Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkase ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårclkase. På höga berg fanns
fordom alltid 011 hög brännbara ämnen,
vilka antändes, då fiender nalkades.
V. tjänade som signal till
kringboende. Numera tändas V. endast vid
Val borgsmässan.
Vårdträd, se Träd kul t.
Vår fru, under den katolska tiden i
Sverige namn på Jungfru Maria.
Värfrukyrkor kallades i Sverige,
särskilt under medeltiden, kyrkor, som
helgats åt Jungfru Maria.
Vårlök (Gagea), ett till
liljeväxternas familj hörande släkte.
Blommornas kalkblad äro på utsidan gröna,
på insidan gula. I Sverige äro
tvenne tidigt blommande arter allmänna
nämligen G. lutea, som är större, och
G. minima, som är mindre.
Vårsäd kallas säd, som utsås på
våren. Till V. höra korn, havre, ärter,
vicker samt vissa slag av råg och vete.
Råg och vete sås dock i allmänhet på
hösten (höstsäd).
Vårtbitare (Locustidfe), till
rätvingar hörande insekter, vilkas antenner
äro mycket långa (mer än halva
kroppslängden). Arterna påminna om
gräshoppor. I)e ha i allmänhet grön
färg. En del arter äro växtätare,
andra äro rovdjur. Flera arter, som
förekomma i tropiska länder, göra
skada på kulturväxter. I vårt land
äro två arter vanliga. G röna V.
(Lo-custa viridissima) är till färgen grön.
V a n 1 i g a V. (Decticus verrucivorus)
är lik föregående men svartfläckig.
Om den fångas, försöker den att bita
och avsöndrar därvid en brun vätska
ur munnen. Enligt folktron skulle
denna vätska ha förmåga att
borttaga vårtor. Därför har arten och
familjen fått namnet V.
Vårt land. — 1. Konservativ
aftontidning, grundad 1886 i Stockholm.
V. uppgick 1908 i ”Nya dagligt
allehanda”. — 2. Inledningssången till
Runebergs Fänrik Ståls sägner. V.
är Finlands nationalsång. Den har
tonsatts av både Pacius och
Josephson.
Vårtor, små godartade, ojämna
svulster på hud- och slemhinnor, vilka
äro särskilt vanliga hos barn och
ungdom. V. orsakas sannolikt av ett
smittämne. De försvinna i de flesta
fall av sig själva. Man behandlar dem
med etsande medel, frysning med
kol-syresnö etc.
Våtvärmandc omslag, se Omslag.
Väbel el. regementsväbel,
underofficer, vilken förordnats att sköta
polisuppsikten vid ett regemente.
Wäch’ter, se Kiderlen-Wächter.
Väddö, ö i ö. Uppland, invid Ålands
hav. 125 kvkm.
Väddö kanal, kanal, som skiljer
Björkö—Väddö och Upplands
fastland, byggd på 1820-1. Längd 15 km.
Väderflöjel, vindflöjel, på
masttoppar anbragt liten vimpel för
angivande av vindens riktning; liten
vimpel av metallbläck, vridbart fäst vid
en lodrät axel på en byggnads tak.
Väderhatt, se Erik, svenska
konungar 1.
Väderkvarn, se Vindmotor.
Väderlekskartor, synoptiska V.,
kartor, som på grundval av inflytande
rapporter från olika meteorologiska
anstalter upprättas över de för varje
dag rådande väderleksförhållandena
(lufttrycksfördelning, vindar,
molnighet, nederbörd m. m.). Lufttrycket
anges genom isobarer, vindriktningen
genom pilar och vindstyrkan genom
tvärstreck på dessa o. s. v. (se kartan
å nästa sida). V. möjliggör att med
en viss grad av säkerhet förutsäga
väderleken för närmast kommande dygn.
Väderi eksmärken och förutsägelser.
Erfarenhet och tradition ha givit en
mängd mer el. mindre tillförlitliga
tecken till annalkande
väderleksföränd-ringar. En del av dessa tecken, såsom
molnformer, dagg, vindriktningar,
barometerns gång, äro vetenskapligt
grundade. Andra, såsom månfaser,
vissa bestämda namnsdagar,
sjusova-redagen och många fler, ha intet
värde. I många fall äro de urgamla och
uppkomna i helt andra trakter än där
de nu åberopas. Även med
användande av det iakttagelsematerial, som
do synoptiska väderlekskartorna ocli
vetenskapen i övrigt ännu förfogar
över, är det vanskligt att göra
praktiskt tillförlitliga
väderleksförutsägel-ser för mera än ett el. annat dygn
i förväg, vilket beror därpå, att
många olika och delvis ofullständigt
kända faktorer spela in i väderlekens
förändringar. En relativ
tillförlitlighet tillkommer stormförutsägelser,
vilka därför såsom stormvarningar
utsändas till hotade kuster, fisklägen
m. ni. De signaleras genom ett
särskilt utarbetat signalsystem.
Vädermånar, se Vädersolar och
Ha-lofenomen.
Vädersolar (bisolar, lialoer) äro
ljusfläckar med spektralfärger, som
uppkomma på omkring 22° avstånd
från solen genom solstrålarnas
brytning och återkastning i högt gående
moln, som bestå av små isnålar;
stundom utbildas en hel ljusring på detta
avstånd från solen, och det
förekommer även, ehuru sällsynt, att andra
ringar bildas, särskilt eii större, som
går genom solen och har sin
medelpunkt i zenit. Motsvarande fenomen
Visar sig också för månen
(mångår-dar, mån ringar).
Väderstreck. De viktigaste V. äro
söder, den riktning, i vilken solen
synes, då den har sin största höjd på
dygnet, norr, som är motsatt riktning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
