(nu Hissarlik) som det Ilion, vilket anlades i historisk tid. Vid utgrävning-ar av kullen Hissarlik ha påträffats nio olika kulturlager, motsvarande nio på varandras spillror byggda städer. I den 6: e staden nedifrån anser man sig ha funnit en slags motsvarighet till det homeriska T. Troja’nska hästen. Se Trojanska kriget. Troja’nska kriget skildras i de homeriska sångerna. Av forntidens greker ansågs kriget ha ägt rum under åren 1194—1184 f. Kr. Numera anses T: s historia vara ett verk av folklig fantasi. Möjligen kan sagan om T. ha haft någon motsvarighet i ett förhistoriskt krig. (Jfr Homeros). Den trojanske konungasonen Paris bortrövade vid ett besök hos konung Mene-laos i Sparta dennes gemål, den sköna Helena. Upprörda häröver samman-slöto sig de grekiska furstarna under befäl av konungen i Mykene, Mene-laos’ broder Agamemnon, och företogo ett härtåg mot Tro ja. Efter svära motgångar och sedan Agamemnon för att blidka gudarna offrat sin dotter Ifigenia, anlände grekernas flotta till Tröjas kust. De slogo läger på stranden, sedan de drivit trojanerna innanför stadsmurarna. I tio år fördes kriget utan avgörande. Under kriget dräpte Akilles trojanernas främste kämpe, Hektor, för att hämnas sin fosterbroder Patroklos’ död. Själv föll emellertid Akilles för Paris’ pil. Trots de grekiska hjältarnas tapperhet förblev staden ointaglig. Detta berodde på att staden skyddades av en bild av gudinnan Pallas Atene. Först då denna staty förstörts, skulle det heliga Ilion falla. Därför beslöto Odysseus och Diomedes att bortföra gudabilden. Grekerna snickrade ihop en jättehäst av trä, den s. k. trojanska hästen, i vilken deras förnämsta kämpar gömde sig. De övriga företogo ett skenbart återtåg. Trojanerna jublade över grekernas avfärd och förde oförsiktigt nog trähästen in i staden. Vid mörkrets inbrott togo sig grekerna ut ur hästen, och de övriga grekiska krigarna återvände. Pallas Atenes bild erövrades. Troja blev segrarnas byte, folket dödades el. gjordes till slavar och staden brändes. Endast Eneas lyckades rädda sig. (Jfr Eneas). Troj’asagan utgör medeltidens mest omtyckta sagomotiv, vilket bearbetats av såväl skalder som prosaförfattare. T. hämtade sitt stoff ej från de grekiska och romerska originalkällorna utan från senare efterbildningar. Även till svenska översattes en dylik Tro jaroman. Jfr Trojanska kriget. Trojenborg, i äldre svensk litteratur förekommande namn på Troja. — Trojeborgar, nordiska stensätt- ningar från förhistorisk tid, till formen liknande labyrinter. Troj’ka, ryskt trespann. Troké, i modern verslära benämning på tvåstavigt fallande takt, d. v. s. en versfot, bestående av en betonad och en obetonad stavelse (— w). Troll, sagoväsen, som i forna tider ansågos vara fiender till gudar och människor. T. tänktes till utseendet små och vederstyggliga samt elaka och i besittning av övernaturlig kraft att skada människorna. De skulle bo i bergen och undfly dagsljuset. På julnatten samlades de till dans och dryckeslag. Trolldom, se Magi och Häxprocesser. Trolle. — 1. Gustaf Eriksson T., 1488 —1535. svensk ärkebiskop (1514). T., som var en synnerligen ivrig anhängare av katolicismen, kom på spänd fot med riksföreståndaren Sten Sture d. y.t vilken bemäktigade sig Stäkets län, som sedan länge tillhört ärkebiskoparna. 1517 jämnades fästet Stäket med jorden och T., som påstods vara landsförrädare, hölls en tid fängslad. T. slöt sig sedan till Kristian II, som återgav honom hans ämbete. Efter Kristians avresa till Danmark blev T. medlem av den tillförordnade regeringen men måste vid Gustav Vasas resning fly 1521. Senare sökte han stödja Kristians försök att återtaga den danska kronan. T. deltog i grevefejden och blev dödligt sårad vid öxnebjerg 1535. — 2. E. B. T., f. 1863. diplomat, sedan 1912 landshövding i Östergötlands län. T. var 1905—9 utrikesminister i Staaffs och Lindmans ministärer. Trolleliolm, egendom i Malmöhus län med slott, som uppfördes på 1670-t. efter ritningar av Hårleman. Trolle-Ljungby, stort gods ö. om Kristianstad, ö. Skåne. Trollhättan. — 1. En serie av vattenfall bildade av Göta älv omkring 10 km. efter dess utlopp ur Vänern. Fallens kraft (beräknad till 175,OOo hkr.) är till större del tillgodogjord för industrin genom Sveriges största elektriska kraftstation. Fallen kringgås genom Trollhättekanal med storartade slussar. — 2. Stad vid T. 1. 16,700 inv. Stort kraftverk. Betydande metallindustri: Gullefors bruk (stångjärn, järnplåt), Nydquist & Holms mekaniska verkstad (lokomotiv, turbiner, större maskiner) och Trollhättans elektrotermiska a.-b. (zink, bly, kiseljärn). Livlig sjöfart genom Trollhätte kanal. Trollhätte kanal, vattenväg, sammanbindande Vänern med Kattegatt, huvudsakligen följande Göta älv. T. är 84 km. lång. Jfr Trollhättan 1. Trollhätte kraftverk är Sveriges största elektriska kraftstation. T. tillhör