Viktor Emanuel, konungar av Italien. — 1. V. E. II, 1820—78, konung av Sardinien 1849—Gl, från 18G1 konung av Italien, son till konung Albert av Sardinien. Understödd av sin minister Cavour och av frihetshjälten Garibaldi lyckades V. genomföra det italienska enlietsverket. 1871 intågade V. i Rom, som därefter blev rikets huvudstad. — 2. V. E. III, f. 18G9, den förres sonson, son till konung Um-berto, efter vars mord V. uppsteg på tronen (1900). Under V:s regering skedde Italiens närmande till Frankrike och dess slutliga övergång till ententen under världskriget (1915). Vikto’ria Sofia Maria, f. 1862, drottning av Sverige 1907, enda dotter till storliertig Fredrik av Baden, 1881 förmäld med dåvarande kronprins Gustav av Sverige. Vilcto’ria (Victoria), 1819—1901, drottning av Storbritannien och Irland, kejsarinna av Indien, dotter till hertig Edvard av Kent, sondotter till konung Georg III. V. efterträdde sin farbroder Villielm IV på Englands tron 1837 och blev 1S40 förmäld med prins Albert av Sachsen-Koburg och Gotlia. IJnder hela sin regeringstid ägnade sig V. energiskt åt sitt rikes styrelse med särskilt intresse för de utrikespolitiska frågorna. Hon var plikttrogen och arbetsam samt utpräglat konventionell och borgerlig till sin åskådning. Vikto’ria, ett slags vagn utan vagnsdörrar, avsedd för promenadåkning. Viktoria, se Hongkong. Viktoriakorset, en av drottning Viktoria 1S56 stiftad storbritannisk militärorden. Orden ges endast som belöning för tapperliet i fält och medför en årlig pension. Viktsenhet, se Metersystemet och i fråga om äldre viktsenheter resp. enheters namn. Viktua^iebröder, se Fetaliebröder. Viktua’lier, matvaror. Vikun\ja, se Lamasläktet. Vilaje’t, beteckning för ett administrativt område i Turkiet, som motsvarar våra län. Indelningen i V. infördes 1866. Wilamowitz-Moellendorff [-[-må’vits-mölF-],-] {+[-må’vits- mölF-],+} U. von, f. 1848, tysk klassisk filolog. W. har utövat ett omfattande författarskap ocli anses som nutidens förnämste kännare av grekiska språket och litteraturen, framför allt poesin. Det attiska dramat har särskilt blivit föremål för W: s behandling. Vilan, municipalsamhälle nära Kristianstad, ö. Skåne. 1,890 inv. Vilans folkhögskola, se Hvilans folkhögskola. Wilberforce [oil’befås], 1759—1833, engelsk filantrop, bekant för sin ener- giska kamp mot slavhandeln, vilket slutligen ledde till en lag om brittiska slavhandelns avskaffande (1807). Senare ägnade W. sig åt arbete för slaveriets avskaffande men dog, innan en lag härom antagits för de brittiska kolonierna. Vilddjuret i Uppenbarelseboken betecknas med talet 666. Greker och hebréer använde bokstäver för att skriva siffror. Man har därför tolkat V: s namn dels ur det hebréiska alfabetet till Lateinos (latinare, romare) dels ur grekiska alfabetet till Neron kesar (kejsar Nero). Sannolikt är den förra tolkningen riktigast, och V. skulle alltså avse den romerska makten. Wilde [oaj’ld], Oscar, 1854—1900, engelsk författare. W. utgav den kvicka romanen D o r i a n Grays p o r t r il 11 men slog först igenom med en rad spirituellt ironiska socie-tetskomedier (Solfjädern, En kvinna utan betydelse, En idealisk äkta man). Till hans bästa verk höra Balladen om fängelset i Reading. YViTdenbruch [broch], E. A. v., 1845 —1909, tysk dramatiker och novellist. W: s historiska skådespel voro en tid mycket populära i Tyskland. Vildhäst, se Hästdjur. Vildjiist, se Jästsvampar. Vildkatt (Felis catus) tillhör Kattdjuren. Den är gulgrå med mörkare band. Undersidan och benens insida äro rostgula. V. var fordom allmän över hela Europa men förekommer nu endast på några platser, särskilt i s. Europa. T a m katten härstammar dels från en afrikansk kattart dels från V. I Egypten forekommo tama kattor under forntiden. Först under medeltiden tyckes tamkatten mera allmänt ha funnits i Europa. Flera raser finnas, bland vilka märkas den svans-lösa M a n k a tten från ön Man och den långhåriga Angorakatten från Mindre Asien. Vild mlin, benämning på två som sköldhällare ofta använda, kraftfulla manliga figurer, vilka framställas nakna, ofta liåriga och långskäggiga, med lövkrans kring huvud och midja samt beväpnade med en ”herkules-klubba”. Vildpersilja (iEthusa Cynapium) hör till familj Umbelliferae. Den är ett vanligt ogräs, som bland annat igen-kännes på att tre svepen nedhänga vid varje enskild blomflock. Den liar lökartad lukt och är mycket giftig. Vildsvin, se Svindjur. Vildvin (Parthenocissus quinquefo-lia), en amerikansk klätterväxt med häftsklvor på klängena, vilken ofta odlas som prydnadsväxt hos oss. Bladen bli på hösten röda.