V Y, den tjuguandra bokstaven i vårt alfabet. — Som romerskt taltecken = 5. — Kem. tecken för en atom vanadin. — W är kem. tecken för en atom volfram. Waadt [vat], schweizisk kanton, se Vaud. Waagr [va’g], vänsterbiflod till Donan. Upprinner på Karpaterna, s. om Tatra. Förenar sig med Donau vid Komorn. Längd 398 km. Waagc [vå’ge], P., norsk kemist,1833— 1900, mest känd för den av honom tillsammans med hans landsman, matematikern Guldberg, uppställda mass-verkans lag (Guldberg-Waages lag). Jfr Guldberg. • Vaal [va’l]. — 1. Högerbiflod till Oranjefloden, Sydafrika. Upprinner på v. sluttningarna av Drakebergen. Längd G80 km. — 2. Rhens s. mynningsarm, se Rhen. AVaals, se Van der Waals. Va banque [-bank’] el. va la banque, fr., (vid hasardspel) ”det gäller banken”, d. v. s. hela den summa, som för tillfället finnes inne i spelbanken. Vaberget, berg vid Vättern invid Karlsborg, som ingår i dess befäst-ningsanläggningar. Ympkoppor (jfr Vaccination). Vaccination [vaksi-], skyddkopps-ympning, är i Sverige påbjuden i lag av den 2 juni 1916, enligt vilken barn skola undergå V. senast det kalenderår, under vilket de fylla 6 år. V. verkställes kostnadsfritt varje år å möten, som anordnas av hälsovårdsmyndigheten. Om någon på grund av personliga erfarenheter fruktar, att V. kan vara farligt för barnets hälsa, kan Tidens Lexikon, befrielse från V. ibland erhållas efter ansökan hos medicinalstyrelsen. Omkring 3—4 dagar efter det att V. utförts, uppträder på platsen för ymp-ningen en röd knottra, som så småningom förvandlas till en blåsa. Denna är vanligen tydligast utbildad pä 9:de och 10:de dagen. Därefter torkar den in till en skorpa, som bortfaller och efterlämnar ett ärr. Under den tid, då dessa koppor utvecklats, har den ympade lindrig feber och ömhet i axelhålan till följd av körtelsvullnad. Om ympningen ej slår an, kan detta bero på att ympämnet är försvagat el. på att personen i fråga är oemottaglig för koppor. Detta senare är fallet, särskilt om V. förut utförts för ej alltför lång tid sedan (5—10 är). Jfr Smittkoppor. Vaccinium [vaks-], ett växtsläkte, som tillhör familj Ericacese. Det omfattar c:a 100 halvbuskar och buskar. Hyllet är översittande. Frukten är ett bär. I Sverige finnas fem arter. Lingonbuske (V. vitis idtea) är en lågväxt buske med läderartade, omvänt äggrunda blad. Den är allmän i barrskogar. Lingonen exporteras i stor utsträckning, framför allt från s. Sverige. Blåbärsbuske (V. myr-tillus) har oregelbundet trekantiga grenar och äggrunda, finsågade blad. Den är vanlig i våra skogar. Bären innehålla garvämnen och verka stoppande. Odonbuske (V. uligino-sum) växer i sumpig mark och har omvänt äggrunda, helbräddade blad och runda grenar. Bären äro avlånga och ha étt blågrått överdrag. Smaken är sötaktigt fadd. De användas föga i hushållet. Tranbärsbuske (V. oxycoccus) är en krypande buske, som växer i sumpig mark. Bladen ha till-bakavikna kanter. Tranbären ha sur smak och användas i mindre utsträckning för beredning av saft, sylt o. dyl. Wacht am Rhein, Die [di vacht am rajn], ty., ”Vakten vid Rhen”, tysk nationalsång, skriven 1840 av Max Schneckenburger. Den populäraste melodin till W. är komponerad av musikern Karl Wilhelm (1815—73). W. blev särskilt populär under fransktyska kriget 1870—71. Wachtmeister. — 1. Hans W., 1641— 1714, kungligt råd, amiralgeneral. W. stödde energiskt Karl XI i dennes re-duktionspolitik. Åt honom anförtroddes uppdraget att återupprätta den svenska flottan, vilket uppdrag W. 84