Vildåsna, se Hästdjur. Vilhelm, konungar av England. — 1. V. I Erövraren, 1027 (1028)—87, hertig av Normandie. 1066 företog V ett erövringståg till England, och efter att ha besegrat den engelske konungen Harald vid Hastings s. å. kröntes V. till Englands konung. V. arbetade därefter med framgång på kungamaktens stärkande och organiserade skickligt sitt rike. — 2. V. III, 1650—1702, prins av Oranien, ståthållare i Nederländerna, konung av Storbritannien och Irland. V. arbetade på att störta sin svärfader Jakob II i England och begav sig 16S8 med en här till England, där han mottogs som befriare. Jakob flydde, och V. och hans gemål Maria utropades 16S9 till regerande konung och drottning av England och Skottland, sedermera även av Irland. Inrikespolitiskt befäste V. det parlamentariska styrelsesättet. V: s yttre politik gick ut på att omintetgöra Ludvig XIV :s av Frankrike planer på övervälde i Europa, vilket även lyckades honom tack vare seg energi och smidighet. — 3. V. IV, 1765—1837, konung av Storbritannien och Irland (1830) samt Hannover, tredje son till konung Georg III. Under V:s regering genomfördes den engelska parla-'mentsreformen (1832). I och med V:s död upplöstes den sedan .1714 existerande personalunionen mellan England och Hannover. Vilhelm, ståthållare av Nederländerna. — 1. V. I, 1533—84, greve av Nassau, furste av Oranien. V. var nederländarnas ledare i kampen mot det spanska förtrycket. Med överlägsen statsmannaförmåga och varm fosterlandskärlek stred han för Nederländernas frigörelse från Spanien. Slutligen mördades V. av en fanatisk munk. På grund av sin inbun-denhet fick V. tillnamnet "den tyste”. — 2. V. III, prins av Oranien. Se Vilhelm, konungar av England 2. Vilhelm (Wilhelm), f. .1884, svensk arvfurste, hertig av Södermanland, andre son till Gustav V. V. har företagit flera jakt- och forskningsresor, bland annat till Amerika och Afrika. Han har ägnat sig åt författarskap, utgivit reseskildringar, dikter, noveller samt även framträtt som dramatisk författare. Vilhelm (ty. Wilhelm), kejsare av Tyskland och konungar av Preussen. — 1. V. I. 1797—1888, andre son till Fredrik Vilhelm III, efterträdde sin broder Fredrik Vilhelm IV som konung av Preussen 1861. Under V: s regering genomfördes det tyska enhetsverket av Bismarck, som troget stöddes i sitt företag av konungen. V. bidrog även till möjliggörandet av den preussiska härreformen, som ledde till de tyska vapnens seger i krigen mot Österrike och Frankrike. .1871 utropades V. i Versailles till tysk kejsare. Under senare delen av sin regeringstid arbetade han på fredens bevarande. — 2. V. II, f. 1S59, den förres sonson, son till kejsar Fredrik III, vilken han efterträddo 1S88. V. gjorde sig snart fri från den gamle rikskansleren Bis-marcks inflytande och tog själv ledningen av styrelsen. Han arbetade energiskt på att göra Tyskland till en stark sjö- och kolonialmakt. Världskriget medförde hans fall. Efter abdikationen 1918 har han vistats i Holland. Vilhelm (ty. Wilhelm), f. 18S2, tysk kronprins, äldste son till kejsar V. II. V. avsade sig vid 1918 års revolution alla anspråk på tronföljden i Tyska riket och Preussen. Vilhelmina, f. 1880, drottning av Nederländerna, dotter till konung Vilhelm III, vilken hon efterträdde 1890. V:s moder var i egenskap av regent-inna hennes förmyndare till 1898, då V. övertog styrelsen. V. är sedan 1901 förmäld med prins Henrik av Meck-lenburg-Schwerin. Vilhelmina, municipalsamhälle vid sjön Malgomaj i socken av samma namn, s. Lappland. 900 inv. WiFhelmsha’ven, starkt befäst ör-logshamn, vid v. stranden av Jade-viken i nv. Tyskland. Frihamn, stora dockor, arsenal, maskinverkstäder. W. var före världskriget station för den tyska nordsjöflottan. Wilhelmshöhe, lustslott i den preussiska provinsen Hessen-Nassau, beläget i närheten av staden Ivassel. W. byggdes i slutet av 1700-t. Det är känt för storartade vattenkonster och vackra parkanläggningar. Under fransk-tyska kriget 1870—71 satt Napoleon III efter slaget vid Sedan fången i W. Wilhelmson, K. V., f. 1S66, målare. W. har framför allt valt sina motiv från sin hembygd Bohuslän. Hans målningar återge skärgårdsstämningar, landskap och kärva, karaktärsskarpa allmogetyper. På senare tid har han med förkärlek behandlat solproblem. 1912 upprättade W. en målarskola i Stockholm och är sedan 1925 lärare vid Konsthögskolan. Av V:s arbeten må nämnas På berget, Kyrkfolk i båt, Svensk flicka. Wilkesbarre [oiPksberri], stad i Pennsylvania, U. S. A. 75,000 inv. Export av stenkol. Järnindustri. Villa, F., 1866—1923, mexikansk partigängare och general. Under den oroliga tiden efter presidenten Diaz störtande 1911 lyckades V. göra sig till herre i de nordligare provinserna. Med regeringstrupperna förde han