandenburg fred med kejsaren. 4) Det svens k-f ranska kriget (1635— 48). För att avvärja liabsburgarnas övervälde blandade sig Frankrike nu i striden. Svenskarna under befäl av Johan Banér slogo de kejserliga vid Wittstock 1636 samt vid Chemnitz 1639. Hertig Bernhard segrade vid Rheinfelden 1638 och intog s. å. Brei-sach. Efter Bernhards död 1639 gick hans armé i fransk tjänst. Banérs efterträdare, Lennart Torstensson, segrade vid Breitenfeld 1642. F. å. företog han ett fälttåg mot Danmark, som intagit en fientlig hållning, samt tågade sedan han rensat Jylland från danska trupper tillbaka mot s. 1645 överlämnade Torstensson befälet till Karl Gustav Wrangel, som i förening med fransmännen inföll i Bayern. En annan svensk armé började en belägring av Prag 164S, men denna avbröts, då fred slöts s. å. (se Westfaliska freden). Trettondag: jul el. Tretton dagen, den trettonde dagen efter julafton (6 januari). Under medeltiden firades denna högtid med ett i kyrkorna uppfört skådespel (jfr Mysterier). Efter reformationen bevarades denna sed, i det ett litet skådespel (trettondags-stjärnan) framfördes av fem utklädda gossar (stjärngossarna), vilka vandra- Tidens Lexikon. 81