ombildade fästningskriget efter egna principer, vilka till en del ännu följas. Han omgav Frankrike med en gördel av starka befästningsverk. Vaud [vå], kanton i sv. Schweiz. 3,250 kvkm., 315,000 inv. Huvudstad Lausanne, 70,000 inv. — Sö. delen av V. uppfylles av förgreningar av Väst-alperna. Mellan dem och Jurabergen i v. utbreder sig en bördig högslätt, där företrädesvis säd och tobak odlas. I trakten av Genévesjön odlas vin i stor utsträckning; V. är Schweiz’ förnämsta vinproducerande kanton. Industrin omfattar tillverkning av ur samt beredning av mejeriprodukter. Vaudeville [vådvill’], se Vådevill. Wawrin’sky, E. O. V., 1848—1924, svensk politiker, särskilt känd som nykterhetsman och fredsvän. W. var bland annat under en lång följd av år (1905—20) chef för den internationella storlogen av godtemplarorden. Vax, en blandning av cerotinsyra och myricylpalmitat, det ämne, varav bina uppbygga de celler, i vilka de förvara honungen. V. är till färgen gult men kan genom lämplig behandling blekas. Produkter, som likna det egentliga V., bivaxet, framställas på många sätt. V. användes bland annat för olika ändamål inom industrin. Vaxholm, stad på Vaxön i Stockholms skärgård, s. Uppland. 3,900 inv. Fästning. V. är omgivet av villasamhällen. Vaxholms fästning:, en i Stockholms skärgård belägen fästning, som skyddar inloppet till Stockholm. Vaxtaft beredes av taft, som genom-dränkes med linoljefernissa. Web b [oeb’]. — 1. Sidney W., f. 1859, engelsk socialistisk politiker och författare. W., som sedan lång tid tillbaka är en av de ledande inom Fabian So-eiety och bland annat därigenom utövat ett betydande inflytande, är sedan 1922 medlem av underhuset och var handelsminister i MacDonalds ministär. — 2. Beatrice W., f. 1858, den förres hustru, engelsk socialistisk politiker och författarinna, liksom sin make en av de ledande inom Fabian Society. Såväl genom de offentliga uppdrag, W. innehaft som genom sin privata verksamhet har hon spelat en betydande roll i de sista decenniernas politiska liv i England. — Paret W. har tillsammans särskilt studerat fackföreningsrörelsen. Högt skattat är deras arbete Fackföreningsrörelsens historia i England. I detta verk behandlas även principiella fackföreningsproblem. We’ber. — 1. K. M. F. E. V. W., 1786 —1826, tysk tonsättare. W. förde ett kringflackande liv, till dess han 1816 blev kapellmästare och direktör för operan i Dresden. Bland hans verk märkas operorna Friskytten, Euryanthe och O b e r o n. Dessutom skrev W. en del mindre verk (Aufforderung zum Tanz), flera manskvartetter m. m. W. var i vissa avseenden en föregångare till romantikens tonkonst och delvis även till wagnerismen. — 2. E. H. W., 1795 —1878, tysk läkare, professor i anatomi i Leipzig. W. räknas som en av fysiologins grundläggare. Han uppställde bland annat den s. k. Weberska lagen, enligt vilken en retnings styrka måste ökas med en viss bråkdel av sig själv, för att ökningen skall kunna uppfattas. Om man håller 10 kg. i handen, måste vikten ökas med vissa procent av de 10 kg., för att ökningen skall uppfattas. Håller man 1 kg. i handen, skall viktstillökningen utgöra lika många procent av 1 kg. som vid föregående tillfälle av 10 kg. Den behövliga absoluta viktstillökningen är alltså i senare fallet betydligt mindre än i förra fallet. We’berska lag:en, se Weber. Vebcröd, municipalsamhälle vid n. sluttningen av Romeleåsen, s. Skåne. 660 inv. Webster [oeb’st-], D., 1782—1852, nordamerikansk statsman. 1841—43 var W. utrikesminister och avslöt som sådan det s. k. Ashburtonfördraget med England, varigenom gränsen mellan Main och Canada reglerades. Vecka, se Tideräkning. Vecklarfjärilar (Tortricidee), en familj småfjärilar, som utmärkes av att larverna spinna el. veckla samman de blad, på vilka de leva. V. ha tämligen jämbreda framvingar. En hel del arter äro svåra skadedjur t. ex. T a 11 s k o 11 v e c k 1 a r e n, Gran-k o 11 v e c k 1 a r e n, H a r t s g a 11-v e c k 1 a r e n, Ärtvecklaren, Äppelvecklaren m. fl. Veckojournalen, illustrerad veckotidning, från 1910 utgiven i Stockholm. Ved kallas den fasta vävnad, som utgör huvudparten av grenar och trädstammar. Tillväxten sker huvudsakligen under den varma delen av året. Detta medför, att stammen på ett tvärsnitt företer ringar, skikt av tätare och porösare vävnad. Den tätare delen anlägges på hösten. V. uppbygges av vedceller, långsträckta, mot ändan avsmalnande celler med fasta väggar. Dessutom finnas kärlknippen, vilka hos lövträden äro av flera olika slag men hos de lägre stående barrträden endast äro av ett slag. Den inre delen av stammen blir hos en del träd uttorkad och upphör att vara ledare för vätskor. Denna del kallas kärnved, i motsats till den yttre friska delen, som kallas ytved el. splint. V. består kemiskt sett huvudsakligen av cellulosa. Dessutom förekomma ved-