Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångpanna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2S21
Ångpanna, se Ångmaskin.
Ångturbin, maskin, vid vilken man
tillgodogör sig den liastiglietsenergi,
som uppstår hos ånga, då den
utvidgar sig, under det att dess tryck
snabbt sjunker. Man skiljer mellan
aktionsturbiner och reaktionsturbiner.
Till den förra typen hör de Lavals
ångturbin. Ångan utvidgar sig i fasta
munstycken. De genom munstyckena
utströmmande ångstrålarna träffa
sneda skövlar, som äro fästa i ett
vrid-bart hjul. Hjulet försättes i en
ytterligt snabb rotation genom
ångstrålar-nas stöt mot skovlarna.
Reaktionstur-binerna utmärkas därav, att ångans
utvidgning endast delvis försiggår i
maskinens fasta delar, medan den
delvis försiggår i rörliga skovelkanaler,
varvid ångan utövar ett tryck på
skovlarna, soin sättas i rörelse i motsatt
riktning mot ångans
utströmningsrikt-ning. — Som den äldsta förebilden till
dessa reaktionsturbiner kan 1-Ierons*
ångkula betraktas. Konstruktionen av
praktiskt användbara Å. hänför sig
dock till en så sen tid som 1800-talets
senaste decennier. Föregångmännen
äro svensken K. G. P. de Laval och
engelsmannen Ch. A. Parsons.
Numera användas Å. för de mest
skiftande ändamål.
Ånn, insjö sö. om Storlien, v.
Jämtland. 57 kvkm. Belägen 526 m. ö. h.
Årder, plogliknande
åkerbruksredskap, som framför allt användes dä
jorden listformigt skall uppkastas
kring plantor t. ex. vid kupning av
potatis.
Åre, turistort vid s. foten av
Åre-skutan, v. Jämtland.
Äreskutan, fjäll i v. Jämtland. Når
1,470 m. ö. h. Å. är på grund av sitt
läge invid järnväg, sin
lättillgänglighet och de storslagna utsikterna över
omgivningarna Sveriges av turister
mest besökta fjäll.
Årlius, se Aarlius.
Årsbokstav, se Kontrollstämpling.
Årsisotermer, se Isotermer.
Årsring:, se Ved.
Årsskikt, se Varvig lera.
Årstaviken, en vik av Mälaren, som
skjuter in s. om Stockholm och skiljes
från Hammarbysjön genom en smal
landtunga. Denna landtunga är
numera genomskuren av en kanal, och
Hammarbysjön är ävenledes genom en
kanal förenad med Saltsjön
(Hammarbyleden).
Årstider, se Jorden.
As, se rullsten sås.
Åsar, moderniserad form för asar*.
Åseda, municipalsamhälle i mellersta
Småland. 990 inv. Järnvägsknut.
Åsele, stor kyrkby och
municipalsamhälle i socknen av samma namn
vid Ångermanälven, s. Lappland. 280
inv.
2822
Äska, se Åskväder.
Åskgudar. Hos flera folkslag har
man ansett åskan orsakas av en
gudomlighet. Bland Å. märkas Tor hos
de nordiska folken, Donar hos
germanerna i Tyskland, Jupiter hos
romarna, Zeus hos grekerna och Indra hos
hinduerna.
Åskledaren, som uppfanns av B.
Franklin, utgöres av en
metalled-ning, vilken utlöper i en spets,
uppstickande över det föremål, den skall
skydda, och nedtill satt i förbindelse
med fuktiga jordlager. Dess
skyddande förmåga ligger dels däri, att den
minskar sannolikheten av åskslag
genom att utjämna den elektriska
spänningen mellan marken och molnen,
dels däri att den, om det oaktat ett
åskslag inträffar, leder detta, så att
det icke anställer någon skada.
Åskvigg el. torsvigg, folklig
beteckning på stenåldersredskap, yxor o. dyl.,
vilka troddes uppkomma genom
åskslag.
Åskväder äro plötsliga elektriska
urladdningar mellan två moln el. mellan
ett moln och jordytan. Dels
förekomma de i samband med passerande
ovä-derscentra och förflytta sig med dem,
dels uppträda de lokalt under varma
sommardagar, då de äro bundna vid
de av varma, uppstigande
luftströmmar bildade stack- el. cumulusmolnen.
Åskdundret förorsakas av den av
blixten framkallade plötsliga
luftförtun-ningen samt av ljudets återkastning
från moln och bergshöjder.
Tidsskillnaden mellan blixt och dunder räknad
i sekunder multiplicerad med 340 ger
i meter avståndet till urladdningen.
Åsna, se Iiästdjur.
Åsnen, insjö i s. Småland. 150 kvkm.
Avflyter genom Mörrums å.
Åstol, municipalsamhälle nära
Marstrand, s. Bohuslän. 450 inv.
Åstorp, municipalsamhälle vid
Söderåsen, nv. Skåne. 1,730 inv.
Järnvägsknut.
Åsunden. — 1. Sjö i s. Östergötland.
55 kvkm. Genomflytes av Stångån. —
2. Sjö i Västergötland. 18 kvkm.
Ge-nomflytes av Ätran. Heter egentligen
Asunden.
Åsyn’ja, moderniserad form för
asynja. Se Asar.
Åtbördsspråk, se Handalfabet.
Återfallsfeber, en smittosam
febersjukdom. som orsakas av en spirochfet.
Sjukdomen kännetecknas av upprepade
feberanfall. Sjukdomen överföres av
löss och loppor. Å. behandlas med
salvarsan.
Återfödelse, se Själavandring.
Återförsäkring:. För att, då det
gäller stora försäkringsbelopp, minska
risken för ett bolag, är det vanligt, att
bolaget i sin tur överlåter en del av
försäkringen till ett el. flera andra bolag.
Ä n gp a un a—Äter för sii kr i ng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
