Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västindien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vättar, bergvättar, tomtevättar), vilka
voro skyddsandar för en viss ort. Jfr
Vette.
Vätterbäckenet, ofta bruklig
benämning på det av förkastningsbranter
begränsade sänkningsfält, i vilket
Vättern ligger. V. avskiljes genom
liors-tarna Omberg och Hökensås från
Östergötlands och Västergötlands
sänk-ningsområden med . deras
siluravlag-ringar. Vätterförkastningarnas
språng-höjd uppgår till omkring 600 m. I V.
finnes bevarad Visingsöformationen.
Sé vidare under Förkastningar.
Vättern, Sveriges näst största och
Europas fjärde insjö. 1,900 kvkm. V.
har en långsträckt form. Dess största
längd uppgår till 128 km., största
bredden blott till 31 km. V. är en
förkastningssjö (gravsänka) med
mestadels brant stupande stränder.
Tillflödena äro obetydliga. Avlopp utgör
Motala ström. Största djupet, 100 m.,
är uppmätt invid Omberg. I s. delen
av V. märkes Visingsö.
Vä vårfåglar (Ploceidfe), en familj,
som tillhör tättingarnas ordning. V.
finnas i Afrika, Australien och
Ost-indien. De ha konstmässigt byggda
bon av sammanflätade grässtrån,
kvistar o. dyl.
Väva val mar (= vadmal), gammal
svensk danslek, till vilken sjunges en
sång på durmelodi. Leken avser att
härma vävning av vadmalstyg och
avdelas i uppränning och
sammanslagning, omfattande ett flertal turer.
Vävning. Vid V. anordnas en del
trådar i tygets längdriktning, de s. k.
varptrådarna. Dessa föras genom s. k.
skaft, anordningar av garntrådar med
en ögla på mitten, s. k. solv.
Därefter löpa trådarna genom en vävsked.
Tvärs över dessa trådar föras
inslags-trådar med en skyttel. Efter varje
inslagstråd korsas varptrådarna
genom ställningsändring av skaften,
varefter med vävskeden inslagsträden
med ett slag pressas mot föregående
inslagstråd. Med hänsyn till det sätt,
på vilket varptrådarna korsas, de
antal skaft, man använder etc., skiljer
man på tvåskaft, fyrskaft,
kypert-bindning etc. Vävstolar, anordnade
efter denna princip, ha använts i många
hundra år. Hos de gamla romarna
och hos en del nu levande vilda
stammar användes vävstolar med lodrätt
hängande varp. Först under slutet av
1700-t. och början av 1800-t. uppfanns
anordningar, vilka möjliggjorde
maskinvävning. Redan i början av 1700-t.
hade J. Ivay och hans son uppfunnit
en liten apparat, genom vilken
skyt-teln med inslagstråden kastades fram
och tillbaka genom varpen, då
vävaren ryckte i ett snöre. Den engelske
prästen Cartwright uppfann i slutet
på 1700-t. en maskinvävstol, som seder-
mera förbättrades och under 1800-t.
började användas i allt större
utsträckning.
Vävskolor. I Sverige finnas tvenne
skolor, som meddela undervisning för
dem, som önska vinna anställning
inom vävnadsindustrin nämligen
Vävskolan i Borås och John Lennings
vävskola i Norrköping. Bägge
skolorna meddela i viss utsträckning även
undervisning åt dem, som önska
utbilda sig i vävning utan att ämna
träda i industrins tjänst. Därjämte
finnas ett flertal skolor, som enbart
el. i samband med andra ämnen
meddela undervisning i vävning, avsedd
att utövas i hemmen.
Växel, ett slags anvisning att till
växeltagaren betala en viss summa
penningar för utställarens räkning.
Jfr Växelrätt. So’laväxel är till
formen ett skuldbrev från
växelbeta-laren till växeltagaren. A v i s t’
a-växel är en V., som betalas vid
uppvisandet. Datoväxlar betalas
viss tid efter utfärdandet. P o s
t’-r emis sväxel är en avistaväxel
utfärdad av bank. En V. översänd som
betalning kallas remiss’a och
säges vara remitt e! r a d.
Växelbruk, se Växtföljd.
Växelrätt. Växeln har formen av
en skriftlig anmodan från en person,
kallad utställare el. trassent, till en
annan, kallad trassat, att mot växeln
till en tredje person, kallad
remit-tent, betala en viss penningsumma.
Om växeln ej omedelbart skall
betalas, är det vanligt, att växeln
uppvisas hos den, som erhållit anmodan
att verkställa betalning, för
erhållande av dennes godkännande. Trassat,
som givit godkännande, kallas
accep-tant. Växeln är försedd med
speciella rättsföljder, vilka i första hand
gå ut på att garantera växelns
infriande på förfallo dagen. En sådan
egenskap är den för växeln egendomliga
formen för överlåtelse,
växelendosse-mentet, som innebär, att varje
överlå-tare som tecknat sitt namn på växeln,
blir ansvarig för dess infriande. En
växel skall innehålla 3
personuppgifter, trassent, trassat och remittent.
2 ortsuppgifter, utställningsorten och
betalningsorten, en tidsuppgift,
utställningstiden, samt uppgift
angående växelsumman ävensom ordet
”växel”. Saknas någon av dessa
uppgifter, har papperet inga
växelrättsliga verkningar. Uppfylles ej
växelförpliktelse och underlåtes att
protestera i de fall, då växeln ej
innehåller uppmaning att ej protestera, följer
härav, att växelrätten förloras mot
trassent och överlåtare. Mot
acceptan-ten bibehålles däremot växelrätten med
undantag för det fall, att växeln är
domicilierad, d. v. s. är betalbar å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
