V., som innehålla 12 å 14 % alkoliol. Champagnevinerna, som härstamma från trakten kring Reims och Eper-nay i n. Frankrike, äro kolsyrerika (mousserande), söta el. torra V. med en alkoholhalt växlande mellan S och 11 %. Från Tyskland komma rhen-vin och moselvin, lätta V. med en alkoholhalt av 9 å 10 %. De främsta starka el. heta vinerna komma från Portugal el. Spanien. Bland dessa Y. märkas portvin, madeira och sherry. Portvin, som har sitt namn av staden Oporto i Portugal, är ett sötaktigt, fylligt Y. med i regel brunröd färg. Alkoholhalten uppgår till 18 å 20 %. Madeira, som har ungefär samma alkoholhalt som portvin och erhålles från ön Madeira i Atlanten, är. det i Sverige mest använda dessertvinet. Sherry är ett torrt V. med ungefär samma alkoholhalt som föregående. Namnet har det erhållit efter den spanska staden Jeres. Till kötträtter drickas framför allt de röda bordeaUx-och bourgognevinerna samt champagne, till fisk. rhenvin och mosel, vit bordeaux eller bourgogne, till soppor madeira, sherry el. bordeaux, till söta desserter sherry el. madeira. Vinaigre [vinä’gr], fr., vinättika. Vinbergssnäcka (Helix pomatia) hör till lungsnäckor. Den har gulbrunt skal. Den förekommer i s. och mellersta Europa och även på några ställen i Sverige. Den är ätlig och förtä-res särskilt i katolska länder under fastan. Winblad, Ulla, en av de mest bekanta figurerna i Bellmans ”Fredmans epistlar”. W: s verkliga namn var Maria Kristina Kiellström. Vinbär, frukter från Röda vinbärsbusken (Ribes rubrum) el. Svarta vinbärsbusken (R. nigrum). Dessa ha blommor i hängande klasar och sågtandade, 5—3-fli-kiga blad. Bären ha skarp, sur smak. De innehålla citronsyra och äppelsyra. Winchester [oin’tjes-], stad två mil n. om Southhampton, England. 21,000 inv. W. var fordom huvudstad i konungariket Wessex och var även en tid efter Englands enande landets huvud-,stad. Vincennes [vängSenn’], stad ö. om Paris, n. Frankrike. 42,000 inv. Fästning, artilleriskola. Vin’cent, se Saint Vincent. Vincent de Paul [vesäng’ dö på’l], 1576—1660, katolsk präst, fransman. V. utförde ett storartat arbete i välgörenhetens tjänst på många olika sätt. Han bildade föreningar, vars medlemmar skulle verka bland fattiga och sjuka, grundade välgörenhetsanstalter av olika slag (bland annat ett hem för obotligt sjuka), verkade för mildare behandling av brottslingar m. m. Vinci [vin*tji], L. da. Se Lionardo da Vinci. Win 'ckelmann, J. J., 1717—68, tysk konstforskare, författare till ett berömt verk över antikens konst (G e-schichte der Kunst des A1-therthums). W. ansåg den grekiska konsten som det mest fulländade provet på mänsklig skönhetssträ-van. På 1700-t: s konst hade W. ett mycket stort inflytande. Vind, se Lufttryck. Vinda, se Åkervinda. Vindblommor kallas blommor, vilkas frömjöl med vindens hjälp överföres till andra blommor t. ex. gräs. Jfr Frömjöl. Vindbrygga. Vindbrygga, en över en fästnings-el. slottsgrav anbragt bro, som kan hissas upp medelst ett vindspel. De medeltida borgarna voro alltid försedda med en V. till skydd mot plötsliga överfall. Vindböjtel, karaktärslös, opålitlig människa, skrävlare. Vindelälven, biflod till Ume älv från vänster. Upprinner inom Arjeplogs socken, nära norska gränsen och förenar sig med Ume älv ö. om Vännäs. Längd 450 km. Vindfällen, kullblåsta träd. Vindhastighet, se Vindskala. Vindhyabergen [vindhaj’a-], bergskedja på n. Främre indiska halvön. Utgöra randberg till en n. därom belägen högplatå. Nå 1,500 m. ö. h. Vindice’ra., återvinna, göra anspråk på. Vindikation srätt, en rätt till återvinning av något, som obehörigt av-hänts rätter ägare. Genom reglerna om god-trosförvärv har beträffande lös egendom gjorts betydande in-