Varg. Va’ria, lat., varjehanda, diverse, blandade ämnen. Varia’bel, föränderlig, växlande. Inom matematiken förstås med V. en storhet, vars värde efter hand förändras. Se vidare Funktion. Varia’bla stjärnor kallas de fixstjär-nor, som ha växlande ljusstyrka. Växlingen kan ske inom längre el. kortare tidsintervaller, ända ned till några timmar. Den är än regelbundet periodisk, än oregelbunden, och ljusstyrkan kan vara mycket olika, ända från första ordningens ned till osynlighet. En del V. äro dubbelstjärnor*. Variant'% i något avseende avvikande exemplar t. ex. handskrift, individ inom en art etc. Vid statistiska bearbetningar brukar man kalla de olika enheter, av vilka materialet är uppbyggt för V. Varie’ra, förändra (sig), omväxla, skifta, göra omväxlande. — Variation, förändring, omväxling, ombyte. — V a r i a’b e 1, föränderlig, växlande, nyckfull. Varieté, varieté-teater, scen, på vilken, vanligen i samband med utskänk-ning, gives föreställningar av kuplettsångare, dansöser, negerkomiker, akrobat- och jonglörsällskap o. dyl. Jfr Cabaret. Varietet el. underart kallas en grupp inom en art, som skiljer sig från övriga av artens individer, ehuru ej tillräckligt stark för att bilda en egen art. Jfr Ras. Varja’g, rysk benämning på de under vikingatiden till Ryssland inflyttade skandinaverna samt på skandinaver i allmänhet. Varma källor (termer), källor, vilkas vatten har liögre temperatur än sin trakts medeltemperatur. Varma och heta källor äro vanligen bundna till djupgående spricklinjer i jordskorpan el. till grannskapet av vulkaner. De innehålla ofta upplösta ämnen, som göra dem till hälsokällor (ex. Karlsbad, Aachen), och avsätta vid sin brädd dessa ämnen (kalktuff, ki-selsinter m. m.). Varmbad, se Bad. Varmblodiga djur, se Kroppsvärme. Varmblodigra hästar, se Hästraser. Var’na, befäst hamnstad i Bulgarien, vid Svarta havet. 50,000 inv. Bulgariens förnämsta sjöstad. Export av spannmål och mejeriprodukter. Warnemiindc, stad i Mecklenburg, n. Tyskland, belägen vid Warnows mynning i Östersjön. Uthamn för Rostock. 4,000 inv. Badort. Meteorologisk station. Varnhagen von Ense [fa’rn- fånn], K. A., 1785—1858, tysk författare och diplomat. V. ägnade sig åt ett betydande biografiskt-historiskt författarskap. — V: s hustru, R a h e 1 V. v. E., 1771—1833, var en musikaliskt och litterärt högt bildad kvinna, som kring sig samlade en krets av Tysklands förnämsta lärda och konstnärer. Värnhems kloster, beläget i Valle härad, Västergötland, från mitten av 1100-t., var ett av Sveriges äldsta och förnämsta kloster. Det innehades av cisterciensmunkar. Värnhems kyr-k a byggdes troligen i början av 1200-talet och utgör ett intressant prov på cisterciensarkitektur i Sverige. Den har på senare tid restaurerats. Varp. — 1. Det trådsystem i en vävnad, som löper i tygets längdriktning, i motsats till inslaget el. väften, som löper tvärs över vävnaden. — 2. Ett med tåg försett, mindre ankare (varpankare), vilket fälles, då man medelst halning i detta tåg, varpning, vill förflytta ett fartyg. Varr’o, romerskt familjenamn, tillhörande släkten Terentius. — 1. Cajus Terentius V., konsul 216 f. Kr. samtidigt med Emilius Paulus. S. å. förlorade V. slaget vid Cannse mot Hanni-bal. — 2. Marcus Terentius V., 116— 27 f. Kr., romersk skriftställare och lärd. V., som ägde en synnerligen mångsidig bildning, ansågs som Roms lärdaste man. Hans förnämsta arbete är en romersk fornkunskap i 41 böcker, vilken genom sin grundlighet och sakkännedom blivit av stor betydelse för senare tider. War’seliaii, se Warszawa. Varsel, ett slags förebud el. aning, vanligen bestående däri, att en person tycker sig på ett el. annat sätt höra el. se en person anlända före dennes verkliga ankomst. V: s existens är mycket omstridd. Jfr Telepati. Varsläktet (Rhombus) hör till flund-refiskar (Pleuronectidse) bland de mjukfeniga fiskarna. Till V. höra bland annat Piggvaren (R. maximus), vilken har ögonsidan besatt med taggar och benknölar, och S 1 ä t-varen (R. lrevis), som har slät ögon-