fullgjorde med största duglighet. W. är Karlskronas grundläggare. — 2. Karl Axel W., 1754—1810, riksdrots. W. var allmänt aktad för sin rättrådighet och duglighet. Gustav III skänkte honom sitt oinskränkta förtroende och gav honom flera viktiga uppdrag. Under Gustav IV Adolfs förmyndarregering liksom under dennes egen styrelse ägde W. ett synnerligen stort inflytande. 1809 blev W. justitiestatsminister i det då bildade statsrådet. Vad. Talan mot underrätts utslag och beslut i tvistemål fullföljes i vissa fall efter V., i andra fall genom besvär. Huruvida det ena el. det andra sättet skall tillämpas, skall alltid meddelas av den dömande myndigheten, då denna slutligt avgör ett mål el. dömer till värjemålsed. Vill part vädja mot underrätts utslag, åligger det honom att härom göra anmälan i stad hos rätten el. den, som är satt att å rättens vägnar mottaga dylik anmälan, el., om sådan person ej finnes, hos rättens ordförande före kl. 12 å sjunde dagen och å landet hos rätten el. häradshövdingen el. för visst fall hos av honom förordnad person sist å sjunde dagen från den dag utslaget meddelades samt att i samband därmed erlägga vadepenning med 1 kr. 50 öre. Part, som vädjat, har därefter att själv el. genom be-fullmäktigat ombud inställa sig i hovrätten i mål från underrätt, vars område helt el. delvis tillhör Norrbottens el. Västerbottens läns lappmark, före kl. 12 å 45:te dagen samt i mål från annan underrätt före kl. 12 å 30:de dagen från den dag, då utslaget meddelades, och därvid ingiva vadeinlaga. s. k. libell, tillika med bestyrkt avskrift därav samt underrättens protokoll och utslag i målet. Försummar part att inställa sig i hovrätten el. underlåter han att inkomma med vadeinlagan, anses underrättens utslag ha vunnit laga kraft. Har i mål blivit rätteligen vädjat, äger motparten att inom 14 dagar, efter det vädjande parten senast skolat inställa sig i hovrätten, inställa sig i hovrätten och uttaga avskrift av kärandens vadeinlaga. Försummar svaranden att inställa sig i hovrätten inom denna tid, har han förlorat rätten att vidare yttra sig i målet, för så vitt han ej kan visa, att han haft laga förfall. I hovrätt äga parterna ingiva vardera tvenne skrifter. Viada’i, negerrike, sedan 1903 under franskt inflytande, beläget i Sudan, ö. om Tsadsjön. Omkring 445,000 kvkm. Invånarna bestå dels av olika negerstammar, dels av araber. De förra idka åkerbruk, de senare boskapsskötsel. Majs, durra och bomull odlas. Viktigaste exportvaror äro elfenben och strutsfjädrar. Vadare (Grallatores), en ordning fåglar, som ha långa underben och tarser, liten baktå och till största delen fria tår. V. delas numera i Storkart a-de fåglar, till vilka höra pelikan-fåglar, hägrar, storkar, flamingosm.fi., Tranartade fåglar, omfattande sumphöns och tranor m. fl., och B rockfågel artade fåglar, bland vilka må nämnas brockfåglar, måsartade fåglar, alkor m. fl. Vadd, ett lager av löst uppluckrade bomullsfibrer, på ömse sidor bestruket med gummi- el. limlösning med tillsats av alun och ibland något stärkelse. W. användes även som beteckning för kem. renad (från fett befriad) bomull. Ej renad bomull kallas ofta fetvadd. Vademe’cum (lat., ”gå med mig”), hjälpreda, fickhandbok, rådgivare; ett antiseptiskt medel, vars förnämsta beståndsdel är mentol. Wa’dis, beteckning för uttorkade floddalar i Afrikas ökentrakter, särskilt i Sahara. Vadkramp, se Kramp. Vadmal, ett slags groft, tjockt, tätt ylletyg. Wadman, J. A., 1777—1837, skald. W. skrev företrädesvis humoristiska visor (dryckes- och jägarsånger, idyller etc) av robust skämtsamhet och ofta dråplig satir. Bland hans mera kända visor må nämnas Min lilla vrå bland bergen. Vado’st vatten, från jordytan härstammande, i jordskorpan och i jordlagren cirkulerande vatten. Motsats: juvenilt vatten. Vadstena, stad vid Vättern, v. Östergötland. 3,000 inv. Spetsknyppling. V. uppkom på 1300-t., då Birgitta här upprättade sitt berömda kloster. I V. finns vidare Vadstena slott. Vadstema adliga jungfrustift. Vid 1734 års riksdag beslöts att upprätta ett adligt jungfrukloster på Vadstena slott. Planen kom aldrig till utförande. De penningmedel, som anslagits härtill, utgöra numera en stifts-kassa, som utdelar pensioner till ogifta adliga fröknar, vilka blivit inskrivna i stiftets matrikel. Vadstena artiklar, en år 1587 ingången överenskommelse mellan Johan III och hertig Karl av Södermanland beträffande de kungliga och furstliga rättigheterna i Karls hertigdöme. Vadstena kloster började byggas 1368 —69 och invigdes 1384. Dess första abbedissa var Birgittas dotter Katarina. Klostret upphävdes 1595, och byggnaderna stodo sedan lång tid tomma. En del av dem äro bevarade och användas som sjukhem ocli hospital. Klosterkyrkan, som blev färdig i början av 1400-t., hör till våra mera intressanta medeltida byggnader.