Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tändhatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Täthet, mängd, massa per
volyms-enhet. Jfr Egentlig vikt.
Tätmjölk erhålles, då mjölk surnar
under inverkan av bakterier, som
erhållas från tätört. Dessa framkalla en
slags slemmig jäsning i mjölken, som
får en seg, tråd dragan de beskaffenhet.
Tättingar (Passeres), en
fågelordning, som omfattar omkring halva
antalet fågelarter (c:a 0,000). Till T.
höra de flesta av våra sångfåglar.
Ungarna äro vid födelsen blinda och
nästan nakna. Till T. höra
Sångfåglarnas familj samt en del tropiska
fågelsläkten.
’ Tätört (Pinguicula vulgaris) har
tvåläppig, blå blomma på stängel och
bladen samlade i en rosett. På
bladens yta finnas körtelhår, som
avsöndra en slemmig vätska, i vilken finnas
vissa bakterier. Jfr Tätmjölk.
Töckenstjärnor, se Nebulosor.
Tönder, stad i Sönder-Jylland
(Nord-schleswig), Danmark. 5,300 inv.
Residensstad i Tönder amt. T. tillhörde
1800—1920 Tyska riket och kallades
då Tondern. I stadens närhet idkas
sedan gammalt spetsknyppling.
Tönder amt, danskt amt i
Söiuler-Jylland. 1,388 kvkm. 30,000 inv.,
därav 8,000 i amtets städer: Tönder
(residensstad), Höjer och Lögunkloster.
Tönsberg, stad vid en fjord av
samma namn, Vestfolds fylke, s. Norge.
12,000 inv. Residensstad. Norges
äldsta stad. Norges tredje
skeppsredar-stad; stor valfångarflotta.
Töreboda, köping vid Göta kanal,
där denna korsas av v. stambanan, n.
Västergötland. 1,000 inv. Mekanisk
verkstad och gjuteri.
Törnebohm, A. E., 1838—1911, geolog,
bekant för sina stora geologiska
kartarbeten över mellersta Sverige och
över fjälltrakterna samt för sin
tolkning av den skandinaviska
fjällkedjans byggnad såsom behärskad av
kolossala överskjutningar. T. var chef
för Sveriges geologiska undersökning
1897—1900.
Törneman, A., 1880—1925, målare. T.
har särskilt sökt nå starka
färgeffekter och monumental förenkling i
utförandet. Bland hans arbeten må
nämnas Parisiskt n a 11 k a f é, Dam
i b 1 å 1.1, Fågel blå. T. har
dessutom utfört väggmålningar i
riksdagshuset och i Stockholms stadshus.
Törnros, se Rosor.
Törnskatsläktet (Lanius) tillhör
familj Laniidse. T. har kraftig, i
spetsen hakformigt nedböjd övernäbb.
Arterna äro rovfåglar. De samla förråd
av insekter, ödlor, möss o. dyl., som
de spetsa på taggarna av buskar t. ex.
slån, i vilka de ha sitt tillhåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
