Dessa prickar användas för att utpricka farleder. Farlederna ha en viss, av lotsstyrelsen fastställd huvudriktning, och den allmänna regeln är, att slätprickar, svarta fasta prickar el. svarta bojar utmärka en farleds s. el. v. sida, medan kvastprickar, röda fasta prickar el. röda bojar (i allmänhet kvastförsedda) begränsa en farleds n. och ö. sida och slutligen kryssprickar, röda och svarta fasta prickar el. andra röda och svartmålade sjömärken utmärka grund, som kunna passeras på bägge sidor. För utprickning av grund, belägna i öppna sjön, d. v. s. utanför skärgård och utprickad farled, använder man stora prickar, s. k. remmar e, vilka vanligen äro försedda med ballonger. N. om grund användas svartmålade prickar, ö. om grund svartmålade prickar med ett vitt bälte på stången, s. om grund rödmålade prickar med uppåtvända kvastar och v. om grund rödmålade med nedåtvända kvastar. Särskilt farliga grund bruka inomskärs utmärkas av bojar, vilka bestå av en tunna, som försetts med en pyramid av träribbor. Äro dessa svartmålade, räknas de som slätprickar, äro de rödmålade och försedda med kvast räknas de som kvastprickar, och deras betydelse är bestämd enligt ovanstående regler. En internationell kommitté är för närvarande sysselsatt med utarbetandet av ett nytt system för U. Utreclit [yfrecht]. — 1. Provins i Nederländerna. 1,385 kvkm., 350,000 inv. V. delen av U. är ett fruktbart marskland med vidsträckta betesmarker. ö. delen upptages till största delen av sandhedar. Boskapsskötsel är huvudnäring. Utom spannmål odlas tobak i stor myckenhet. — 2. Huvudstad i U. 1. 140,000 inv. En av Nederländernas äldsta städer med flera praktfulla kyrkor och andra byggnader. Universitet, grundat 1636. Viktig järnvägsknut och handelscentrum. Tobaksindustri. Tillverkning av kemikalier. Ut, re, mi. fa, sol, la, si, se Solini-sation. Utre’ra, outrera, överdriva, driva till ytterlighet. Utriggare. — 1. Kapproddbåt med årtullarna på en ställning utanför relingen. Även denna ställning kallas U. — 2. Lös klyvarbom på smärre fartyg. — 3. Från masttoppen stöttade stänger, som på söderhavskanoter placeras över lovarts reling för att uppbära vikter, som tjäna till att hindra o.n alltför stark krängning hos kanoterna. U. användes även i vissa andra betydelser. Utrikesdepartementet, det departement. som handlägger utrikesärenden. Under U. lyda beskickningarna och konsulaten i utlandet. Chef för U. är utrikesministern. Utrikesiiämml är en 1921 inrättad av riksdagen vald nämnd, vars ordförande är konungen. Vid avgörande av mera betydande utrikesärenden skall U: s mening inhämtas. U. fungerar också mellan riksdagarna. Utskott, en kommitté el. kommission, vars medlemmar tagas ur en viss församling, på vars vägnar den har att utreda el. besluta. Jfr Riksdagens utskott. Utskylder, avgifter, som skattskyldig är förpliktigad erlägga till stat (kronoutskylder), kommun (kommu-nalutskylder), kyrka och prästerskap (prästutskylder). Jfr Uppbörd. Utskyldsstreck, hinder för utövande av rösträtt på grund av obetalda utskylder. Se Riksdagen. Utskänkning, försäljning av dryckesvaror till förtäring på stället. Motsatsen är utminutering, som innebär försäljning till avhämtning. Se vidare Rusdrycksförsäljning. Utslagstävlan, utslagningstävlan, anordnas i syfte att utfinna den bäste vid idrottstävlingar mellan lag el. enskilda, där måttband, klocka el. be-dömningspoäng ej kunna avgöra resultatet och där alla deltagarna ej ha tillfälle möta varandra (fotboll, lawn-tennis o. dyl.). Vid s. k. enkel utslagsmetod är den, som en gång besegrats, definitivt utslagen ur tävlingen. Utsot, diarré*. Utsättande av barn är en sed, som ej blott hos primitiva folk utan även hos högtstående kulturfolk ansetts som en fullt tillåten handling, såvida den utföres av barnets föräldrar. Under forntiden förekom detta bruk allmänt såväl bland egyptier som bland greker och germaner. Ännu kvarlever det bland kineserna. Motivet till denna handling är främst att söka i fruktan för överbefolkning samt strävan att höja släktets livsduglighet. I och med kristendomens genombrott kom denna sed allt mer ur bruk för att slutligen förbjudas. I Norden upphörde bruket i slutet av 1100-t. Utsöndringsorgan. De en-celliga djuren, kavitetsdjur och tagghudingar sakna särskilda U. De enskilda cellerna ombesörja själva hos dessa avsöndrandet av avfallsprodukter. Hos maskar finnas s. k. exkretionskanaler utbredda i kroppen. Dessa mynna pä kroppsytan. Hos insekterna finnas liknande kanaler, vilka mynna i tarmkanalen, s. k. malpighiska rör. Ryggradsdjuren ha av små kanaler sammansatta organ, vilka kallas njurar. Hos t. ex. lancettfisken finnas för-njurar. vilka ligga i gälregionen. Hos groddjur och övriga fiskar finnas ur-,