Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triptychon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(nu Hissarlik) som det Ilion, vilket
anlades i historisk tid. Vid
utgrävning-ar av kullen Hissarlik ha
påträffats nio olika kulturlager,
motsvarande nio på varandras spillror byggda
städer. I den 6: e staden nedifrån
anser man sig ha funnit en slags
motsvarighet till det homeriska T.
Troja’nska hästen. Se Trojanska
kriget.
Troja’nska kriget skildras i de
homeriska sångerna. Av forntidens
greker ansågs kriget ha ägt rum under
åren 1194—1184 f. Kr. Numera anses
T: s historia vara ett verk av folklig
fantasi. Möjligen kan sagan om T.
ha haft någon motsvarighet i ett
förhistoriskt krig. (Jfr Homeros). Den
trojanske konungasonen Paris
bortrövade vid ett besök hos konung
Mene-laos i Sparta dennes gemål, den sköna
Helena. Upprörda häröver
samman-slöto sig de grekiska furstarna under
befäl av konungen i Mykene,
Mene-laos’ broder Agamemnon, och företogo
ett härtåg mot Tro ja. Efter svära
motgångar och sedan Agamemnon för
att blidka gudarna offrat sin dotter
Ifigenia, anlände grekernas flotta till
Tröjas kust. De slogo läger på
stranden, sedan de drivit trojanerna
innanför stadsmurarna. I tio år fördes
kriget utan avgörande. Under kriget
dräpte Akilles trojanernas främste
kämpe, Hektor, för att hämnas sin
fosterbroder Patroklos’ död. Själv föll
emellertid Akilles för Paris’ pil. Trots
de grekiska hjältarnas tapperhet
förblev staden ointaglig. Detta berodde
på att staden skyddades av en bild
av gudinnan Pallas Atene. Först då
denna staty förstörts, skulle det heliga
Ilion falla. Därför beslöto Odysseus
och Diomedes att bortföra gudabilden.
Grekerna snickrade ihop en jättehäst
av trä, den s. k. trojanska hästen, i
vilken deras förnämsta kämpar gömde
sig. De övriga företogo ett skenbart
återtåg. Trojanerna jublade över
grekernas avfärd och förde oförsiktigt
nog trähästen in i staden. Vid
mörkrets inbrott togo sig grekerna ut ur
hästen, och de övriga grekiska
krigarna återvände. Pallas Atenes bild
erövrades. Troja blev segrarnas byte,
folket dödades el. gjordes till slavar
och staden brändes. Endast Eneas
lyckades rädda sig. (Jfr Eneas).
Troj’asagan utgör medeltidens mest
omtyckta sagomotiv, vilket bearbetats
av såväl skalder som prosaförfattare.
T. hämtade sitt stoff ej från de
grekiska och romerska originalkällorna
utan från senare efterbildningar. Även
till svenska översattes en dylik Tro
jaroman. Jfr Trojanska kriget.
Trojenborg, i äldre svensk
litteratur förekommande namn på Troja. —
Trojeborgar, nordiska stensätt-
ningar från förhistorisk tid, till
formen liknande labyrinter.
Troj’ka, ryskt trespann.
Troké, i modern verslära benämning
på tvåstavigt fallande takt, d. v. s.
en versfot, bestående av en betonad
och en obetonad stavelse (— w).
Troll, sagoväsen, som i forna tider
ansågos vara fiender till gudar och
människor. T. tänktes till utseendet
små och vederstyggliga samt elaka
och i besittning av övernaturlig kraft
att skada människorna. De skulle bo
i bergen och undfly dagsljuset. På
julnatten samlades de till dans och
dryckeslag.
Trolldom, se Magi och Häxprocesser.
Trolle. — 1. Gustaf Eriksson T., 1488
—1535. svensk ärkebiskop (1514). T.,
som var en synnerligen ivrig
anhängare av katolicismen, kom på spänd fot
med riksföreståndaren Sten Sture d. y.t
vilken bemäktigade sig Stäkets län, som
sedan länge tillhört ärkebiskoparna.
1517 jämnades fästet Stäket med
jorden och T., som påstods vara
landsförrädare, hölls en tid fängslad. T.
slöt sig sedan till Kristian II, som
återgav honom hans ämbete. Efter
Kristians avresa till Danmark blev T.
medlem av den tillförordnade
regeringen men måste vid Gustav Vasas
resning fly 1521. Senare sökte han
stödja Kristians försök att återtaga
den danska kronan. T. deltog i
grevefejden och blev dödligt sårad vid
öxnebjerg 1535. — 2. E. B. T., f. 1863.
diplomat, sedan 1912 landshövding i
Östergötlands län. T. var 1905—9
utrikesminister i Staaffs och Lindmans
ministärer.
Trolleliolm, egendom i Malmöhus län
med slott, som uppfördes på 1670-t.
efter ritningar av Hårleman.
Trolle-Ljungby, stort gods ö. om
Kristianstad, ö. Skåne.
Trollhättan. — 1. En serie av
vattenfall bildade av Göta älv omkring
10 km. efter dess utlopp ur Vänern.
Fallens kraft (beräknad till 175,OOo
hkr.) är till större del tillgodogjord
för industrin genom Sveriges största
elektriska kraftstation. Fallen
kringgås genom Trollhättekanal med
storartade slussar. — 2. Stad vid T. 1.
16,700 inv. Stort kraftverk. Betydande
metallindustri: Gullefors bruk
(stångjärn, järnplåt), Nydquist & Holms
mekaniska verkstad (lokomotiv,
turbiner, större maskiner) och
Trollhättans elektrotermiska a.-b. (zink, bly,
kiseljärn). Livlig sjöfart genom
Trollhätte kanal.
Trollhätte kanal, vattenväg,
sammanbindande Vänern med Kattegatt,
huvudsakligen följande Göta älv. T. är
84 km. lång. Jfr Trollhättan 1.
Trollhätte kraftverk är Sveriges
största elektriska kraftstation. T. tillhör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
