annan ort än trassatens uppgivna boningsort, och betalning skall erläggas nv annan än acceptanten, då protest måste ske även hos denne andre vid äventyr, att eljest jämväl acceptanten blir fri från sin växelförpliktelse. Växelström, se Elektriska maskiner. Viixelströmsgenerator, se Elektriska maskiner. Växelströmsmotor, se Elektriska maskiner. Växelströmstransformator, se Elektriska maskiner . Växelundervisning- el. undervisning enligt monitörsystemet tillgår så, att mera försigkomna elever, monitorer, få undervisa smärre grupper av de övriga lärjungarna. Läraren övervakar det hela. Systemet har utbildats av engelsmännen Bell och Lancaster. En av V :s fördelar är, att lärarkrafter inbesparas. Då det gäller läsning, skrivning och räkning visade sig metoden användbar. Under början och mitten av 1800-t användes den i stor utsträckning även i vårt land. Numera liar V. allmänt övergivits. Växelvarma djur, se Kroppsvärme. Växjö, stad nära Iielgasjön, mellersta Småland. 9,600 inv. Residensstad för Kronobergs län, biskopssäte för Växjö stift. • Tändsticksfabrik. Järnvägsknut. V. var tidigt biskopssäte ocli klosterort. På en holme i Ilelga-sjön finnas ruiner av Kronobergs slott, ■efter vilket länet fått sitt namn. Växjö stift omfattar största delen av Småland jämte Öland. 24,501 kvkm. 480,000 inv. Växtbaser, se Alkaloider. Växtcell, se Cell. Växter. Angående skillnaden mellan djur och växter, se Djur. Bland de första system över växtriket, som använts, må nämnas Linnés sexualsystem. De äldre systemen använde något speciellt organs beskaffenhet som indelningsgrund. Så användes i sexualsystemet ståndare och pistiller soin •utgångspunkt. Sedermera har man genom att taga hänsyn till flera karaktärer och till den släktskap mellan arterna, som dessa anses tyda på, uppställt s. k. naturliga system. Numera skiljer man på bålväxter (till vilka ■höra bland annat alger och svampar) mossor, kärlkryptogamer och fanero-gamer (vilka senare delas i gymnosper-mer och angiospermer). Jfr även Botanik. Växternas spridning. Frön från växter kunna spridas genom att fröna vid mognaden utkastas ur frukten. Detta åstadkommes genom en tilltagande vävnadsspänning i frukt- el. fröskalet, vilken slutligen utlöser ett sönder- springande, varvid fröna utkastas (Ge-ranium). Fröna spridas även genom vinden. Sådana frön ha vinglika utskott el. fjäderliknande fjun (lönn, maskros). Vidare spridas frön med vatten (näckros, kokospalm) samt slutligen med djur. Bär förtäras av djur, varvid fröna osmälta passera tarmkanalen. En del frön och frukter spridas med hjälp av hakar, med vilka de fastna vid förbipasserande djur. Växternas sömn kallas det fenomenet, att blad och blommor om natten intaga annan ställning än om dagen. En del blommor öppna sig om dagen och sluta sig om natten. Detta kan bero på känslighet för temperaturväxlingar (t. ex. Crocus) el. på känslighet för ljusändringar (t. ex. Näckrosor). Särskilt en hel del arter inom familjen Leguminosa? röra småbladen vid övergång från dag till natt (t. ex. Klöver). Växtföljd, den ordning, i vilken olika växter odlas på åker. Odlar man samma växt år efter år, blir skörden så småningom dålig. Jfr Jordtrötthet. Förr omväxlade man endast med olika slag säd (två-, tre- el. fyrskiftesbruk). Numera har man övergått till att inskjuta foderodling, odling av balj-växter, rotfrukter m. m. mellan sädesslagen, s. k. växelbruk. Med hänsyn till klimat och jordbeskaffenhet finnas härvid olika system. Växtförädling, frambringande av bättre växtsorter genom korsning och renodling av förut odlade sorter. I Sverige bedrives V. på Svalöv och Wei-bullsholm. Växtgeografi, se Botanik. Växtmargarin, se Margarin. Växtslem, vissa kvävefria ämnen, som förekomma hos en del växter (lin, salep). V. svälla med vatten till gelé-liknande massor. Växtvärk, beteckning för svaga smärtor i extremiteterna hos personer i uppväxtåldern. I en del fall är V. symtom på speciella sjukdomar (reumatism, bentuberkulos). I andra fall torde V, helt enkelt bero på för stark kroppsrörelse. Växtämne el. grodd, se Frö. Völ’sun gssagan, se Volsungasagan. Völund, enligt germanska sagor en skicklig smed, som hölls fången av konung Nidud, av vilken han tvingades att smida smycken. V. hämnades grymt på konungen. Vö’luspa, se Voluspa. Vöringsfoss, storslaget vattenfall i Hardanger, v. Norge. Fallhöjd 163 m. Mycket besökt av turister. Vört, se Maltdryckstillverkning.