skränkningar i V., då j« förvärvaren i dylikt fall ej behöver återställa saken med mindre att för densamma erlägges lösen. Beträffande fast egendom gälla ej bestämmelserna om god-trosförvärv. Klandertalan angående fast egendom skall anhängiggöras före liävdetidens utgång. Klandras köp av fast egendom, skall den, som anställer klandertalan, instämma siste köparen, vilken i sin tur har att till samma mål instämma sin säljare. Vindmotor, vindhjul, motor, som drives med tillhjälp av vindens kraft. Hjulet på en vanlig väderkvarn sitter på en horisontell axel, som är vridbar, så att den kan inställas med hänsyn till vindriktningen. De amerikanska vindhjulen äro konstruerade efter särskilda principer, som skola möjliggöra automatisk anpassning med hänsyn till vindens styrka och vindriktningen. Vindrosor, grafiska framställningar av de olika vindarnas frekvens på en plats, varvid riktningarna anges genom linjer, som sammanlöpa mot en punkt, och frekvensen (samt ibland även vindstyrkan) genom linjernas längd. Vindruva, se Vinranka*. Vindrägrg, en bottensats, som avsätter sig ur vin och som huvudsakligen består av jästsvampar. Vindskala anger vindstyrkan i 12 el. 6 olika grader enligt siffrornas ordningsföljd. Den 12-gradiga V. (Beau-forts skala) användes av sjöfarande; för land nöjer man sig vanligen med den G-gradiga, som har följande grader: 0 = vindstilla (0—0.5 m. pr sek.), 1 = svag vind (0.5—4 m.), 2 = måttlig (laber) vind (4—7 m.), 3 = frisk vind (7—11 m.), 4 = stark vind (11—17 m.), 5 = storm (17—28 m.), 6 = orkan (över 2S m.). Beauforts viiulskala har följande utseende : Grad 0 = 0—1 m. i sekunden 1 = 1—2 2 = 2—4 „ ’ 3 = 4—6 „ „ * 4 = 0—8 5 = 8—10 „ 6 = 10—12 „ 7 = 12—14 „ S = 14—17 „ 9 = 17—20 „ „ 10 = 20—24 „ „ 11 = 24—30 „ 12 = över 30 ,, Windsor [oin’scer], stad vid Thames, v. om London, sö. England. 13,000 inv. Berömd för sitt ståtliga lustslott, de engelska konungarnas residens. Vindspel, en apparat, som användes för lyftning av tyngder och som består av en vals, på vilken ett tåg upprullas med hjälp av en vev. Vindstillans bälte, se Stilla bältet. Vindstyrka, se Vindskala. Windward Islands [oind’vöd aj’lendsj, ”öarna över vinden”, benämning pä den sträcka av Antillernas ökedja, som ligger s. om Martinique, medan sträckan mellan Martinique och Portorico benämnes Leeward Islands, ”öarna under vinden”. På en del kartor finner man namnen annorlunda lagda och hela sträckan ö. och s. om Portorico betecknad såsom W., medan öarna invid Venezuelas kust utmärkas som Leeward Islands. På andra kartor åter inräknas under beteckningen W. även öarna utanför Venezuela. — öarnas benämningar som W. och L., som snarast skulle syfta på deras läge i förhållande till no.-passaden, är sålunda ganska vilseledande. Förklaringen till motsägelserna torde ligga däri, att man betraktar Antillerna än utifrån Atlanten än inifrån Karibiska havet. Vindögdhet, se Skelning. Vine’ta, ”veneternas (vendernas) stad”, den tyska benämningen på den på ön Wollin belägna stad, som även kallades Julin (av skandinaverna Jom). Staden hade sin blomstringstid på 900-och 1000-t. och förstördes av danskarna 1184. Senare uppkom en legend, att staden sjunkit ned i havet. Win ge, M. E., 1825—96, målare. W. målade företrädesvis fornnordiska motiv (K r a k a, L o k e och S i g y n, Tors strid med jättarna). Bäst är W. som skildrare av mannakraft och raseri. Vingfrukt, en vingad nöt. V. förekommer hos alm, björk etc. Wingqvist, S. G., f. 1876, svensk ingenjör, särskilt känd som uppfinnare av de s. k. S. Iv. F.-lagren, som exploateras av A.-B. Svenska kullagerfabriken, vars verkställande direktör W. var under en följd av år. Vingåker, municipalsamhälle vid v. stambanan, v. Södermanland. 1,240 inv. Vin’je, A. O., 1818—70, norsk skald och tidningsman. V. utgav dikter och reseskildringar. Han var en säregen personlighet av betonat nationell läggning, på samma gång humorist, satiriker och svärmare. Främst står V. som lyriker, hans visor på hembygds-målet ge ett ypperligt uttryck åt hans skiftande stämningar. Han var en ivrig förkämpe för de norska målsträvandena (jfr Maalstriden). Vinjett’, vignett, ornamental utsmyckning i början el. slutet av en bok el. ett kapitel. V., som framstäl-les i träsnitt, kopparsnitt el. litografi, hade ursprungligen form av vinrankor. Vingrt-un [vängtöng], fr. vingt-et-un, tjuguett, ett hasardspel med kort. Vinkallskål, ett slags soppa, tillredd av saft, vatten, vin, citron, socker.