2S21 Ångpanna, se Ångmaskin. Ångturbin, maskin, vid vilken man tillgodogör sig den liastiglietsenergi, som uppstår hos ånga, då den utvidgar sig, under det att dess tryck snabbt sjunker. Man skiljer mellan aktionsturbiner och reaktionsturbiner. Till den förra typen hör de Lavals ångturbin. Ångan utvidgar sig i fasta munstycken. De genom munstyckena utströmmande ångstrålarna träffa sneda skövlar, som äro fästa i ett vrid-bart hjul. Hjulet försättes i en ytterligt snabb rotation genom ångstrålar-nas stöt mot skovlarna. Reaktionstur-binerna utmärkas därav, att ångans utvidgning endast delvis försiggår i maskinens fasta delar, medan den delvis försiggår i rörliga skovelkanaler, varvid ångan utövar ett tryck på skovlarna, soin sättas i rörelse i motsatt riktning mot ångans utströmningsrikt-ning. — Som den äldsta förebilden till dessa reaktionsturbiner kan 1-Ierons* ångkula betraktas. Konstruktionen av praktiskt användbara Å. hänför sig dock till en så sen tid som 1800-talets senaste decennier. Föregångmännen äro svensken K. G. P. de Laval och engelsmannen Ch. A. Parsons. Numera användas Å. för de mest skiftande ändamål. Ånn, insjö sö. om Storlien, v. Jämtland. 57 kvkm. Belägen 526 m. ö. h. Årder, plogliknande åkerbruksredskap, som framför allt användes dä jorden listformigt skall uppkastas kring plantor t. ex. vid kupning av potatis. Åre, turistort vid s. foten av Åre-skutan, v. Jämtland. Äreskutan, fjäll i v. Jämtland. Når 1,470 m. ö. h. Å. är på grund av sitt läge invid järnväg, sin lättillgänglighet och de storslagna utsikterna över omgivningarna Sveriges av turister mest besökta fjäll. Årlius, se Aarlius. Årsbokstav, se Kontrollstämpling. Årsisotermer, se Isotermer. Årsring:, se Ved. Årsskikt, se Varvig lera. Årstaviken, en vik av Mälaren, som skjuter in s. om Stockholm och skiljes från Hammarbysjön genom en smal landtunga. Denna landtunga är numera genomskuren av en kanal, och Hammarbysjön är ävenledes genom en kanal förenad med Saltsjön (Hammarbyleden). Årstider, se Jorden. As, se rullsten sås. Åsar, moderniserad form för asar*. Åseda, municipalsamhälle i mellersta Småland. 990 inv. Järnvägsknut. Åsele, stor kyrkby och municipalsamhälle i socknen av samma namn vid Ångermanälven, s. Lappland. 280 inv. 2822 Äska, se Åskväder. Åskgudar. Hos flera folkslag har man ansett åskan orsakas av en gudomlighet. Bland Å. märkas Tor hos de nordiska folken, Donar hos germanerna i Tyskland, Jupiter hos romarna, Zeus hos grekerna och Indra hos hinduerna. Åskledaren, som uppfanns av B. Franklin, utgöres av en metalled-ning, vilken utlöper i en spets, uppstickande över det föremål, den skall skydda, och nedtill satt i förbindelse med fuktiga jordlager. Dess skyddande förmåga ligger dels däri, att den minskar sannolikheten av åskslag genom att utjämna den elektriska spänningen mellan marken och molnen, dels däri att den, om det oaktat ett åskslag inträffar, leder detta, så att det icke anställer någon skada. Åskvigg el. torsvigg, folklig beteckning på stenåldersredskap, yxor o. dyl., vilka troddes uppkomma genom åskslag. Åskväder äro plötsliga elektriska urladdningar mellan två moln el. mellan ett moln och jordytan. Dels förekomma de i samband med passerande ovä-derscentra och förflytta sig med dem, dels uppträda de lokalt under varma sommardagar, då de äro bundna vid de av varma, uppstigande luftströmmar bildade stack- el. cumulusmolnen. Åskdundret förorsakas av den av blixten framkallade plötsliga luftförtun-ningen samt av ljudets återkastning från moln och bergshöjder. Tidsskillnaden mellan blixt och dunder räknad i sekunder multiplicerad med 340 ger i meter avståndet till urladdningen. Åsna, se Iiästdjur. Åsnen, insjö i s. Småland. 150 kvkm. Avflyter genom Mörrums å. Åstol, municipalsamhälle nära Marstrand, s. Bohuslän. 450 inv. Åstorp, municipalsamhälle vid Söderåsen, nv. Skåne. 1,730 inv. Järnvägsknut. Åsunden. — 1. Sjö i s. Östergötland. 55 kvkm. Genomflytes av Stångån. — 2. Sjö i Västergötland. 18 kvkm. Ge-nomflytes av Ätran. Heter egentligen Asunden. Åsyn’ja, moderniserad form för asynja. Se Asar. Åtbördsspråk, se Handalfabet. Återfallsfeber, en smittosam febersjukdom. som orsakas av en spirochfet. Sjukdomen kännetecknas av upprepade feberanfall. Sjukdomen överföres av löss och loppor. Å. behandlas med salvarsan. Återfödelse, se Själavandring. Återförsäkring:. För att, då det gäller stora försäkringsbelopp, minska risken för ett bolag, är det vanligt, att bolaget i sin tur överlåter en del av försäkringen till ett el. flera andra bolag. Ä n gp a un a—Äter för sii kr i ng