- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2707-2708

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Veuve Cliquot [vöv klikå’], se Cliquot. Vexiö, se Växjö. Wcyman [oej’men], S. J., f. 1855, engelsk romanförfattare, särskilt känd för sina historiska romaner (E n fransk ädling, Grevinnan Rotha). VezPr, se Vesir. Wheatstone [oifstoen], sir Charles, 1S02—75, engelsk fysiker. W., som bland annat uppfunnit stereoskopet och även varit verksam inom akustiken, utförde sina betydelsefullaste arbeten på elektricitetslärans område. Han uppfann sålunda den efter honom uppkallade Wheatstones brygga (se Elektriska mätinstrument) och gjorde flera betydelsefulla uppfinningar inom telegrafin. Wheatstones brygga [oifstoen], se Elektriska mätinstrument. Whigs [oig’s]. — 1. Politiskt parti i England. Se Tories. — 2. Politiskt parti i Nordamerikas Förenta Stater. Namnet W. antogs 1834 av de s. k. nationella republikanerna. Partiets anhängare i sydstaterna övergingo emellertid alltmer till demokraterna. Sedan partiet vid presidentvalet 1852 besegrats, slöto sig de flesta anhängarna i nordstaterna till det nybildade republikanska partiet. Whip [oip’J, i den engelska politiken beteckning för ett partis inpiskare. Whisky, se Visky. Whist [oist*], se Vist. Whistler [ois’l-], J. A. Mac Neill, 1834—1903, nordamerikansk målare och etsare. W: s konst är starkt individuell. Dess styrka ligger framför allt i en raffinerad färgverkan och i ett elegant på en gång skissartat och stiliserat utförande. W. utförde överlägsna etsningar och målade i olja och pastell (U n g da m i vitt). Särskilt berömda äro porträtten av W: s moder och av C a r 1 y 1 e. W. vistades i Paris och London, där hans verk till en början fingo en synnerligen omild kritik, vilket föranledde W. att skriva en samling bitande epigram och pamfletter, Den ädla konsten att skaffa sig fiender. Whitefield [oiffild], G., 1714—70, engelsk predikant, som anslöt sig till metodiströrelsen. Han hade en utomordentlig förmåga att göra intryck på sina åhörare och att anpassa sina predikningar efter åhörarnas fattningsförmåga. W. bidrog därför i hög grad till metodismens utbredande. White House, The W. [the oaj’t haos], se Vita huset. White Star Iäne [oait - lain], se Vita Stjärnlinjen. Whitlock [vit’-], A., f. 1S52, lärarinna, grundläggare av Whitlockska sko- lan i Stockholm. W. har varit intresserad av sociala frågor och var med undantag för tre år 1903—13 ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Whitman [oitfmen], Walt, 1819—92, nordamerikansk skald. W. är den mest originella och ursprungliga av de amerikanska skalderna, hans stil är ojämn och ofta stötande men rik på äkta känsla och inspiration. W. deltog i Nordamerikanska inbördeskriget som frivillig sjukvårdare. Hans främsta verk är diktsamlingen Leaves of Grass. Sina krigsin-tryck återger han bl. a. i Drum-t a p s. Vi, ”helgedom”, under hednatiden i Norden namn på dels den plats, där ett gudatempel fanns, dels själva templet. Ordet ingår i ett stort antal nordiska ortnamn. Vi’a, lat., väg, gata; medel, utväg; framför ortnamn liktydigt med ”över”, ”med passerande av”. Viadukt’, broliknande väg, gata el. järnväg, som leder från en höjd till en annan över en dalsänka el. gata. Viaud [viå’], L. M. J., 1850—1923, fransk romanförfattare under pseudonymen Pierre Loti. Som officer vid flottan företog V. en hel del resor. I sina böcker har han särskilt skildrat sjömannens liv (I s 1 a n d s f i ska re). Hans romaner utmärka sig för sensuell pessimism, skarp iakttagelseförmåga samt en dragning åt lyrik och sentimentalitet. Viborg. — 1. Stad i det inre av Jylland, Danmark. 15,100 inv. Residensstad för Viborg amt, biskopssäte för Viborgs stift, säte för Landsoverrät-ten för Jylland. Stor tobaksfabrik. Märklig domkyrka, uppförd under 1000-1. V. var fordom Jyllands huvudstad. — 2. Viipuri, stad vid Viborgska viken av Finska viken, sv. Karelen, sö. Finland. 30,000 inv. (tillsammans med förstäderna över 50,000). Residensstad för Viborgs län, säte för Viborgs hovrätt. Grekisk-ortodox biskop. Livlig industri (mekaniska verkstäder, trä-massefabrik, tobaksfabriker, tvålfabriker etc.). Viktig utskeppningsort för trä, som till största delen forslas på Saima kanal (vilken förbinder Vi-borgsviken med sjön Saima) till V:s uthamn, Trångsund. Staden har spelat, en viktig roll i Sveriges historia. Viborg amt, danskt amt s. om Limfjorden, omfattande mellersta delen av Jylland. 3,058 kvkm. 133,000 inv., därav 20,400 i amtets städer: Skive och Viborg (residensstad). Viborgska gatloppet, benämning på den av svenska flottan utförda utbrytningen ur Viborgska viken 1790. Den svenska flottan hade blivit instängd av den ryska, som fullständigt av-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free