de från liem till hem medförande en inifrån upplyst stjärna av genomskinligt papper, fäst på en stång. Seden fortlever ännu i vissa trakter av Sverige. Treudd, se Tridens. Tri-, i sammansättningar tre. Triand’ria, se Sexualsystemet. Triangel. — 1. Sluten figur, som är begränsad av tre linjer, av vilka var och en skär de två andra. I vanliga fall menar man med T. en sluten, plan figur, begränsad av tre räta linjer. Vinkelsumman i en dylik T. är enligt den euklideiska geometrin lika med två räta. Om en vinkel i en dylik T. är rät, kallas T. för rätvinklig. Finnes i en T. en trubbig vinkel, kallas den för trubbvinklig. Om alla vinklarna äro spetsiga, kallas T. för spetsvinklig. Liksidig kallas en T. med tre lika sidor; likbent en T., i vilken två sidor äro lika. Med en T:s höjd förstås en linje, som från en av T: s spetsar drages vinkelrät mot motstående sida. Denna sida benämnes T:s bas. En T:s yta är lika med halva produkten av bas och höjd. — 2. Mus., slaginstrument, bestående av en triangelformigt böjd stålstav, som vid anslag ger en hög metallklingande ton. Triangclmätning har till syfte att mäta olika avstånd på jordytan för bestämmande av jordens form och storlek, för kartläggning av större el. mindre områden m. m. Vid T. utgår man från en baslinje, vars längd direkt uppmätes, och uppmäter därefter vinklarna mellan denna baslinje och syftlinjerna från baslinjens ändpunkter till en tredje på lämpligt sätt markerad punkt i terrängen. Dessa punkter kallas triangelpunkter. Härur kunna sedan avstånden mellan baslinjens ändpunkter och den tredje punkten beräknas. Till den så erhållna triangeln, vars samtliga sidor nu äro kända, fogas genom markerande av en ny triangelpunkt ytterligare en triangel. Härigenom uppstår så småningom ett triangelnät, i vilket för kontrollens skull ytterligare linjer inläggas. Då fråga är om mätningar för vetenskapliga ändamål el. uppmätning av ett större område (triangelmätning av första ordningen) förläggas triangelpunkterna på stort avstånd från varandra (flera mil om detta på grund av terrängen är möjligt). Vid uppmätning av mindre områden inskjutas mellan de härvid använda, varaktigt markerade triangelpunkterna nya triangelpunkter (triangulering av andra ordningen) o. s. v. Triangulii’r, triangelformad, trekantig, trevinklig. Trianon [-nång’], Stora och Lilla T., två lustslott vid Versailles, nära Paris. Stora T., ett elegant envånings stenhus, uppfördes 1687—88 åt madame de Maintenon. Här slöts 1920 fred mellan Ungern och de allierade. Lilla T. byggdes 1766 och användes särskilt av drottning Marie Antoinette, som i parken lät anlägga en lantgård med kvarn, ladugård etc. till sitt och sina hovdamers nöje. Tri’asperioden inleder den mesozb-iska tidsåldern (se Geologiska perioder) i jordens historia. I T: s avlagringar, triasformationen, finnas de äldsta lämningarna efter däggdjur, vilka äro närmast besläktade med Australiens nutida pungdjur. En avdelning av triasformationen (Keu-per) finnes i behåll på ett par ställen i Skåne, eljest saknas formationen i Sverige. Tribu’n. — 1. Hos de forntida romarna benämning på flera olika slags ämbetsmän, av vilka de mest berömda voro de s. k. tribuni plebeji, folktribu-nerna. Dessa voro plebejernas representanter, och deras makt växte i och med plebejernas ökade betydelse. T. valdes varje år. En folktribun måste tillhöra den plebejiska klassen. — 2. Talarstol, estrad, läktare. Tribuna’l, domstol. T. betecknade under antiken den plattform, på vilken domare och en del andra ämbetsmän togo plats vid offentliga förhandlingar. Tribune, the Chicago Daily [sjika’gå dei’li tri’bjon], en av Amerikas ledande tidningar, som sedan 1S47 ut-gives i Chicago. T. tillhör republikanska partiet. Tribu’t, skatt, pålaga, av segraren utkrävd av ett underkuvat folk. Under den forna romerska republiken var T. ett slags förmögenhetsskatt. Trichino’poly, stad sv. om Madras, Främre Indien. Buddistisk vallfartsort, protestantisk och katolsk mission. 120,000 inv. Trick, knep, konstgrepp; i vissa kortspel varje taget spel utöver sex. Tricot [trikå’], se Trikå. Tricoteuse [-kåtö’s], fr., ”stickerska”, under den stora franska revolutionen benämning på en del fanatiska kvinnor, vilka närvoro vid riksförsamlingens, de politiska klubbarnas etc. sammanträden, vid avrättningarna o. dyl. Tri’dens, trident, treudd, treuddigt spjut, (harpun, ljuster), som användes vid fångst av större fisk, särskilt tonfisk. T. är havsguden Poseidons (Neptunus) attribut. Jfr Ljuster. Tridenti’nska mötet, ett kyrkomöte i Trident (Trient) 1545—63, som sammankallades av påven under trycket av reformationsrörelserna och det allmänna missnöjet med kyrkans tillstånd. T. behärskades av påvens anhängare och fastställde i huvudsak