Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenmelon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ombildade fästningskriget efter egna
principer, vilka till en del ännu följas.
Han omgav Frankrike med en gördel
av starka befästningsverk.
Vaud [vå], kanton i sv. Schweiz.
3,250 kvkm., 315,000 inv. Huvudstad
Lausanne, 70,000 inv. — Sö. delen av
V. uppfylles av förgreningar av
Väst-alperna. Mellan dem och Jurabergen
i v. utbreder sig en bördig högslätt,
där företrädesvis säd och tobak odlas.
I trakten av Genévesjön odlas vin i
stor utsträckning; V. är Schweiz’
förnämsta vinproducerande kanton.
Industrin omfattar tillverkning av ur
samt beredning av mejeriprodukter.
Vaudeville [vådvill’], se Vådevill.
Wawrin’sky, E. O. V., 1848—1924,
svensk politiker, särskilt känd som
nykterhetsman och fredsvän. W. var
bland annat under en lång följd av år
(1905—20) chef för den internationella
storlogen av godtemplarorden.
Vax, en blandning av cerotinsyra och
myricylpalmitat, det ämne, varav bina
uppbygga de celler, i vilka de förvara
honungen. V. är till färgen gult men
kan genom lämplig behandling blekas.
Produkter, som likna det egentliga V.,
bivaxet, framställas på många sätt.
V. användes bland annat för olika
ändamål inom industrin.
Vaxholm, stad på Vaxön i
Stockholms skärgård, s. Uppland. 3,900 inv.
Fästning. V. är omgivet av
villasamhällen.
Vaxholms fästning:, en i Stockholms
skärgård belägen fästning, som
skyddar inloppet till Stockholm.
Vaxtaft beredes av taft, som
genom-dränkes med linoljefernissa.
Web b [oeb’]. — 1. Sidney W., f. 1859,
engelsk socialistisk politiker och
författare. W., som sedan lång tid tillbaka
är en av de ledande inom Fabian
So-eiety och bland annat därigenom
utövat ett betydande inflytande, är
sedan 1922 medlem av underhuset och
var handelsminister i MacDonalds
ministär. — 2. Beatrice W., f. 1858, den
förres hustru, engelsk socialistisk
politiker och författarinna, liksom sin
make en av de ledande inom Fabian
Society. Såväl genom de offentliga
uppdrag, W. innehaft som genom sin
privata verksamhet har hon spelat en
betydande roll i de sista decenniernas
politiska liv i England. — Paret W.
har tillsammans särskilt studerat
fackföreningsrörelsen. Högt skattat är
deras arbete
Fackföreningsrörelsens historia i England.
I detta verk behandlas även
principiella fackföreningsproblem.
We’ber. — 1. K. M. F. E. V. W., 1786
—1826, tysk tonsättare. W. förde ett
kringflackande liv, till dess han 1816
blev kapellmästare och direktör för
operan i Dresden. Bland hans verk
märkas operorna Friskytten,
Euryanthe och O b e r o n.
Dessutom skrev W. en del mindre verk
(Aufforderung zum Tanz),
flera manskvartetter m. m. W. var i
vissa avseenden en föregångare till
romantikens tonkonst och delvis även
till wagnerismen. — 2. E. H. W., 1795
—1878, tysk läkare, professor i anatomi
i Leipzig. W. räknas som en av
fysiologins grundläggare. Han uppställde
bland annat den s. k. Weberska lagen,
enligt vilken en retnings styrka måste
ökas med en viss bråkdel av sig själv,
för att ökningen skall kunna
uppfattas. Om man håller 10 kg. i handen,
måste vikten ökas med vissa procent
av de 10 kg., för att ökningen skall
uppfattas. Håller man 1 kg. i handen,
skall viktstillökningen utgöra lika
många procent av 1 kg. som vid
föregående tillfälle av 10 kg. Den
behövliga absoluta viktstillökningen är
alltså i senare fallet betydligt mindre än
i förra fallet.
We’berska lag:en, se Weber.
Vebcröd, municipalsamhälle vid n.
sluttningen av Romeleåsen, s. Skåne.
660 inv.
Webster [oeb’st-], D., 1782—1852,
nordamerikansk statsman. 1841—43
var W. utrikesminister och avslöt som
sådan det s. k. Ashburtonfördraget med
England, varigenom gränsen mellan
Main och Canada reglerades.
Vecka, se Tideräkning.
Vecklarfjärilar (Tortricidee), en
familj småfjärilar, som utmärkes av att
larverna spinna el. veckla samman de
blad, på vilka de leva. V. ha
tämligen jämbreda framvingar. En hel del
arter äro svåra skadedjur t. ex.
T a 11 s k o 11 v e c k 1 a r e n,
Gran-k o 11 v e c k 1 a r e n, H a r t s g a
11-v e c k 1 a r e n, Ärtvecklaren,
Äppelvecklaren m. fl.
Veckojournalen, illustrerad
veckotidning, från 1910 utgiven i Stockholm.
Ved kallas den fasta vävnad, som
utgör huvudparten av grenar och
trädstammar. Tillväxten sker
huvudsakligen under den varma delen av året.
Detta medför, att stammen på ett
tvärsnitt företer ringar, skikt av tätare
och porösare vävnad. Den tätare delen
anlägges på hösten. V. uppbygges av
vedceller, långsträckta, mot ändan
avsmalnande celler med fasta väggar.
Dessutom finnas kärlknippen, vilka
hos lövträden äro av flera olika slag
men hos de lägre stående barrträden
endast äro av ett slag. Den inre
delen av stammen blir hos en del träd
uttorkad och upphör att vara ledare
för vätskor. Denna del kallas
kärnved, i motsats till den yttre friska
delen, som kallas ytved el. splint. V.
består kemiskt sett huvudsakligen av
cellulosa. Dessutom förekomma ved-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
