direkta krigskostnaderna ha naturligtvis varit vida större. V. medförde djuptgående rubbningar i världens ekonomiska liv. Efter V. följde en svår kristid med utbredd arbetslöshet innan industri, handel och finans-väsen hunnit organiseras pä nytt.1 I de krigförande länderna mötte det stora svårigheter att bereda de från kriget hemvändande skarorna arbete. Kulturarbetet led hårt av V. På fredskonferensen i Versailles beslöts upprättandet av ett nationernas förbund. Detta har sedermera i en hel del fall kunnat bidraga till lösning av internationella konflikter och har i sin mån bidragit till utjämnandet av den spänning, som efter kriget förefanns mellan segrarna och de besegrade. Världen har dock ännu långt ifrän hämtat sig från den katastrofala påfrestning, som V. utgjorde. Världsmästerskap. V. förvärvas i tävlan, som anses omfatta världens förnämsta förmågor. Då det möter svårigheter att anordna sådan tävlan, kan titeln V. hittills erhållas endast i brottning och skridskoåkning. Tävlan om V. anordnas av Internationella brottningsförbundet resp. Internationella skridskoförbundet. För professionella sportsmän anordnas ibland tävlingar rörande V. ehuru som regel under mindre betryggande-former. Världsomflygning:. Den första V. utfördes 1924 av amerikanarna L. Smith och Erik Nelson. Den senare är född i Sverige. Världsomsegling. Den första V. utfördes 1519—21 av portugisen Magellan. Världspostföreningen grundades 1874. Den omfattar alla mera betydande stater och har till uppgift att verka för postväsendets internationella utveckling genom införande av enhetliga bestämmelser o. dyl. Till V. hör Internationella postbyrån i Bern. V. höll 1924 en kongress i Stockholm. Världsrekord. Förteckning över de vid 1927 års början gällande V. i fri idrott och simning återfinnes å nästa sida. Världsspråk, ett språk så konstruerat, att det vid sidan av de nationella språken skulle kunna genom mellanfölklig överenskommelse tjäna som muntligt och skriftligt meddelel-senjedel för folk av olika nationer, alltså ett slags internationellt hjälpspråk. I det gamla romarriket var latinet det gemensamma skriftspråket, liksom det under medeltiden och en del av nyare tiden var de europeiske lärdes språk. På 1600- och 1700-t. användes franskan som internationellt skriftspråk. I våra dagar, då den mellanfolkliga förbindelsen knytes allt fastare, skulle ett V. i hög grad underlätta de olika folkens samarbete. Särskilt skulle ett internationellt språk vara av stor betydelse för vetenskapsmän samt för handel och industri. På senare tid ha flera försök gjorts att skapa ett dylikt språk. Man har i allmänhet föredragit ett konstspråk framför ett historiskt språk vid försöken att utbilda ett V. Därvid ha tillämpats tre olika system: 1) De aprioriska systemen, vilka både vid ordval och i fråga om grammatik undvika någon förbindelse med de naturliga (historiska) språken. 2) De blandade systemen, vilka dels ansluta sig till de naturliga språken, dels äro rent konstruerade. Konstspråk av detta slag äro exempelvis bleue, v o 1 a p ii k. 3) De aposterio riska systemen, vilka samla sitt ordförråd från de naturliga språken och söka uppbygga sin grammatik på naturliga och enkla principer. Det mest berömda av dessa • är e s p e r a n t o, framlagt 1887. 1900 utarbetades ett nytt V., i d o el. il o, vilket är en modifierad form av esperanto. Världsutställning:. Den första V.-anordnades 1851 i London. Bland senare V. må nämnas de i Paris lS5b, i London 1862. i Paris 1S67, i Wien 1873, i Philadélphia 1876, i Paris 1878, i Barcelona 1888, i Paris 1889, i Chi-<*ago 1S93, i Paris 100, i Saint Louis 1904 och i San Francisco 1915. Efter världskriget ha ej några V. anordnats. Världsåskådning:, se Filosofi. Värmdö, den' största av öar na i Stockholms skärgård, ISO kvkm. Värme. Flertalet kroppar utvidga sig vid uppvärmning (se Dilatation). De enda undantagen från denna allmängiltiga regel bilda vatten, som sammandrager sig vid uppvärmning från 0° till + 4° C.,, samt lösningar av salter i vatten. Som mått på utvidg-ningén, som är olika för olika krop-' par, användes längd-, yt- och volyms-utvidgningskoefficienterna. Längdut-vidgningskoefficienten definieras som den utvidgning, som en kropp, vars längd vid 0° är lika med längdenheten, undergår vid en grads temperaturförhöjning. Yt- och volymsutvidgnings-koefficienterna definieras på motsva'-i rande ; sätt. Dessa- koefficienter äro dock för en och samma kropp endast approximativt konstanta. Deras storlek är nämligen i någon mån beroende av den temperatur, vid vilken uppvärm-‘ hingen äger rum. För alla gaser — i fråga om gaser kan givetvis endast volymsutvidgning komma i fråga •— är volymsutvidgningskoefficienteri densamma och approximativt lika med V273. överensstämmelsen ined detta värde är god, då en gas’ temperatur vida överstiger den kritiska temperaturen för samma gas. överensstämmelsen är däremot mindre god för gaser, som befinna;