• •
o
ö, den tjuguättonde ocli sista
bokstaven i vårt alfabet. — Förkortning
för öster.
Öar na över och under vinden, se
Windward Island och Leewardöarna.
Öberg, Hugo L., f. 1872, författare,
ö, har företrädesvis skrivit
realistiska stockliolmsskildringar (romanerna
Makter, Arvet, novellerna
Storstrejk, Mot bottnen).
ödekyrka, förfallen kyrka, som ej
längre användes till gudstjänst. 1911
funnos i Sverige 111 ö. och 80
kyrkoruiner.
öde’m, vattensvullnad, se Vattusot.
ödeshög, municipalsamhälle nära
Vättern, v. Östergötland. 1,180 inv.
ödhumla, moderniserad form för
Audhumbla*.
ödlesläktet (Lacerta) hör till
ödlorna inom kräldjurens klass. ö. ha läng
svans, extremiteter med fem tår och
sammanvuxna underkäksben. Huden
är klädd med fjäll. De större arterna
leva av fågelungar och andra smärre
djur, de mindre arterna leva av
insekter o. dyl. Hos oss finnas S a n
d-ödlan (L. agilis), som når en längd
av 25 cm. och är tecknad i gråbrunt
el. grönt med mörkare fläckar, samt
Skogsödlan (L. vivipara), som
blir 15 cm. lång och är brun med
mörka band och fläckar.
ödlor, ödelartade kräldjur
(Lacer-tilia), en grupp kräldjur, som ha
un-derkäksbenen sammanvuxna och tvä
par extremiteter. Dessa senare äro
dock hos en del arter förkrympta t. ex.
hos Ormslån. Jfr ödlesläktet.
ödman, P., 1838—1911, skolman,
författare, vissångare, ö. var mycket
populär som humoristisk kåsör och
reseskildrare (Vers och prosa).
Ödmann, S. L., 1750—1829, teologie
professor och naturforskare i Uppsala.
ö. författade psalmer, medverkade till
en bibelöversättning, utgav
beskrivande naturvetenskapliga arbeten i
linne-ansk anda samt författade
reseskildringar, vilka voro livfullt skrivna ocli
på sin tid mycket lästa. Själv
till-bragte han de sista 45 åren av sitt
liv sängliggande, sannolikt på grund
av nervsjukdom. Några resor företog
han aldrig, ö. utövade på sin tid etc
stort kulturellt inflytande.
ödmården, skogstrakt på gränsen
mellan Hälsingland och Gästrikland.
ödåkra, stationssamhälle vid linjen
Ängelholm—Hälsingborg. 9 km. frän
Hälsingborg. Vid ö. finnes en
spritfabrik, som numera hör till A.-B.
Vin-ocli spritcentralen.
Öga. Hos människan är ö. en av
hinnor bildad blåsa. Utifrån räknat
finnas den vita och fasta senhinnan,
som består av bindväv, den kärlrika
åderhinnan samt innerst näthinnan.
Den sistnämnda är uppbyggd av
nervceller och nervtrådar, vilka senare avgå
genom synnerven. Denna oinslutes av
en bind vävshinna, som är en direkt
fortsättning av senhinnan. Framtill
övergår senhinnan i den
genomskinliga hornhinnan, vilken bildar en
ut-buktning på främre delen av ö.
Åderhinnan fortsätter ut i regnbågshinnan,
vilken har en cirkelrund öppning,
pupillen. Vid regnbågshinnans fäste pä
senhinnan finnes en ringformig
muskel, ciliarmuskeln. Från denna utgä
fina trådar till linsen, en glasklar,
elastisk kropp, som hålles utdragen ät
sidorna genom dessa trådar. Då
ciliar-muskeln sammandrager sig, bli
trådarna slappare. På grund av sin
elasticitet blir linsen då mera kupig.
Området mellan regnbågshinnan och
hornhinnan är utfyllt av vätska och
kallas främre ögonkammaren.
Se uppslagsordet öga.</img>
