Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villa Borghese ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiirmnsen, .T. F., f. 1863, dansk
konstnär. \V. har särskilt ägnat sig
åt måleriet men även intresserat sig
för arkitektur, möbelkonst, skulptur
och keramik. Särskilt som målare
har lian blivit uppskattad. Hans
arbeten utmärka sig för oförskräckt
originalitet och flödande fantasi. W. har
i stor utsträckning experimenterat med
olika stilarter. Han räknas numera
som en av Danmarks förnämsta
konstnärer.
Wilmington [oiPmingtn], stad i
De-laware, U. S. A. 110,000 inv.
Industristad med tillverkning av
järnvägsvagnar. maskiner och krut. Stadens
märkligaste byggnad är en år 1638
av svenska kolonister uppförd kyrka.
Vil’na, stad i nö. Polen, vid en
biflod till Njemen. 215,000 inv., litaver,
vitryssar och judar. V. är Litavens
gamla huvudstad och har många
historiska minnen. Kejserligt palats.
Romersk-katolsk och grekisk-katolsk
katedral. Viktig järnvägsknut.
Livlig handel med timmer och spannmål.
Polen har 1920 trots Litauens och
Nationernas förbunds protester lagt
beslag på Vilna och provinsen av
samma namn.
Wilson [oil’sn], "W., 1856—1924,
president i Nordamerikas förenta stater
1913—21, historiker och jurist. W.,
som valdes av det demokratiska
partiet, sökte öka presidentens inflytande
på statsangelägenheterna och avgjorde
en hel del frågor på egen hand utan
att anlita rådgivare i större
utsträckning. Under världskriget arbetade
han till en början på att bibehålla
U. S. A:s neutralitet. Bestämmelsen,
att neutraliteten ej hindrade
vapenutförsel, var uteslutande till fördel för
de allierade, vilka behärskade haven.
Tysklands protester föranledde ingen
ändring. Det tyska U-båtskriget
väckte livlig indignation i Amerika. Den
engelska propagandan bidrog också
att skapa en för Tyskland ogynnsam
stämning. W. kom själv att betrakta
världskriget som en strid mellan
demokratiska ideal och imperialismen
och identifierade Tyskland med den
senare idériktningen. Själv gjorde
han sig till talesman för en fred
grundad på 14 punkter, vilka skulle
säkerställa världsfreden för framtiden.
Han utfärdade krigsförklaring mot
Tyskland 1917 och framförde sitt
freds-program i ett tal inför kongressen
1918. I fredskongressen i Paris 1919
visade han sig dock ej ha förmåga
att ens tillnärmelsevis omsätta sin
välmenande idealism i praktiken.
Upprättandet av N. F. genomdrev han
dock trots stark opposition. Efter
hemkomsten lyckades han emellertid
ej få senaten att godkänna
Amerikas inträde i N. F. Under en agita-
tionsresa, som han företog för att få
till stånd en folkopinion för N. F.,
sjuknade han 1919. Sedermera spelade
han ej någon mera framträdande roll
inom politiken. Han fick Nobels
fredspris 1919.
Vimmerby, stad vid Stångån, nö.
Småland. 3,100 inv. Gammal
marknadsplats.
Vim’pel, lång, smal, i yttersta
kanten kluven flaggduksremsa. På
ör-logsfartyg betecknar V. chefens
be-fälstecken. V. får endast föras av
chef, som är officer. —
Vimpel-m a n, chef, som har rätt att föra V.
Vin. Den första proceduren vid
vin-framställningen, sedan druvorna
skördats, är deras pressning. Den
härvid erhållna tämligen färglösa saften,
musten, innehåller druvsocker, som
vid jäsningen sönderdelas i alkohol
och kolsyra. Vid framställning av
röda viner få must och skal förjäsa
tillsammans, medan vid beredning av
vita viner endast den vid
pressningen erhållna saften förjäses. Får
jäsningen fortskrida, till dess allt
socker är förvandlat i alkohol och
kolsyra, erhållas viner, som benämnas
torra. Vid framställning av söta
viner avbrytes däremot jäsningen t. ex.
genom tillsättning av vinsprit, medan
ännu en större el. mindre del av
sockret återstår oförjäst. Den första,
kraftiga jäsningen av druvsaften tar
i anspråk en tid av några dagar till
ett par veckor el. mera (längre tid
för starka viner än för lätta). Vinet
tappas därefter på fat. Under
lagringstiden på fat fortgår jäsningen
långsamt i vissa fall under ganska
avsevärd tid, varjämte V. underkastas
en för olika vinsorter olika
behandling. Fatlagringstiden är mycket
olika för olika V. Champagne tappas
på fat omedelbart sedan den
färdig-blandats; lagras därefter på butelj
för att jäsa färdigt och undergå
erforderlig behandling.
Bordeauxviner-na äro tappningsfärdiga efter 3—4 är,
de enklare portvinssorterna först efter
6—8 år.
De viktigaste franska V. äro
bor-deaux- och bourgognevinerna samt
champagne. Bordeauxvinerna, som
härröra från franska departementet
Gironde ocli utskeppas över Bordeaux,
äro röda el. vita och innehålla 9 å 10
procent alkohol. De röda
bordeauxvinerna äro torra, medan de vita äro
söta. Man skiljer mellan härtappade
bordeauxviner som tappats på
butelj i konsumentlandet,
bordeauxtap-pade, för vilka tappningsorten är
Bordeaux, och slottstappade, som tappats
på den egendom, från vilken de
härstamma. Bourgognevinerna, av vilka
också finnas både röda och vita
sorter, -äro fylliga och bouquetrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
