olika slags versfötter enligt olika system erhållas olika versslag el. versmått, t. ex. knittelvers, blankvers, ottava rima, sonett, alexandrin, hexameter oeh pentameter. Verst’, ryskt vägmått = 1.067 km. Vertebra’ter, se Ryggradsdjur. Ver’tex, topp, kallas den punkt pä en kurva, i vilken krökningen är starkast. Wer’thors lidanden, titel på en berömd roman av Goethe. Hjälten, den unge Werther, har blivit typen för en melankolisk och världstrött ung man, som anser sitt liv ödelagt av en olycklig kärlek. Vertika’1, lodrät. Motsats: horisontal, vågrät. Wertmttller, A. U., 1751—1811, svensk målare. W. målade i en elegant men något kall och fantasilös stil och var den förste representanten för det klassicistiska måleriet i Sverige. Bäst lyckades han som porträttmålare (arkitekten K. F. Sund va 11). Ve’rulam, se Bacon 2. Verv, liv, hänförelse, fart, schwung. Verv iers [vervje’], betydande fabriksstad i provinsen Liége, ö. Belgien. 42,000 inv. Klädesfabriker, spinnerier, färgerier etc. Very well [ver’i oell’], eng., mycket bra, ganska riktigt. Vesa’lius, A., 1514—64, belgisk ana-tom. V. räknas som den moderna anatomins grundläggare. Han var den förste, som mera ingående samlade egna iakttagelser över människokroppens byggnad. Den samtida anatomiska vetenskapen stod helt under inflytande av klassiska författare (Galenos). Varje avvikelse från deras läror betraktades som en orimlighet. We’ser, en omkring 440 km. lång flod i nv. Tyskland. Uppkommer av två källfloder, Werra och Ful da, vilka förena sig vid staden Mun den. W. har nv. riktning och utfaller i Nordsjön. Vesi’r, vezir, titel för de högsta ämbetsmännen i muhammedanska länder. Wesley [oes’li], J., 1703—91, meto-dismens grundläggare. W. genomgick, enligt egen uppgift, den 24 maj 1738 kl. 7.45 e. m. en plötslig omvändelse. Han ägnade sig sedan åt predikoverksamhet och åt organisationen av den av honom ledda metodistiska rörelsen. Jfr Metodism. Vespasia’nus, Titus Flavius, 9—79 e. Kr., romersk kejsare. V. tryggade rikets ställning utåt och förstorade väldet genom nya erövringar. Bland annat intogs Jerusalem år 70. I den inre styrelsen visade han prov på stor fasthet och duglighet. Ves’per, sedan 300-t. beteckning för en aftonbön, vilken ännu förekommer i katolska kloster kl. 6 e. m. En motsvarighet till V. inom den lutherska kyrkan är aftonsången. Vespucci, Amerigo. Se Amerigo Ves-pucci. Wessel, J. H., 1742—85, dansk-norsk skald. W. skrev en kvick parodi på dåtidens klassicistiska tragedier, K ä r-1 e k utan strumpor, samt en del komiska berättelser på vers (Smeden og bager en, Hundemor-det), vilka blivit populär folkläsning. Wessel. — 1. Nils W., f. 1866, typograf. En av arbetarrörelsens pionjärer. Sedan 1902 redaktör för Svensk Typograftidning. — 2. Jessie W., den föregåendes dotter, f. 1894, skådespelerska. Sedan 1916 anställd vid dramatiska teatern i Stockholm. Wessex [oes’iks], eng., ”västsaxar-nas land”, ett av de sju angelsachsiska rikena i England. I början av 800-t. innehade W. överhöghet över grannrikena, och från Alfred den stores tron-bestigning 871 sammanfaller W: s historia med Englands. Vessledjur (Mustelidse), en familj inom rovdjurens ordning. De ha en knöltand bakom rovtanden. Klorna äro spetsiga och något indragbara. Kroppen är i allmänhet långsträckt och fotterna korta. Till V. höra Vessle-, Mård- och Uttersläktet, Järv och Grävling. Vésslesläktet (Mustela) hör till Vessledjurens familj bland rovdjuren. V. står nära mårdsläktet men har mindre och smärtare kroppsform. TillV. hör IIler el. liiller (M. putoris), som förekommer i s. och mellersta Sverige. Tårna ha simhud vid roten. Den simmar och dyker mycket bra och håller till i strandvallar, dikeskanter etc. Den är mycket rovgirig och lever av smärre djur. Hermelin el. le-katt (M. erminias) är om vintern gulvit med svart svansspets, om sommaren gulbrun med gulvit buk. Längd 35 cm., varav svansen 10 cm. Den förekommer över hela landet. Den är ovanligt djärv och rovgirig och angriper till och med harar och höns. Pälsverket är värdefullt. S m å-vessla (M. nivalis) är mindre än föregående. Längd 25 cm. Den saknar svart svansspets. Pälsen är rödbrun med vit buk. I n. Sverige har den vit vinterdräkt. I ö. Europa ocli även Finland förekommer F 1 o d i 1-ler (M. lutreola). Den har mörkt brun färg. Skinnet är ett eftersökt pälsverk (nerts). Vessman, se Vässman. Vest-Ag-der fylke, Norges sydligaste fylke, vid Skagerack. 7,254 kvkm. 82,000 inv., därav 26,000 i fylkets städer: Kristiansand (residensstad), Mandal, Farsund och Flekkfjord. Vesta’ler, vestaliska jungfrur, namn på Vestas tempelprästinnor i Rom. V. skulle v&rda den heliga elden i Vestae