Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utopi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa prickar användas för att
utpricka farleder. Farlederna ha en
viss, av lotsstyrelsen fastställd
huvudriktning, och den allmänna regeln är,
att slätprickar, svarta fasta prickar el.
svarta bojar utmärka en farleds s. el.
v. sida, medan kvastprickar, röda fasta
prickar el. röda bojar (i allmänhet
kvastförsedda) begränsa en farleds n.
och ö. sida och slutligen kryssprickar,
röda och svarta fasta prickar el.
andra röda och svartmålade sjömärken
utmärka grund, som kunna passeras
på bägge sidor.
För utprickning av grund, belägna i
öppna sjön, d. v. s. utanför skärgård
och utprickad farled, använder man
stora prickar, s. k. remmar e, vilka
vanligen äro försedda med ballonger.
N. om grund användas svartmålade
prickar, ö. om grund svartmålade
prickar med ett vitt bälte på stången, s.
om grund rödmålade prickar med
uppåtvända kvastar och v. om grund
rödmålade med nedåtvända kvastar.
Särskilt farliga grund bruka inomskärs
utmärkas av bojar, vilka bestå av en
tunna, som försetts med en pyramid av
träribbor. Äro dessa svartmålade,
räknas de som slätprickar, äro de
rödmålade och försedda med kvast
räknas de som kvastprickar, och deras
betydelse är bestämd enligt
ovanstående regler. En internationell
kommitté är för närvarande sysselsatt med
utarbetandet av ett nytt system för U.
Utreclit [yfrecht]. — 1. Provins i
Nederländerna. 1,385 kvkm., 350,000
inv. V. delen av U. är ett fruktbart
marskland med vidsträckta
betesmarker. ö. delen upptages till största
delen av sandhedar. Boskapsskötsel är
huvudnäring. Utom spannmål odlas
tobak i stor myckenhet. — 2.
Huvudstad i U. 1. 140,000 inv. En av
Nederländernas äldsta städer med flera
praktfulla kyrkor och andra
byggnader. Universitet, grundat 1636.
Viktig järnvägsknut och handelscentrum.
Tobaksindustri. Tillverkning av
kemikalier.
Ut, re, mi. fa, sol, la, si, se
Solini-sation.
Utre’ra, outrera, överdriva, driva till
ytterlighet.
Utriggare. — 1. Kapproddbåt med
årtullarna på en ställning utanför
relingen. Även denna ställning kallas
U. — 2. Lös klyvarbom på smärre
fartyg. — 3. Från masttoppen stöttade
stänger, som på söderhavskanoter
placeras över lovarts reling för att
uppbära vikter, som tjäna till att hindra
o.n alltför stark krängning hos
kanoterna. U. användes även i vissa andra
betydelser.
Utrikesdepartementet, det
departement. som handlägger utrikesärenden.
Under U. lyda beskickningarna och
konsulaten i utlandet. Chef för U. är
utrikesministern.
Utrikesiiämml är en 1921 inrättad av
riksdagen vald nämnd, vars ordförande
är konungen. Vid avgörande av mera
betydande utrikesärenden skall U: s
mening inhämtas. U. fungerar också
mellan riksdagarna.
Utskott, en kommitté el. kommission,
vars medlemmar tagas ur en viss
församling, på vars vägnar den har att
utreda el. besluta. Jfr Riksdagens
utskott.
Utskylder, avgifter, som
skattskyldig är förpliktigad erlägga till stat
(kronoutskylder), kommun
(kommu-nalutskylder), kyrka och prästerskap
(prästutskylder). Jfr Uppbörd.
Utskyldsstreck, hinder för utövande
av rösträtt på grund av obetalda
utskylder. Se Riksdagen.
Utskänkning, försäljning av
dryckesvaror till förtäring på stället.
Motsatsen är utminutering, som innebär
försäljning till avhämtning. Se vidare
Rusdrycksförsäljning.
Utslagstävlan, utslagningstävlan,
anordnas i syfte att utfinna den bäste
vid idrottstävlingar mellan lag el.
enskilda, där måttband, klocka el.
be-dömningspoäng ej kunna avgöra
resultatet och där alla deltagarna ej
ha tillfälle möta varandra (fotboll,
lawn-tennis o. dyl.). Vid s. k. enkel
utslagsmetod är den, som en gång
besegrats, definitivt utslagen ur
tävlingen.
Utsot, diarré*.
Utsättande av barn är en sed, som ej
blott hos primitiva folk utan även
hos högtstående kulturfolk ansetts som
en fullt tillåten handling, såvida den
utföres av barnets föräldrar. Under
forntiden förekom detta bruk allmänt
såväl bland egyptier som bland greker
och germaner. Ännu kvarlever det
bland kineserna. Motivet till denna
handling är främst att söka i fruktan
för överbefolkning samt strävan att
höja släktets livsduglighet. I och med
kristendomens genombrott kom denna
sed allt mer ur bruk för att slutligen
förbjudas. I Norden upphörde bruket
i slutet av 1100-t.
Utsöndringsorgan. De en-celliga
djuren, kavitetsdjur och tagghudingar
sakna särskilda U. De enskilda
cellerna ombesörja själva hos dessa
avsöndrandet av avfallsprodukter. Hos
maskar finnas s. k. exkretionskanaler
utbredda i kroppen. Dessa mynna pä
kroppsytan. Hos insekterna finnas
liknande kanaler, vilka mynna i
tarmkanalen, s. k. malpighiska rör.
Ryggradsdjuren ha av små kanaler
sammansatta organ, vilka kallas njurar.
Hos t. ex. lancettfisken finnas
för-njurar. vilka ligga i gälregionen. Hos
groddjur och övriga fiskar finnas ur-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
