läggande utbrott. V. visar dessutom ständigt svagare yttringar av vulkanisk verksamhet i form av mindre eruptioner el. utstötande av gasmoln. Det sista stora utbrottet ägde rum 190G. Wet, De, se De Wet. Till vänster svenskt landvete; till höger Svalövs pansarvete. Vete (Triticum), ett grässläkte, som har oskaftade, små ax sammansatta till ett två-sidigt ax. Till V. höra Kvickrot samt flera arter el. underarter, vilka odlas som sädesväxter. I vårt land odlas endast Vanligt V. (T. vulgäre), av vilket finnes talrika former. På senare tid har man genom målmedvetet förädlingsarbete erhållit ytterligare nya sorter, lämpade för särskilda klimatiska och andra förhållanden. Antingen sås V. på hösten och skördas först följande fiost, s. k. höstvete, el. på våren och skördas samma höst, s. k. vårvete. År 1924 skördades i Sverige 185,081 ton V. och infördes 288,222 ton. Världs-skörden har beräknats till 120—130 milj. ton. Såväl i avseende på areal som skördemängd är V. (jämte ris) det förnämsta sädesslaget. Vetenskapsakademin (Kungl. svenska V.) i Stockholm, ett år 1739 stiftat samfund för främjandet av vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap. V. äger att utdela Nobelprisen i fysik och kemi samt har överinseende över Naturhistoriska riksmuseet, Nobelinstitutet för fysik och kemi samt Sveriges nationalparker och fridlysta naturminnesmärken. Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg stiftades under sista hälften av 1700-t. och erhöll kunglig stad-fästelse 1778. Vetenskapssocieteten i Iamd stiftades 1920 i syfte att främja humanistisk vetenskaplig forskning. Vetenskapssocieteten i Uppsala bildades i början av 1700-t. och erhöll sina nuvarande statuter 1872. V. har utövat en aktiv vetenskaplig verksamhet och bland annat tagit initiativ till inrättandet av ett astronomiskt obser-vatorium och en professur i fysik. Vetenskapsstaden, benämning på en samling byggnader för vetenskapliga institutioner i Stockholm vid Frescati (Vetenskapsakademin, Naturhistoriska riksmuseet, Nobelinstitutet för fysikalisk kemi, Skogshögskolan, Veterinärhögskolan m. fl.). Vetera’n, gammal beprövad krigare, vetenskapsman, ämbetsman etc. Veterinä’r, djurläkare, person, som efter avlagd examen vid veterinärhögskolan erhållit legitimation av medicinalstyrelsen. Veterinä’rhögskolan är belägen i Stockholm. För inträde vid V. fordras bland annat, studentexamen. Studietiden är mellan 4—5 år. Vetlanda, stad vid Emån i n. Småland. 3,400 inv. Järnvägsknut, viktig vägknut. Tändsticksfabrik. Snickeri -och möbelfabriker. Ve’to, lat., ”jag förbjuder”, det ord, med vilket folktribunerna i det gamla Rom förklarade ett senatsbeslut ogiltigt. Numera avser uttrycket den vissa myndigheter tillkommande rätten att förklara ett beslut ogiltigt (absolut veto) el. för en viss tid ej gällande (suspensivt veto). Vette, uppstoppad fågel el. målad fågelbild av trä, som utlägges på vattenytan för att vid jakt locka simfåglar (ejder, alfågel) att slå sig ned. Wetterbergli, Iv. A., 1804—89, läkare, författare, känd under författarnamnet Onkel Adam. W. skrev ett flertal skämtsamma småberättelser ur medelklassens liv ocli skildrade med förkärlek den svenska småstadsmiljön. 18G2—72 utgav W. en populär barntidning, L i n n é a. Wetferhorn, berggrupp i nö. delen av Berneralperna, belägen i den schweiziska kantonen Bern. Högsta toppen når 3,700 m. ö. h. Vetterliind, Fredrik M., f. 1S65, kritiker, skald. V. har utgivit en del lyriska diktsamlingar (Skuggornas s a 1) samt litteraturhistoriska uppsatser och essayer, i vilka han särskilt behandlat nyromantiken. Wetterstedt, G. av, 1770—1837, diplomat, statsman. 1805—09 var W. Gustav IV Adolfs kabinettssekreterare och utnämndes av den nya regeringen till hovkansler 1809. Senare användes W. av Karl Johan i ett flertal såväl utrikes- som inrikespolitiska uppdrag. 1824 utnämndes han till statsminister för utrikes ärendena. W. var en synnerligen smidig politiker och god talare.