Zodiakalljus. ten mot zenit. Det är bäst synligt kring vårdagjämningen efter solnedgången och på liÖsten före soluppgången. Z. härrör sannolikt från en utanför jordbanan kretsande meteorsvärm, som reflekterar solljuset. Zodia’ken, se Djurkretsen. Zola [säla’]t Émile, 1840—1902, fransk författare. Z. räknas som huvudmannen för den naturalistiska skolan i Frankrike. Hans detaljerade samhällsskildringar äga en stundom genialisk intensitet och livfullhet. Med brutal hänsynslöshet påvisade han människo-karaktärens och samhällets avigsidor och förskaffade sig härigenom oförsonliga motståndare. Hans arbeten fingo emellertid en oerhörd spridning och Z. utövade ett avgörande inflytande på den följande europeiska litteraturen. Z:s huvudverk är en romanserie, behandlande en familjs (Rougon-Macquart) historia (Rougonernas uppkomst, Fällan, Den stora strejken, Jorden, Drömmen). Z. ingrep i Dreyfusstriden (se Drey-fusprocessen), i vilken han oförskräckt ställde sig på den anklagades sida, varför han dömdes till fängelse för smädelse. Han flydde till England, där han vistades mer än ett år. Zo’n, den del av ett klots yta, som avskäres medelst två parallella plan. Zo’ntariff’, transporttaxa, enligt vilken samma avgift betalas för olika avstånd, som falla inom vissa gränser. Avståndet mellan dessa gränser kallas zon. Zonerna bli i regel större på längre avstånd från utgångspunkten. Zoologi’, vetenskapen om djuren. Den systematiska Z. handlar om djurens klassificering i släkten, familjer etc. Den jämförande anat o-m i n söker utreda i vad män likheter och olikheter förefinnas mellan olika djurarter. Härvidlag skiljer man mellan m ikroskopisk anatomi el. histologi el. vävnadslära och m a-kroskopisk anatomi, som endast avhandlar företeelser, som kunna iakttagas med obeväpnat öga. Embryologin undersöker djurens byggnad på fosterstadiet, fysiologin undersöker livsförrättningarna, d j u r-geografin söker utreda de olika djurarternas utbredning, ekologin avhandlar djurens levnadsförhållanden och livsbetingelser. Nära ansluten till Z. är paleontologin. Zorn [så’rn], Anders, 1860—1920, konstnär. Z. är den förnämste företrädaren för impressionismen inom svenskt måleri. Med osviklig säkerhet fångade han en situation, en rörelse, ett ansiktsuttryck, samtidigt som han åt varje bild förlänade något av sin personliga egenart. Z. målade med förkärlek motiv från sin hembygd, Dalarna (M i d s o m m a r d a n s i Mora, B raskkulla), och från den svenska skärgården (V å g s k v a 1 p). Han gjorde många vidsträckta resor, under vilka han målade varjehanda motiv, och hade under ett tiotal är egen ateljé i Paris. Som porträttmålare var han mycket anlitad. Till hans förnämsta porträtt höra professor A. Quennerstedt, Bruno Liljefors, flera självporträtt. Studier av nakna kvinnor i friluft tillhörde hans mest omhuldade ämnen. (S o m m a r, U te, I s k ä r g å r den). Z. var även en framstående etsare och skulptör (statyn av Gustav Vasa i Mora). Zoroas’ter, Zarathustra, grundläggaren av mazdaismen*. Om Z:s person är ytterst litet känt, men han har antagits leva omkring år 1000 f. Kr. Parsernas heliga skrifter (se Avesta) uppges delvis vara författade av Z. Zr, kem. tecken för en atom zirko-nium. ZSFSR, förkortning av Transkaukasiska socialistiska federativa sovjetrepubliken, se Ryssland. Zsigmondy [tsig’-], R. A., f. 1865, österrikisk kemist, som utfört undersökningar särskilt över oorganiska kol-loider. Han erhöll 1925 års Nobelpris i kemi år 1926. • Z ii a’ver, ursprungligen namn på en kabylstam i Algeriet. Sedan denna underkuvats av fransmännen, kom be-