som erövrats av danskarna. 1570 var ä. 150,000 riksdaler ocli 1613 1 milj. daler silvermynt. Älvsby, järnvägsstation och samhälle vid stambanan genom övre Norrland (Bräcke—Karungi). Utgångspunkt för järnväg till Piteå. Älvsjö villastad är belägen s. om Stockholm vid s. stambanan i Brännkyrka församling. 1,200 inv. Älvsnabben, hamn i Stockholms skärgård vid Mysingefjärden. Ä. var förr Sveriges förnämsta örlogshamn. Äma’bel se Aimabel. Ämbetsexamen, se Filosofisk äm-betsexamen. Ämneslärare är lärare, som undervisar i s. k. läroämnen, i motsats till öv-ningslärare, som undervisar i s. k. övningsämnen (teckning, gymnastik, sång, handarbete etc). Ämnesomsättning:. Genom matsmältningen tillföres kroppen näringsämnen i lämplig form. Dessa äro av tre slag, nämligen fett, kolhydrat och äggviteämnen. En del av dessa kunna för längre el. kortare tid upplagras i kroppen. Större delen förbrukas direkt. De förbrännas, d. v. s. förenas med syre, varvid bildas vatten och kolsyra samt av de kvävehaltiga äggviteämnena urinämne, urinsyra m. m. Vid denna förbränning frigöres energi i form av värme och i musklerna i form av mekanisk energi. Ä. är sammanfattningen av dessa processer. Hos växterna försiggår en liknande förbränning el. dissimilation. Växterna ha emellertid också förmåga att assimilera, d. v. s. de kunna av kolsyra och vatten under solljusets inverkan uppbygga kolhydrat. Härvidlag avges syre. Av nitrat uppbygga växter kvävehaltiga organiska ämnen, d. v. s. äggviteämnen. Hos djur äga alltså huvudsakligen sönderfallspro-cesser rum. Vid matsmältningsarbetet försiggå emellertid även hos dem uppbyggande processer. De organiska ämnena i födan klyvas i enklare beståndsdelar, vilka åter förenas till för kroppen lämpliga slag av äggviteämnen, fett och kolhydrat. De vid förbränningen hos djuren alstrade sön-derfallsprodukterna utsöndras huvudsakligen genom njurarna och lungorna. Änd’morän\ se Morän. Ändtarmen har jämförelsevis tjock muskulatur. I nedre delen är denna utvecklad till en ringmuskel. Blodådrorna utanför och innanför denna ringmuskel ha ibland benägenhet att utvidga sig säckformigt. Så uppstå hemorrojder. Uppkomsten av hemor-rojder gynnas biand annat av kramp i • ringmuskeln. Sådan kramp kan uppstå av Bärigheter i ändtarmsöppning-en. Dessa äro svårläkta och fordra särskild behandling. • Ängel, ett slags goda andeväsen, vilka äro Guds tjänare. Ä. ha indelats i olika klasser. De förnämsta voro ärkeänglarna (Mikael, Gabriel, Ra-fael samt, enligt grekisk-katolska kyrkan, Uriel). Bland andra slag av Ä. märkas keruber och serafer. Inom medeltidskyrkan utbildade man ett utförligt system över de himmelska härskarornas gruppering i olika rangklasser. Ängelholm, stad vid Rönne å, ej långt från dess utlopp i Skälderviken, nv. Skåne. 5,230 inv. Stort råsockerbruk. Garveri. Äng’er, springmask*. Änglamakerskor, beteckning för kvinnor, som mot betalning mottaga fosterbarn och sedan avsiktligt låta dem omkomma genom vanvård. Numera hålles noggrann uppsikt över fosterbarn. Jfr Fosterbarn och Skydds-uppfostran. Ängsknarr, se Kornknarr. Ängslök el. vildlök (Allium olera-ceum) förekommer allmänt i Sverige upp till s. Norrland. Den har halv-trinda blad och rödaktiga blommor, samlade i huvudlik flock. Ängsnejlika, se Nejlikor. , Ängsull (Eriophorum), växtsläkte, hörande till halvgräsens familj. Blommorna äro ordnade i ax. Deras kalkblad äro omvandlade till lång, bom-ullsliknande ludd.- Flera arter finnas i Sverige. De växa i sumptrakter (torvmossar). Ullen användes särskilt förr till stoppning i sängkläder. Änne, i poetiskt språk panna. Ä’olsharpa, se Eolsharpa. Äppelsyra, kem. formel CHCHaOH (COOH)2, organisk syra, som förekommer i ett flertal växter, t. ex. omogna rönnbär. Å:s salter kallas malat. Äpple.. I Sverige finnes Apeln (Pyrus malus) vild. Den anses vara stamform till våra odlade äpplearter. Även en del utländska pyrusarter ha använts vid framställning av de odlade sorterna. Ä. har sedan förhistorisk tid odlats i Europa och i österlandet. Genom korsbefruktning har man kunnat framställa en hel del arter. Med hänsyn till mognadstiden kan man tala om Sommarfrukt (Astrakan, Hampus, Klaräpple, Oranie, Sävstaholmsäpplö m. fl.), Höstfrukt (Alexander, Cox pomonam.fi.) och Vinterfrukt (Cox orange, Gravensteiner, Åkerö, Signe Tillisch, Stenkyrkoäpplen, Rosenhäger, Renetter, Melonäpplen, Grågylling, Cellini m. fl.). Ä. odlas i större utsträckning blott i s. och mellersta Sverige. Nordgränsen går i övre Dalarna. Efter kustlandet kan Ä. dock odlas ända upp till Norrbotten. Ä. importeras framför allt från Nordamerika (Canada), Sydafrika, Australien m. m.