kunde pressa papperet mot formen. — I den moderna digelpressen fastsättes tryckformen på ett vertikalt funda-ment, och den maskindrivna digelns rörelse möjliggör ett snabbt inläggande och uttagande av papperet, vilket oftast sker för hand. Tryckfärgen överföres på typernas yta (stilgravyren) medelst maskindrivna valsar. Digelpressen användes huvudsakligen för tryckning av smärre tryckalster. — Snällpressen har ett vågrätt funda-ment, som under tryckningen åker fram och tillbaka under en roterande tryckcylinder, som pressar papperet mot formen. Färgen överföres medelst maskindrivna valsar. Snällpressar för tryckning i flera färger ha motsvarande antal fundament och färgverk. — I rotationspressarna sker tryckningen vanligen mot cylinderformade stereotypplåtar (se Stereotypi), mot vilka tryckcylindrarna pressa. Papperet insättes i form av långa rullar i maskinen, vilken utför trycket pä båda sidor och därefter skär ner papperet i ark. Med de modernaste rotationspressarna har en tryckhastighet av 200,000 exemplar i timmen uppnåtts. De användas huvudsakligen i tidnings-tryckerier. Tryckpump el. sug- och tryckpump är byggd på liknande sätt som en sug- och lyftpump (jfr Pump). Hos T. saknar emellertid kolven ventil. Då kolven föres uppåt, suges vätska in från en rörledning. När sedan kolven föres nedåt, sluter en ventil ovannämnda rörledning, så att vätskan ej kan strömma tillbaka. I stället öppnas en ventil, som förut hållit mynningen till en annan rörledning tilltäppt och vätskan drives ut genom denna rörledning. Medan den höjd en vätska kan lyftas med en sug- och luftpump är begränsad, kan däremot med en T. vätska pumpas till teoretiskt taget obegränsad höjd. I praktiken kommer höjden att begränsas av materialens hållfasthet. Trycksinne, beröringssinne, se Känsel. Tryckt som manuskript, se Manuskript. Tryckår skall enligt tryckfrihetsförordningen utsättas på varje boktryckerialster. TryfTel, till disksvampar hörande underjordiska svampar, vilka ha en egendomlig, kraftig lukt. Fruktkroppen är knölformig. T. användes som krydda till kötträtter. Svart T. finnes framför allt i Frankrike och Italien. Vit T. förekommer även i vårt land. Tryggcr, Ernst, f. 1857, politiker, rättslärd. Blev 1889 professor i processrätt, 1905 justitieråd. T. blev 1897 ledamot av första kammaren, där han snart kom att intaga en ledande ställning inom högerpartiet och småningom blev första-kammarhögerns erkände ledare. I april 1923 bildade T. ministär men avgick efter nyvalen i september 1924. 1926 blev T. universitetskansler. Tryggvesson, se Olof, norska konungar 1. Trym, i nordiska gudasagan en tursadrott, som, medan Tor sov, stal hans hammare Mjollner. T., som härskade bland jättarna, förklarade sig ej vilja återlämna hammaren, såframt han ej fick Freja till maka. Tor begav sig då till T. i Frejas skepnad med Loke som brudtärna och lyckades genom list bemäktiga sig Mjollner, med vilken han dödade T. Denna saga skildras i ”Trymskvida”, en av den äldre Eddans sånger. Trymskvida, en av den äldre Eddans vackraste sånger, från omkring 900. T. är troligen av norskt ursprung. Jfr Trym. Trymå’, stor väggspegel, vanligen nående ned till golvet. TrypsPn, ett enzym, som härstammar från bukspottkörteln och som i tarmen klyver äggviteämnen och som i motsats till magsaftens pepsin är verksamt vid svag alkalisk el. neutral reaktion. Trysilälven, benämning på Klarälven* i dess övre lopp. Trådlös telefonering, se Radio. Trådlös telegrafering, se Radio. Trål, se Fiskredskap. Trä, se Ved. Träben, under äldre tider använda enkla ersättningsmedel för förlorade ben. Numera göras konstgjorda ben, som efterbilda benens form och även ha mer el. mindre väl konstruerade leder, vilka möjliggöra en jämförelsevis normal gång och även mera komplicerade rörelser såsom cykelåkning och ridning. Ju större del av benet som finnes i behåll, desto bättre kan ersättningslemmen fylla sin uppgift. Träd, se Trade. Träda el. träde kallas åkerjord, som under ett år ligger obesådd. Avsikten är, att jorden skall få ”vila ut”. Förr fick jorden ligga som T. vart annat (tvåskiftesbruk) el. vart tredje år (tre-skiftesbruk). Numera användes fyr-skiftesbruk el. längre växtföljder. Under T-tiden bearbetas och gödslas jorden i stor utsträckning. Trädgräns, se Skogsgräns. Trädgårdsböna, se Störböna. Trädgårdsföreningar. De lokala svenska T. äro sammanslutna till det 1909 bildade Sveriges allmänna trädgårdsförbund. Dessutom finnas en hel del andra T., bland vilka märkes Sveriges po m ologiska