skildring av utomordentlig tids- ocli miljöstämning, liar U. hävdat sin plats som en av Norges förnämsta skriftställare. Av U: s övriga romaner må nämnas 'Vaaren och Fru Marta 0 u 1 i e. År 1925 övergick U. till katolicismen. Undulationsteorin, den av den holländske forskaren Huyghens uppställda teorin, att ljuset är en vågrörelse i etern. Se Ljus. Une’rade kyrkor el. unierade kyrkor kallas vissa kristna kyrkor, vilka med bibehållande av en delvis avvikande bekännelse och kyrkoordning, anslutit sig till den romersk-katolska kyrkan. Till dessa liöra dels vissa orientaliska kyrkor (den armeniska, den jakobitiska i Syrien och Mesopotamien, en del tomaskristna i Indien, den abessinska, vissa koptiska kristna 1 Kairo och den maronitiska kring Antiokia i Syrien), dels vissa grekiskkatolska kyrkor i Syrien och Egypten (melkiterna), i Balkanstaterna, Ryssland, österrike-Ungern och Italien. Unger, A., f. 1870, sedan 1921 landshövding i Värmlands län. Ungern, konungarike i Mellaneuropa, i n. gränsande till Tjeckoslovakien, i sö. till Rumänien, i s. till Jugoslavien och i v. till Österrike. 93,000 kvkm. 8 milj. inv. Före världskriget var ytvidden 325,000 kvkm. Stora områden lia avträtts till Tjeckoslovakien, Rumänien och Jugoslavien. Ett mindre område utmed västgränsen har förlorats till Österrike. Vad som återstår är det rent magyariska slättlandet omkring Donau. — Huvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel, övriga näringar äro föga betydande. Viktigaste sädesslag äro vete och majs. År 1925 var införseln 740 milj. ungerska guldkronor, utförseln 400 milj. ungerska guldkronor. En ungersk guldkrona = 0.456 svenska kr. År 1927 infördes myntenheten en pengö -100 filler = 0.652 svenska kr. — Ungrarna (madjarerna) äro till största delen romerska katoliker, till en mindre del protestanter. — U. är en inskränkt monarki, för närvarande styrd av en riksföreståndare. — Huvudstad är Budapest, 930,000 inv., övriga märkligare städer Szeged, 120,000 inv., och Debre-czen, 95,000 inv. Jfr kartan över Mellaneuropa. — Historia. Angående U:s tidigare historia se Österrike. Efter skilsmässan från detta land 1918 förklarades U. för republik. Med västmakterna slöts vapenstillestånd. 1919 utbröt en bolsjevi-kisk revolution. I Budapest organiserades ett folkkommissariernas råd under ledning av Bela Kun. Den nya regeringen kom snart i konflikt med grannstaterna. Rumäniska och' tjecko- slovakiska trupper inträngde i U. Ställningen blev ohållbar för regeringen, som nödgades avgå. En nationalförsamling utlystes. Emellertid till-vällade sig ett monarkiskt parti, anfört av ärkehertig Josef, makten. Strax därpå intågade rumäniska trupper i Budapest och ärkehertigen nödgades avgå. En borgerlig regering bildades, vilken verkställde en hårdhänt räfst med kommunisterna. Sedan nationalförsamlingen sammanträtt, bildades en ny mera försonlig regering och utsågs amiral I-Iorthy till riksföreståndare. Fredsunderhandlingar påbörjades med de allierade. Dessa ledde till freden i Trianon 1920. Genom denna fick U. sina nuvarande gränser. 1921 gjorde exkonung Karl ett försök att bli erkänd som U:s konung. Detta misslyckades emellertid. Karl och drottningen blevo tillfångatagna och förda till Madeira. Nationalförsamlingen förklarade emellertid U. för ett konungarike med fritt konungaval. Bethlen, vilken sedan 1921 var regeringschef, genomdrev U: s upptagande i N. F. 1922 och lyckades även förskaffa landet ett utländskt lån på 250 milj. guldkronor. Detta beviljades på villkor att N. F. fick överinseende över landets finansväsen. Detta väckte emellertid ont blod på flera håll. 1925 avslöjades en liga, som delvis av patriotiska skäl tillverkat och utpräng-lat falska francsedlar. I denna liga var en hel del politiskt framstående personer inblandade, bland annat prins Windischgrätz ocli polischefen Nådosy. Denna skandal har i hög grad skadat U: s anseende. Konunga-frågan är alltjämt olöst. Ungliink, ett vid 1900-t: s början mycket använt öknamn på ungsocialisterna, uppkallat efter deras ledare Henrik (Hinke) Bergegren. Unghöger, en från början av 1900-t. förekommande politisk beteckning, vilken i dagligt tal användes om två riktningar. Den ena riktningen uppstod i slutet av 1890-t. Dess förnämsta organ är sedan 1911 ”Svensk tidskrift”. Den andra, den egentliga U., uppkom ursprungligen i Göteborg och har i sina grundsatser närmast påverkats av professorerna V. Nordström och R. Kjellén. Dess främsta organ ha varit ”Göteborgs aftonblad” och ”Det nya Sverige”. Under världskriget ivrade U. för en svensk anslutning till Tyskland och senare för ett ingripande i finska frihetskriget. Ungsocialister, personer anslutna till Sveriges ungsocialistiska parti (tidigare Svenska socialistiska ungdomsförbundet), vilket särskilt inriktat sig-på antiparlamentaristisk, antimiiita-ristisk och ateistisk propaganda.