Wiirmnsen, .T. F., f. 1863, dansk konstnär. \V. har särskilt ägnat sig åt måleriet men även intresserat sig för arkitektur, möbelkonst, skulptur och keramik. Särskilt som målare har lian blivit uppskattad. Hans arbeten utmärka sig för oförskräckt originalitet och flödande fantasi. W. har i stor utsträckning experimenterat med olika stilarter. Han räknas numera som en av Danmarks förnämsta konstnärer. Wilmington [oiPmingtn], stad i De-laware, U. S. A. 110,000 inv. Industristad med tillverkning av järnvägsvagnar. maskiner och krut. Stadens märkligaste byggnad är en år 1638 av svenska kolonister uppförd kyrka. Vil’na, stad i nö. Polen, vid en biflod till Njemen. 215,000 inv., litaver, vitryssar och judar. V. är Litavens gamla huvudstad och har många historiska minnen. Kejserligt palats. Romersk-katolsk och grekisk-katolsk katedral. Viktig järnvägsknut. Livlig handel med timmer och spannmål. Polen har 1920 trots Litauens och Nationernas förbunds protester lagt beslag på Vilna och provinsen av samma namn. Wilson [oil’sn], "W., 1856—1924, president i Nordamerikas förenta stater 1913—21, historiker och jurist. W., som valdes av det demokratiska partiet, sökte öka presidentens inflytande på statsangelägenheterna och avgjorde en hel del frågor på egen hand utan att anlita rådgivare i större utsträckning. Under världskriget arbetade han till en början på att bibehålla U. S. A:s neutralitet. Bestämmelsen, att neutraliteten ej hindrade vapenutförsel, var uteslutande till fördel för de allierade, vilka behärskade haven. Tysklands protester föranledde ingen ändring. Det tyska U-båtskriget väckte livlig indignation i Amerika. Den engelska propagandan bidrog också att skapa en för Tyskland ogynnsam stämning. W. kom själv att betrakta världskriget som en strid mellan demokratiska ideal och imperialismen och identifierade Tyskland med den senare idériktningen. Själv gjorde han sig till talesman för en fred grundad på 14 punkter, vilka skulle säkerställa världsfreden för framtiden. Han utfärdade krigsförklaring mot Tyskland 1917 och framförde sitt freds-program i ett tal inför kongressen 1918. I fredskongressen i Paris 1919 visade han sig dock ej ha förmåga att ens tillnärmelsevis omsätta sin välmenande idealism i praktiken. Upprättandet av N. F. genomdrev han dock trots stark opposition. Efter hemkomsten lyckades han emellertid ej få senaten att godkänna Amerikas inträde i N. F. Under en agita- tionsresa, som han företog för att få till stånd en folkopinion för N. F., sjuknade han 1919. Sedermera spelade han ej någon mera framträdande roll inom politiken. Han fick Nobels fredspris 1919. Vimmerby, stad vid Stångån, nö. Småland. 3,100 inv. Gammal marknadsplats. Vim’pel, lång, smal, i yttersta kanten kluven flaggduksremsa. På ör-logsfartyg betecknar V. chefens be-fälstecken. V. får endast föras av chef, som är officer. — Vimpel-m a n, chef, som har rätt att föra V. Vin. Den första proceduren vid vin-framställningen, sedan druvorna skördats, är deras pressning. Den härvid erhållna tämligen färglösa saften, musten, innehåller druvsocker, som vid jäsningen sönderdelas i alkohol och kolsyra. Vid framställning av röda viner få must och skal förjäsa tillsammans, medan vid beredning av vita viner endast den vid pressningen erhållna saften förjäses. Får jäsningen fortskrida, till dess allt socker är förvandlat i alkohol och kolsyra, erhållas viner, som benämnas torra. Vid framställning av söta viner avbrytes däremot jäsningen t. ex. genom tillsättning av vinsprit, medan ännu en större el. mindre del av sockret återstår oförjäst. Den första, kraftiga jäsningen av druvsaften tar i anspråk en tid av några dagar till ett par veckor el. mera (längre tid för starka viner än för lätta). Vinet tappas därefter på fat. Under lagringstiden på fat fortgår jäsningen långsamt i vissa fall under ganska avsevärd tid, varjämte V. underkastas en för olika vinsorter olika behandling. Fatlagringstiden är mycket olika för olika V. Champagne tappas på fat omedelbart sedan den färdig-blandats; lagras därefter på butelj för att jäsa färdigt och undergå erforderlig behandling. Bordeauxviner-na äro tappningsfärdiga efter 3—4 är, de enklare portvinssorterna först efter 6—8 år. De viktigaste franska V. äro bor-deaux- och bourgognevinerna samt champagne. Bordeauxvinerna, som härröra från franska departementet Gironde ocli utskeppas över Bordeaux, äro röda el. vita och innehålla 9 å 10 procent alkohol. De röda bordeauxvinerna äro torra, medan de vita äro söta. Man skiljer mellan härtappade bordeauxviner som tappats på butelj i konsumentlandet, bordeauxtap-pade, för vilka tappningsorten är Bordeaux, och slottstappade, som tappats på den egendom, från vilken de härstamma. Bourgognevinerna, av vilka också finnas både röda och vita sorter, -äro fylliga och bouquetrika