Bida. Den är något mindre än föregående (60—70 cm. lång). Bägge äro ätliga. De fiskas särskilt på vår västkust, piggvaren även i östersjön. Warszawa [-sja’va], Warschau, Polens huvudstad, belägen vid Weichsel i mellersta delen av landet. 940,000 inv. Livlig handel, till stor del bedriven av judar, vilka utgöra 2/e av W: s befolkning. Industrin omfattar främst metallindustri, textilindustri (mattor) och läderindustri. Universitet. Warfburg, gammal tysk borg, belägen i närheten av staden Eisenach i nv. Thuringerwald, uppförd omkring 1070. Intill 1247 residens för lantgrevarna av Thiiringen. W. äger betydande konstskatter. Luther uppehöll sig på W. 1521—1522. War’the, Oders förnämsta biflod. Upprinner i s. Polen och förenar sig med Oder vid staden Kiistrin. Längd 760 km. Varubörs. På V. säljas och köpas varor. Endast varor, som förekomma i större mängd och av enhetlig kvalitet, kunna säljas på Y. Angående kvaliteten har fastställts vissa regler och benämningar. På V. göras dels kontanta affärer, dels tids- och leveransaffärer. Affärer, som avse promt leverans, kallas även locoaffärer, i motsats till terminsaffärer. Dessa senare ha en viktig funktion däri, att genom dem priset på en vara bestämmes även med hänsyn till tillgången i framtiden. Därigenom regleras också konsumtionen med hänsyn till framtida behov. De viktigaste V. äro de i England och Förenta Staterna. Bland de varor, som säljas på V., märkas spannmål, fläsk, flott, bomull, metaller, kaffe, socker, kakao, petroleum m. m. Va’rulv, enligt folktraditionen en människa, som tidtals förvandlas till varg och i denna skepnad gräver upp lik på kyrkogårdarna och förtär dem. Varumärken kallas märken, som ange antingen vem, som producerat viss vara el. vem, som saluför viss vara. Skydd för V. kan erhållas genom att V. registreras hos Patent- och registreringsverket. Stadgande härom finnes i lag av 5 juli 1884. Va’rus, Publius Quintilius, romersk fältherre, konsul år 13 f. Kr. Åren 8—9 e. Kr. var Y. ståthållare i Germanien. Med en stor här lockades V. av Armi-nius* in i Teutoburgerskogeh, där hans här blev slagen, varefter han dödade sig själv (9 e. Kr.). Varv, byggnadsplats för fartyg, antingen bestående av docka el. stapelbädd med tillhörande anordningar. Varvig lera. Leror, som avsätta sig ur vatten med periodiskt växlande slamhalt, antaga en mer el. mindre regelbunden, av olika kornstorlek och färg hos slammet framkallad varvig-het. Mest utpräglad visar denna sig uti ishavs- och issjö-lerorna, som avlagrats av det slam, landisens smält-vattensälvar avsatte. Deras rika slamhalt under den varma årstiden och utsinande under vintern göra varvig-heten särskilt starkt framträdande såsom en årsvarvighet, vilken omständighet blivit utgångspunkt för vissa bestämningar av landisens avsmält-ningshastighet. Vasa, se Gustav, svenska konungar 1, och Gustav, svenska prinsar 2, samt Vasaätten. Vasa el. Nikolaistad (Nikolainkau-punki), stad vid Bottniska viken, sv. Österbotten, v. Finland. 24,000 inv. Residensstad för Vasa län, säte för Vasa hovrätt. Livlig industri (mekanisk verkstad med tillverkning av ångmaskiner och turbiner, stor bomullsfabrik, sockerbruk m. m.). Livlig handel, särskilt med de svenska städerna på motsatta sidan Bottniska viken; utförsel av livsmedel, trä och tjära. Under finska frihetskriget var V. huvudstad för det vita Finland. Vasaborg, Gustav G: son, greve av V., 1616—53, riksråd, naturlig son till Gustav II Adolf. V. deltog i trettioåriga kriget. Vasall’, läntagare, innehavare av för-läning. Se Feodalsystemet. Vasaloppet, en skidtävling, som instiftats till minne av Gustav Vasas färd i Dalarna 1521, då han, flyende mot norska gränsen, återhämtades av tvenne skidlöpare. Den första tävlingen hölls 1922. Tävlingsbanan är 90 km. lång och sträcker sig från Sälen till Mora. V. äger i regel rum första söndagen i mars varje år. Vasa län, finskt län, omfattande s. delen av Österbotten, n. delen av Sa-takunda och nö. delen av Tavastland. 42,000 kvkm. 550,000 inv. Vasaorden. — 1. En 1772 instiftad svensk orden. — 2. En slup, som byggdes 1774 och var avsedd att användas vid de kungligas utflykter i Stockholms omgivningar. V. har under senare år använts vid kungliga besök i Stockholm för att hämta gästerna. Vasastil, beteckning för den svenska renässansstil, som rådde inom byggnadskonsten på Vasakonungarnas tid. Vasateatern öppnades 1886 och tillhör sedan 1895 Ranft. På V. spelades operett intill år 1907, därefter uteslutande lustspel till år 1926, då V. åter blev operetteater. Vasaätten, ursprungligen svensk frälsesläkt, kunglig dynasti i Sverige och Polen. Med Gustav Eriksson Vasa (Gustav I) uppsteg ätten 1523 på Sveriges tron, som den innehade till drottning Kristinas abdikation 1654. Genom Johan III: s son Sigismund,