då ålderdomen infann sig. Sägnerna om Ä. äro jämförelsevis sent uppkomna. I verkligheten torde Ä. ej ha existerat. Ättika, ej rena blandningar av ättiksyra och vatten. Ä. framställes i allmänhet av utspätt brännvin el. vin, som försättes i ättikjäsning. En del av den Ä., som användes i hushållen, består av ättiksyra, som erhållits genom torrdestillation av lövträ och spätts med vatten. Ättiketer, etylacetat, kem. formel CH3COOC2H5. Användes som lösningsmedel samt vid essenstillverkning. Ättikjäsnmg, alkohols oxidation till ättiksyra och vatten under inverkan av en svampart. Ättiksyra, kem. formel CH3 COOH, en organisk syra, som ingår i ättika. Den framställes genom ättikjäsning (alkohols oxidation med tillhjälp av en svampart) el. ur det tjärvatten, som bildas vid torrdestillation av lövträ. Den vattenfria Ä. (isättika) kokar vid 118° och övergår vid + 16.5° till en fast kropp (en isliknande massa). Den rena Ä. är färglös, har stickande lukt och skarpt sur smak. Dess salter benämnas acetat. Blyvatten, som användes inom medicinen, är en utspädd lösning av basiskt blyacetat. Kejsargrönt utgöres av kop-pararsenit och kopparacetat. Vanlig spanskgröna utgöres av basiskt kopparacetat. Destillerad spanskgröna är neutralt kopparacetat. Ättikålen (Anguillula aceti) hör till rundmaskar. Hanen är en mm., honan två mm. lång. Ä. förekommer i vätskor, som undergå ättikjäsning.