2805 Zigenarna usik—Zodiakall j us 2806- ning skulle verka fördelaktigt. I vuxen ålder ge de sig dock även i dessa fall som regel ut på vandring. De leva av tiggeri ocli snatteri ocli avsky arbete. De lia en omisskänlig musikalisk begåvning ocli äro ofta knipsluga i bytesaffärer o. dyl. Deras antal i Europa torde uppgå till omkring 1% milj. Zigenarmusik kännetecknas av melodisk skönhet, omväxlande rytmik och tvära övergångar från passionerad styrka till sakta vemod. Fiolen och cymbalen äro dess huvudinstrument. Den spelas utan noter. Zigenarna i Ungern äro särskilt kända som skickliga musiker. Den ungerska national-dansen har påverkats av zigenarfolk-visor. ZilFerdalen, dalgång i Tyrolen, en av Inndalens förgreningar. Berömd för sin storslagna natur. Zinamermann [tsim’-], A., f. 1859, tysk diplomat. 1911 blev Z. understatssekreterare och var utrikesminister 1916 men måste avgå, sedan han förgäves sökt avvärja Förenta Staternas inträde i kriget. Zinainerwaldinternationalen, se In-ternationalerna. Zink, en blåaktigt vit, glänsande metall. Kem. tecken Zn. Atomvikt 65.4. Atomvärde 2. Spec. vikt omkring 7, smältpunkt 419°, kokpunkt 920°. Z. är vid vanlig temperatur tämligen beständig. Den överdrages av en tunn oxidhinna, som skyddar för vidare angrepp. På grund härav användes Z. som överdrag på järn till skydd mot röstning, s. k. galvaniserat järn. Z. användes f. ö. tillsammans med andra metaller i vissa legeringar, av vilka de viktigaste äro mässing och nysilver. Metallen användes vidare inom hushållet och för skilda tekniska ändamål, såsom till klichéer, polplattor i galvaniska element, elektrisk ledningstråd m. m. — Av Z.-föreningarna användas oxiden [ZnO], framställd genom förbränning av zinkångor, som målarfärgen zinkvitt, Z.-kloriden el. klorzink [Z11CI2] för rening av metallytor vid lödning och Z.-sulfat el. Z.-vitriol [ZnSOi] till tygtryck. — De viktigaste zinkmalmerna äro zink-blände [ZnS] och galmeja [ZnCOa]. Om dessa rostas, erhålles oxiden [ZnO], vilken sedan reduceras med kol, varvid den relativt lättflyktiga zinken får destillera över och uppsamlas i förlag. År 1924 producerades 1,040,000 ton zink, varav närmare hälften i U. S. A. Den viktigaste Z.-gru-van i Sverige är Åmmeberg, varifrån malmen exporteras till Belgien. Zinkblämle består av zink (67 %) och svavel [ZnS]. Z. är ljust el. mörkt brunt med plana, glänsande brottytor. Hårdhet 3.5—4. Viktig zinkmalm ; vårt lands största zinkgruva är Åmmeberg i Närke. Zinkotypi’, beteckning för förfaringssätt att framställa klichéer genom etsning av zinkplåt. Vanligen överföres bilden på zinkytan så, att de mörka linjerna skyddas för etsnings-vätskans inverkan och därför bli upphöjda. Zinksalva är beredd av zinkoxid, la-nolifi och vaselin. Z. användes vid en del hudåkommor. Zinkvitt, vit målarfärg, bestående ar zinkoxid. Se Zink. Zinno’ber, se Cinnober. Zinov\jev el. Sinojev, G., f. 1883, rysk bolsjevikisk politiker, som ursprungligen skall ha hetat Apfelbaum. Z., som var landsflyktig, återvände till Ryssland med Lenin 1917. Han blev sedermera ledare för tredje internationalen. Genom sina illa avvägda agitatoriska metoder har han berett den ryska regeringen en hel del svårigheter. Efter att hänsynslöst ha bekämpat de oppositionella grupperna inom partiet och speciellt den riktning, som leddes av Trotzkij, kom han 1926 själv i oppositionsställning och blev förklarad ovärdig att innehava befattning inom partiet och internationalen. Zin’zendorf, N. L., 1700—60, herrn-liutismens grundläggare. Z. kom särskilt genom Francke i beröring med pietismen. Han samlade en del anhängare på sitt gods Herrnhut, vilka så småningom organiserade sig till en särskild sekt, de s. k. herrnhutarna. Z. var en svärmisk och obalanserad natur. Zi’on, se Sion. Zionis’men, se Sionismen. Zir’knitzersjön är belägen inom Krains karstområde. Omkring 50 kvkm. Sjön har endast underjordiska till-och avlopp. Zirko’n, mineral, bestående av zir-konoxid och kiselsyra, som bildar små brungrå, starkt glänsande kristaller i pegmatit. En genomskinlig, brunröd varietet är ädelstenen hyacint. Zirko’nium, metall, som ingår i det allmänt, ehuru i mycket små mängder förekommande mineralet zirkon. Kem. tecken Zr. Atomvikt 90.6. Zizka [sjisj’ka], J., f. på 1370-t., d. 1424, de böhmiska husiternas fältherre. Z. var den förnämste av husiternas anförare och inträngde efter tjeckernas, uppror 1419 bland annat i Mähren och Österrike. Zjitomir [sjitami’r], Sjitomir, huvudstad i Volhynien, belägen vid Dnjeprs biflod Teterev. 90,000 inv. Zn, kem. tecken för en atom zink. Zo’bel, se Mårdsläktet. Zodiaka’lljus, ett svagt ljussken, som kägelformigt stiger upp från horison-