Ungturkar, se Turkiet, historia. Uniformite’t, enhetlighet, likformighet. Uni’k, ensam i sitt slag, ojämförlig. Union, förening, förbund, särskilt mellan stater. U. kan innebära mer el. mindre utsträckt gemenskap. Om det väsentliga är, att statsöverhuvudet är gemensamt, kallas U. personalunion. Realunion innebär, att de statliga institutionerna i större utsträckning äro gemensamma. En särskilt fast form av U. mellan stater kallas ofta federation. Unionister, beteckning för sydstaternas, de konfedererades motståndare i det amerikanska inbördeskriget. U. var även beteckning för ett liberalt parti i England, som 1886 på grund av meningsskiljaktigheter i fråga om politiken mot Irland bröt sig ut ur det av Gladstone ledda liberala partiet och mera anslöt sig till de konservativa. Union-Jack [jo’njen djsek’], eng., benämning på den brittiska national-flaggan. Uniso’n sång, enstämmig av flera röster utförd sång. Unita’rier, vissa kristna samfund, • vilka utmärkas av en jämförelsevis förnuftsbetonad åskådning. De förkasta dogmerna om Kristi gudom och den obefläckade avlelsen samt treenig-hetsläran. U. ha förr funnits i de flesta av Europas länder och uppträdde redan under reformationstiden. Särskilt i Polen och i Siebenbtirgen ha funnits U. Under senare tid ha de haft församlingar framför allt i England och U. S. A. Bland deras medlemmar märkas kemisten Priestley, Parker och Emerson. Till U. hör bl. a. Harvarduniversitetet i Förenta Staterna. United Kingdom of Great Britain and Ireland, eng., Det förenade konungariket Storbritannien och Irland. Se Storbritannien. United States of America [junaj’ted st8e’its cev amser’ika], se Amerikas Förenta Stater. Unite’t, enhetlighet. Universa’1, allomfattande. Univérsalarvinge är den, som på grund av testamente el. lagstadgade arvsbestämmelser ensam ärver död persons efterlämnade tillgångar. UniverseFla broderskapet och Teosofiska samfundet, förkortas U. B. o. T. S., sedan 1898 titel för det av Tingley ledda Teosofiska sambundet*. Universell tid, en ordnad tidberäkning för olika orter, som genomfördes på en konferens i Washington 1884. Vid denna indelades jordklotet i 24 zoner. Inom varje zon skall tiden räknas lika, d. v. s. alla klockor ställas lika. Till utgångspunkt antogs tiden enligt Greenwichs meridian, s. k. Västeuropeisk tid. Inom varje zon beräknas tiden en timme före närmast västligare zon och en timme efter närmast östligare zon. Medeleuropeisk tid är alltså en timme före Västeuropeisk tid. östeuropeisk tid är två timmar före Västeuropeisk tid. Förenta staterna omfattar fyra zoner, vilka, räknat från ö. kusten, äro resp. 5, 6, 7 och 8 timmar efter Västeuropeisk tid. Sverige räknar Medeleuropeisk tid. För närvarande håller på att införas en ny sifferberäkning på dygnets timmar från 0 till 24 i stället för 2 gånger 0—12. Detta tillämpas å de svenska järnvägarna från och med den 15 maj 1927. Univer’sitas, lat., det hela, numera beteckning på universitet. Universitet, vetenskaplig högskola, som dels har till uppgift att genom föreläsningar och övningar meddela undervisning och anställa prövningar med eleverna samt tilldela dem exa-mensgrad, dels har till ändamål att bedriva vetenskaplig forskning. Ett slags förebilder till . de moderna U. funnos redan under antiken. I det romerska kejsarriket upprättades högskolor med av staten avlönade lärare. Den mest berömda av dessa var högskolan i Aten. Först mot slutet av medeltiden uppstodo åter verkliga högskolor. Bland de äldsta av dessa var den medicinska skolan i Salerno i Italien, som grundlädes på 800-t. och som organiserades som högskola på 1100-t. U. i Bologna (grundlagt 1158) var berömt som säte för studier i romersk rätt. Flera andra U. upprättades i Italien. U. i Paris vann sedermera anseende som Europas förnämsta U. Det organiserades i jämförelsevis självständiga former på 1200-t. och utövade de följande århundradena stort inflytande. I England utvecklade sig på 1100- och 1200-t. U. i Oxford och Cambridge. I Tyskland uppstodo U. först på 1200- och 1300-t. (Prag, Wien, Heidelberg m. fl.). Till en början var det förnämligast teologiska studier, som bedrevos vid dessa U. Sedermera, under reformationstiden, började man ägna sig även åt studier i klassiska språk och av de klassiska författarnas skrifter. Även astronomi och fysik ägnades tidigt ett visst intresse. Medicinen kom snart att intaga en jämförelsevis framskjuten plats, och av de medicinska studierna väcktes så småningom intresse även för övriga naturvetenskaper. — I Sverige grundlädes ett. U. i Uppsala 1477 och ett i Lund 1666. Stockholms högskola bildades 187S och Göteborgs högskola 1891. I allmänhet är undervisningen vid ett fullständigt U. organiserad på fyra fakulteter, en medicinsk, en juridisk, en filosofisk, delad på en humanistisk