ror äro spannmål, smör, guld och ull. — 2. Huvudstad i den brittiska ögruppen Seychellerna. Victoriaf allen, Afrikas mest storartade vattenfall, bildas av floden Sambesi i ‘ Sydafrika vid dess sydligaste del. V. ha en höjd aAT omkring 120 m. Victoria Njan’sa el. Victoriasjön, se Ukereve. Victoria regia, se Näckrosor. Vi’dar, enligt isländska mytologin son av Oden och jättekvinnan Grid, näst Tor den starkaste av gudarna. Sedan Oden uppslukats av Fenresul-ven vid Ragnarök, skall V. -hämnas sin fader genom att döda Fenrer och sedan härska i den efter Ragnarök förnyade världen. Vidd’in, befäst hamn- och handelsstad i nv. Bulgarien, vid Donau. 16,000 inv. Tillverkning av filigransarbeten i guld ocli silver. Vide, se Sälg. Widéen, K. I. N., f. 1871, tonsättare, bland vars kompositioner främst märkas solosånger och fyrstämmiga sånger (Dalmarsch, Tallarnas barr). Widén, J., f. 1856, ämbetsman, politiker. W. var ledamot av andra kammaren 1900—17, 1914—17 kammarens talman samt civilminister i Lunde-bergs ministär 1905. 190(^—23 var han han landshövding i Jämtlands län. Till en början slöt, sig W. till lantmannapartiet. Han tillhörde senare det liberala samlingspartiet till och med 1914. Vi’di, lat., jag har sett, genomsett, granskat. Vidime’ra, jämföra och bestyrka en avskrifts överensstämmelse med originalet. — Vi di ma ti ön, Vidime’-r i n g, intyg om riktigheten av en avskrift. Widor [-då’r], Ch., f. 1844, fransk organist och tonsättare, 1896 komposi-tionsprofessor vid konservatoriet i Paris. W. är berömd som orgelspelare ocli lärare. Bland hans kompositioner märkas orkestersymfonier, konserter, pianostycken, visor m. m. Wid’ukind (Wittekind), en förnäm man ur westfalernas stam, som ledde sachsarnas frihetsstrid mot Karl den store (sista hälften av 700-t.). Karl tvingade emellertid både W. och flera av hans anhängare till underkastelse. Till W: s gestalt har en mångfald sägner knutits. Vidöstern, insjö i sv. Småland. 49 kvkm. Genomflytes av Lagan. Wied [vi’d], G. J., 1858—1914, dansk författare. W: s arbeten (A d e 1, g e j s 11 i g h e d, borger o g bonde, Livs ens ondskab, K n a g-sted, Pastor Sö rensen & C: o) äro fyllda av en ursprunglig, oftast grotesk humor och bitande satir. Vieille-Montagne [viä’j måntanj’], La, ofta brukad benämning på ett stort bolag, som äger zinkgruvor i flera europeiska länder och likaledes i olika länder industriella anläggningar för den brutna malmens bearbetning* och zinkens förädling till olika slags produkter. Huvudkontoret är förlagt till Belgien. I Sverige äger bolaget sedan mitten av 1800-t. Åmmebergs zinkgruvor. Wieland [vi’lant], C. M., 1733—1813, tysk skald och romanförfattare. W: s förnämsta diktverk är det romantiska eposet O b e r o n, vars ämne är hämtat från en medeltida riddarsaga. Stilen är ledig och elegant med en fint ironisk udd, skildringen livfull och psykologiskt välgjord. W. var representant för upplysningstidens nyktra och toleranta idéer och införde den psykologiska romanen i tysk litteratur. Vielfrass [fi’l-], ty. ”storätare”, ett namn på järven (svenska, filfras). Wieliczka [vjelitj’ka], gruvstad i Galizien, s. Polen, belägen sö. om Krakau. 7,000 inv., polacker. Bekant för sin rika saltgruva, 280 m. djup. Nere i gruvan liar uppstått en hel stad med gator, öppna platser och sjöar. Wien [vin], huvudstad i republiken Österrike, belägen på s. stranden av Donau. Folkmängden, som före världskriget översteg 2 milj., har genom utvandring och dödlighet minskat avsevärt. År 1923 uppgick den till 1,870,000. W. är praktfullt byggt och har stora parkanläggningar. Handeln, gynnad av stadens läge och det rikt utbildade järnvägsnätet, är av stor betydelse. Industrin omfattar främst beklädnads-ocli metallindustri. W. har ett av Europas främsta universitet, grundat 1365. — W. var ursprungligen en keltisk ort, som av romarna gjordes till ett befäst läger, vilket vid 200-t:s slut utvecklats till en stad. På 1100-t. omtalas ett stadssamhälle AV., som från 1276 blev den habsburgska dynastins huvudstad och nådde en rik utveckling. Under flera århundraden var W. Europas bålverk mot turkarna, som två gånger belägrade staden (1529, 1683), dock utan att lyckas intaga den. 1814—15 hölls den s. k. AVien-kongressen i AV., där även flera viktiga freder avslutits. AV ien [vi’n], AA\, f. 1864, tysk fysiker. AAr. har bland annat utfört undersökningar över de lagar, som gälla för värmeutstrålningar. Hans upptäckter belönades med 1911 års nobel-pris i fysik. Wiener-Neustadt [vrner-nöj^tatt], stad i Nedre Österrike, s. om Wien, 35,000 inv. Genom kanal står AAr. i förbindelse med Wien. Kvarnindustri.