Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinaigre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skränkningar i V., då j« förvärvaren
i dylikt fall ej behöver återställa
saken med mindre att för densamma
erlägges lösen. Beträffande fast
egendom gälla ej bestämmelserna om
god-trosförvärv. Klandertalan angående
fast egendom skall anhängiggöras före
liävdetidens utgång. Klandras köp av
fast egendom, skall den, som
anställer klandertalan, instämma siste
köparen, vilken i sin tur har att till
samma mål instämma sin säljare.
Vindmotor, vindhjul, motor, som
drives med tillhjälp av vindens kraft.
Hjulet på en vanlig väderkvarn sitter
på en horisontell axel, som är vridbar,
så att den kan inställas med hänsyn
till vindriktningen. De amerikanska
vindhjulen äro konstruerade efter
särskilda principer, som skola möjliggöra
automatisk anpassning med hänsyn till
vindens styrka och vindriktningen.
Vindrosor, grafiska framställningar
av de olika vindarnas frekvens på en
plats, varvid riktningarna anges
genom linjer, som sammanlöpa mot en
punkt, och frekvensen (samt ibland
även vindstyrkan) genom linjernas
längd.
Vindruva, se Vinranka*.
Vindrägrg, en bottensats, som
avsätter sig ur vin och som huvudsakligen
består av jästsvampar.
Vindskala anger vindstyrkan i 12 el.
6 olika grader enligt siffrornas
ordningsföljd. Den 12-gradiga V.
(Beau-forts skala) användes av sjöfarande;
för land nöjer man sig vanligen med
den G-gradiga, som har följande
grader: 0 = vindstilla (0—0.5 m. pr sek.),
1 = svag vind (0.5—4 m.), 2 = måttlig
(laber) vind (4—7 m.), 3 = frisk vind
(7—11 m.), 4 = stark vind (11—17 m.),
5 = storm (17—28 m.), 6 = orkan (över
2S m.).
Beauforts viiulskala har följande
utseende :
Grad 0 = 0—1 m. i sekunden
1 = 1—2
2 = 2—4
„ ’ 3 = 4—6 „ „ *
4 = 0—8
5 = 8—10 „
6 = 10—12 „
7 = 12—14 „
S = 14—17 „
9 = 17—20 „
„ 10 = 20—24 „
„ 11 = 24—30 „
12 = över 30 ,,
Windsor [oin’scer], stad vid Thames,
v. om London, sö. England. 13,000 inv.
Berömd för sitt ståtliga lustslott, de
engelska konungarnas residens.
Vindspel, en apparat, som användes
för lyftning av tyngder och som består
av en vals, på vilken ett tåg upprullas
med hjälp av en vev.
Vindstillans bälte, se Stilla bältet.
Vindstyrka, se Vindskala.
Windward Islands [oind’vöd aj’lendsj,
”öarna över vinden”, benämning pä
den sträcka av Antillernas ökedja, som
ligger s. om Martinique, medan
sträckan mellan Martinique och Portorico
benämnes Leeward Islands, ”öarna
under vinden”. På en del kartor
finner man namnen annorlunda lagda och
hela sträckan ö. och s. om Portorico
betecknad såsom W., medan öarna
invid Venezuelas kust utmärkas som
Leeward Islands. På andra kartor åter
inräknas under beteckningen W. även
öarna utanför Venezuela. — öarnas
benämningar som W. och L., som
snarast skulle syfta på deras läge i
förhållande till no.-passaden, är
sålunda ganska vilseledande.
Förklaringen till motsägelserna torde ligga
däri, att man betraktar Antillerna än
utifrån Atlanten än inifrån Karibiska
havet.
Vindögdhet, se Skelning.
Vine’ta, ”veneternas (vendernas)
stad”, den tyska benämningen på den
på ön Wollin belägna stad, som även
kallades Julin (av skandinaverna Jom).
Staden hade sin blomstringstid på
900-och 1000-t. och förstördes av
danskarna 1184. Senare uppkom en legend, att
staden sjunkit ned i havet.
Win ge, M. E., 1825—96, målare. W.
målade företrädesvis fornnordiska
motiv (K r a k a, L o k e och S i g y n,
Tors strid med jättarna).
Bäst är W. som skildrare av
mannakraft och raseri.
Vingfrukt, en vingad nöt. V.
förekommer hos alm, björk etc.
Wingqvist, S. G., f. 1876, svensk
ingenjör, särskilt känd som uppfinnare
av de s. k. S. Iv. F.-lagren, som
exploateras av A.-B. Svenska
kullagerfabriken, vars verkställande direktör
W. var under en följd av år.
Vingåker, municipalsamhälle vid v.
stambanan, v. Södermanland. 1,240 inv.
Vin’je, A. O., 1818—70, norsk skald
och tidningsman. V. utgav dikter och
reseskildringar. Han var en säregen
personlighet av betonat nationell
läggning, på samma gång humorist,
satiriker och svärmare. Främst står V.
som lyriker, hans visor på
hembygds-målet ge ett ypperligt uttryck åt
hans skiftande stämningar. Han var
en ivrig förkämpe för de norska
målsträvandena (jfr Maalstriden).
Vinjett’, vignett, ornamental
utsmyckning i början el. slutet av en
bok el. ett kapitel. V., som
framstäl-les i träsnitt, kopparsnitt el. litografi,
hade ursprungligen form av vinrankor.
Vingrt-un [vängtöng], fr. vingt-et-un,
tjuguett, ett hasardspel med kort.
Vinkallskål, ett slags soppa,
tillredd av saft, vatten, vin, citron,
socker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
