Täthet, mängd, massa per volyms-enhet. Jfr Egentlig vikt. Tätmjölk erhålles, då mjölk surnar under inverkan av bakterier, som erhållas från tätört. Dessa framkalla en slags slemmig jäsning i mjölken, som får en seg, tråd dragan de beskaffenhet. Tättingar (Passeres), en fågelordning, som omfattar omkring halva antalet fågelarter (c:a 0,000). Till T. höra de flesta av våra sångfåglar. Ungarna äro vid födelsen blinda och nästan nakna. Till T. höra Sångfåglarnas familj samt en del tropiska fågelsläkten. ' Tätört (Pinguicula vulgaris) har tvåläppig, blå blomma på stängel och bladen samlade i en rosett. På bladens yta finnas körtelhår, som avsöndra en slemmig vätska, i vilken finnas vissa bakterier. Jfr Tätmjölk. Töckenstjärnor, se Nebulosor. Tönder, stad i Sönder-Jylland (Nord-schleswig), Danmark. 5,300 inv. Residensstad i Tönder amt. T. tillhörde 1800—1920 Tyska riket och kallades då Tondern. I stadens närhet idkas sedan gammalt spetsknyppling. Tönder amt, danskt amt i Söiuler-Jylland. 1,388 kvkm. 30,000 inv., därav 8,000 i amtets städer: Tönder (residensstad), Höjer och Lögunkloster. Tönsberg, stad vid en fjord av samma namn, Vestfolds fylke, s. Norge. 12,000 inv. Residensstad. Norges äldsta stad. Norges tredje skeppsredar-stad; stor valfångarflotta. Töreboda, köping vid Göta kanal, där denna korsas av v. stambanan, n. Västergötland. 1,000 inv. Mekanisk verkstad och gjuteri. Törnebohm, A. E., 1838—1911, geolog, bekant för sina stora geologiska kartarbeten över mellersta Sverige och över fjälltrakterna samt för sin tolkning av den skandinaviska fjällkedjans byggnad såsom behärskad av kolossala överskjutningar. T. var chef för Sveriges geologiska undersökning 1897—1900. Törneman, A., 1880—1925, målare. T. har särskilt sökt nå starka färgeffekter och monumental förenkling i utförandet. Bland hans arbeten må nämnas Parisiskt n a 11 k a f é, Dam i b 1 å 1.1, Fågel blå. T. har dessutom utfört väggmålningar i riksdagshuset och i Stockholms stadshus. Törnros, se Rosor. Törnskatsläktet (Lanius) tillhör familj Laniidse. T. har kraftig, i spetsen hakformigt nedböjd övernäbb. Arterna äro rovfåglar. De samla förråd av insekter, ödlor, möss o. dyl., som de spetsa på taggarna av buskar t. ex. slån, i vilka de ha sitt tillhåll.