Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Älvsby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som erövrats av danskarna. 1570 var
ä. 150,000 riksdaler ocli 1613 1 milj.
daler silvermynt.
Älvsby, järnvägsstation och
samhälle vid stambanan genom övre
Norrland (Bräcke—Karungi).
Utgångspunkt för järnväg till Piteå.
Älvsjö villastad är belägen s. om
Stockholm vid s. stambanan i
Brännkyrka församling. 1,200 inv.
Älvsnabben, hamn i Stockholms
skärgård vid Mysingefjärden. Ä. var
förr Sveriges förnämsta örlogshamn.
Äma’bel se Aimabel.
Ämbetsexamen, se Filosofisk
äm-betsexamen.
Ämneslärare är lärare, som
undervisar i s. k. läroämnen, i motsats till
öv-ningslärare, som undervisar i s. k.
övningsämnen (teckning, gymnastik,
sång, handarbete etc).
Ämnesomsättning:. Genom
matsmältningen tillföres kroppen näringsämnen
i lämplig form. Dessa äro av tre slag,
nämligen fett, kolhydrat och
äggviteämnen. En del av dessa kunna för
längre el. kortare tid upplagras i
kroppen. Större delen förbrukas
direkt. De förbrännas, d. v. s. förenas
med syre, varvid bildas vatten och
kolsyra samt av de kvävehaltiga
äggviteämnena urinämne, urinsyra m. m.
Vid denna förbränning frigöres energi
i form av värme och i musklerna i
form av mekanisk energi. Ä. är
sammanfattningen av dessa processer.
Hos växterna försiggår en liknande
förbränning el. dissimilation.
Växterna ha emellertid också förmåga att
assimilera, d. v. s. de kunna av
kolsyra och vatten under solljusets
inverkan uppbygga kolhydrat. Härvidlag
avges syre. Av nitrat uppbygga
växter kvävehaltiga organiska ämnen,
d. v. s. äggviteämnen. Hos djur äga
alltså huvudsakligen
sönderfallspro-cesser rum. Vid matsmältningsarbetet
försiggå emellertid även hos dem
uppbyggande processer. De organiska
ämnena i födan klyvas i enklare
beståndsdelar, vilka åter förenas till för
kroppen lämpliga slag av
äggviteämnen, fett och kolhydrat. De vid
förbränningen hos djuren alstrade
sön-derfallsprodukterna utsöndras
huvudsakligen genom njurarna och lungorna.
Änd’morän\ se Morän.
Ändtarmen har jämförelsevis tjock
muskulatur. I nedre delen är denna
utvecklad till en ringmuskel.
Blodådrorna utanför och innanför denna
ringmuskel ha ibland benägenhet att
utvidga sig säckformigt. Så uppstå
hemorrojder. Uppkomsten av
hemor-rojder gynnas biand annat av kramp i
• ringmuskeln. Sådan kramp kan
uppstå av Bärigheter i
ändtarmsöppning-en. Dessa äro svårläkta och fordra
särskild behandling. •
Ängel, ett slags goda andeväsen,
vilka äro Guds tjänare. Ä. ha indelats
i olika klasser. De förnämsta voro
ärkeänglarna (Mikael, Gabriel,
Ra-fael samt, enligt grekisk-katolska
kyrkan, Uriel). Bland andra slag av Ä.
märkas keruber och serafer. Inom
medeltidskyrkan utbildade man ett
utförligt system över de himmelska
härskarornas gruppering i olika
rangklasser.
Ängelholm, stad vid Rönne å, ej
långt från dess utlopp i Skälderviken,
nv. Skåne. 5,230 inv. Stort
råsockerbruk. Garveri.
Äng’er, springmask*.
Änglamakerskor, beteckning för
kvinnor, som mot betalning mottaga
fosterbarn och sedan avsiktligt låta
dem omkomma genom vanvård.
Numera hålles noggrann uppsikt över
fosterbarn. Jfr Fosterbarn och
Skydds-uppfostran.
Ängsknarr, se Kornknarr.
Ängslök el. vildlök (Allium
olera-ceum) förekommer allmänt i Sverige
upp till s. Norrland. Den har
halv-trinda blad och rödaktiga blommor,
samlade i huvudlik flock.
Ängsnejlika, se Nejlikor. ,
Ängsull (Eriophorum), växtsläkte,
hörande till halvgräsens familj.
Blommorna äro ordnade i ax. Deras
kalkblad äro omvandlade till lång,
bom-ullsliknande ludd.- Flera arter finnas
i Sverige. De växa i sumptrakter
(torvmossar). Ullen användes särskilt
förr till stoppning i sängkläder.
Änne, i poetiskt språk panna.
Ä’olsharpa, se Eolsharpa.
Äppelsyra, kem. formel CHCHaOH
(COOH)2, organisk syra, som
förekommer i ett flertal växter, t. ex. omogna
rönnbär. Å:s salter kallas malat.
Äpple.. I Sverige finnes Apeln
(Pyrus malus) vild. Den anses vara
stamform till våra odlade äpplearter.
Även en del utländska pyrusarter ha
använts vid framställning av de
odlade sorterna. Ä. har sedan
förhistorisk tid odlats i Europa och i
österlandet. Genom korsbefruktning har
man kunnat framställa en hel del
arter. Med hänsyn till mognadstiden
kan man tala om Sommarfrukt
(Astrakan, Hampus, Klaräpple, Oranie,
Sävstaholmsäpplö m. fl.),
Höstfrukt (Alexander, Cox pomonam.fi.)
och Vinterfrukt (Cox orange,
Gravensteiner, Åkerö, Signe Tillisch,
Stenkyrkoäpplen, Rosenhäger,
Renetter, Melonäpplen, Grågylling, Cellini
m. fl.). Ä. odlas i större utsträckning
blott i s. och mellersta Sverige.
Nordgränsen går i övre Dalarna. Efter
kustlandet kan Ä. dock odlas ända upp
till Norrbotten. Ä. importeras
framför allt från Nordamerika (Canada),
Sydafrika, Australien m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
