Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinaigre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V., som innehålla 12 å 14 % alkoliol.
Champagnevinerna, som härstamma
från trakten kring Reims och
Eper-nay i n. Frankrike, äro kolsyrerika
(mousserande), söta el. torra V. med
en alkoholhalt växlande mellan S och
11 %. Från Tyskland komma
rhen-vin och moselvin, lätta V. med en
alkoholhalt av 9 å 10 %. De främsta
starka el. heta vinerna komma från
Portugal el. Spanien. Bland dessa Y.
märkas portvin, madeira och sherry.
Portvin, som har sitt namn av staden
Oporto i Portugal, är ett sötaktigt,
fylligt Y. med i regel brunröd färg.
Alkoholhalten uppgår till 18 å 20 %.
Madeira, som har ungefär samma
alkoholhalt som portvin och erhålles
från ön Madeira i Atlanten, är. det i
Sverige mest använda dessertvinet.
Sherry är ett torrt V. med ungefär
samma alkoholhalt som föregående.
Namnet har det erhållit efter den
spanska staden Jeres. Till kötträtter
drickas framför allt de röda
bordeaUx-och bourgognevinerna samt
champagne, till fisk. rhenvin och mosel, vit
bordeaux eller bourgogne, till soppor
madeira, sherry el. bordeaux, till söta
desserter sherry el. madeira.
Vinaigre [vinä’gr], fr., vinättika.
Vinbergssnäcka (Helix pomatia) hör
till lungsnäckor. Den har gulbrunt
skal. Den förekommer i s. och
mellersta Europa och även på några
ställen i Sverige. Den är ätlig och
förtä-res särskilt i katolska länder under
fastan.
Winblad, Ulla, en av de mest
bekanta figurerna i Bellmans
”Fredmans epistlar”. W: s verkliga namn
var Maria Kristina Kiellström.
Vinbär, frukter från Röda
vinbärsbusken (Ribes rubrum) el.
Svarta vinbärsbusken (R.
nigrum). Dessa ha blommor i
hängande klasar och sågtandade,
5—3-fli-kiga blad. Bären ha skarp, sur smak.
De innehålla citronsyra och äppelsyra.
Winchester [oin’tjes-], stad två mil n.
om Southhampton, England. 21,000 inv.
W. var fordom huvudstad i
konungariket Wessex och var även en tid
efter Englands enande landets
huvud-,stad.
Vincennes [vängSenn’], stad ö. om
Paris, n. Frankrike. 42,000 inv.
Fästning, artilleriskola.
Vin’cent, se Saint Vincent.
Vincent de Paul [vesäng’ dö på’l],
1576—1660, katolsk präst, fransman.
V. utförde ett storartat arbete i
välgörenhetens tjänst på många olika
sätt. Han bildade föreningar, vars
medlemmar skulle verka bland fattiga
och sjuka, grundade
välgörenhetsanstalter av olika slag (bland annat ett
hem för obotligt sjuka), verkade för
mildare behandling av brottslingar
m. m.
Vinci [vin*tji], L. da. Se Lionardo
da Vinci.
Win ’ckelmann, J. J., 1717—68, tysk
konstforskare, författare till ett
berömt verk över antikens konst (G
e-schichte der Kunst des
A1-therthums). W. ansåg den
grekiska konsten som det mest
fulländade provet på mänsklig
skönhetssträ-van. På 1700-t: s konst hade W. ett
mycket stort inflytande.
Vind, se Lufttryck.
Vinda, se Åkervinda.
Vindblommor kallas blommor, vilkas
frömjöl med vindens hjälp överföres
till andra blommor t. ex. gräs. Jfr
Frömjöl.
Vindbrygga.
Vindbrygga, en över en
fästnings-el. slottsgrav anbragt bro, som kan
hissas upp medelst ett vindspel. De
medeltida borgarna voro alltid
försedda med en V. till skydd mot plötsliga
överfall.
Vindböjtel, karaktärslös, opålitlig
människa, skrävlare.
Vindelälven, biflod till Ume älv från
vänster. Upprinner inom Arjeplogs
socken, nära norska gränsen och
förenar sig med Ume älv ö. om Vännäs.
Längd 450 km.
Vindfällen, kullblåsta träd.
Vindhastighet, se Vindskala.
Vindhyabergen [vindhaj’a-],
bergskedja på n. Främre indiska halvön.
Utgöra randberg till en n. därom
belägen högplatå. Nå 1,500 m. ö. h.
Vindice’ra., återvinna, göra anspråk
på.
Vindikation srätt, en rätt till
återvinning av något, som obehörigt
av-hänts rätter ägare. Genom reglerna
om god-trosförvärv har beträffande
lös egendom gjorts betydande in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
