VI (1711—10) införlivade med sina länder Neapel, Sardinien (utbytt mot Sicilien 1718), Milano ocli Belgien. Senare erhöll han efter strider mot turkarna delar av Bosnien, Serbien och Valakiet men måste 1730 återlämna de båda senare. 1735 måste han utbyta Neapel och Sicilien mot Panna och Piacenza. Karl efterträddes av sin dotter Maria Teresia (1740—80), vars arvsrätt erkändes av Preussen, Spanien m. fl. stater först efter det s. k. österrikiska tronföljdskriget*. Under detta förlorade Maria Teresia Schlesien samt Parma med Piacenza. I Sjuåriga kriget* sökte hon förgäves återtaga Schlesien. Vid Polens första delning (1772) erhöll Maria Teresia Galizien och Lodomerien. Frans II (1792—1835, som österrikisk kejsare Frans I) deltog i Polens andra delning 1793. 1796 besegrades han av Napoleon Bonaparte och förlorade flera landområden till Frankrike. 1804 proklamerade han de österrikiska arvländerna som ett ärvtligt kejsardöme Österrike. Efter Napo-leons fall erhöll Österrike på Wien-kongressen 1814 Venedig samt sina gamla besittningar i Italien men avstod Belgien. Under 1800-t. utbröto revolutioner i Wien samt i Ungern, Böhmen med flera stater. Oroligheterna föranledde kejsaren, Ferdinand I, att avsäga sig kronan till förmån för sin brorson, Frans Josef (1848—1916). I italienska frihetskriget besegrades österrikarna och måste avstå från Lombardiet. Efter ett krig mot Preussen 1866 måste Österrike erkänna Preussens hegemoni över Tyskland. Venetien avträddes s. å. och överlämnades till Italien. Fortsatta oroligheter i Ungern gjorde en uppgörelse med detta land nödvändig. 1867 tillförsäkrades Ungern full självstyrelse men skulle fortfara att vara förenat med ö. Monarkins namn blev hädanefter Österrike-Ungern. 1879 ockuperade österrike-Ungern Bosnien och Herzegovina, vilka 1908 införlivades med monarkin. 1879 ingick österrike-Ungern förbund med Tyskland och 1882 slöt sig Italien till detta (trippelalliansen). Efter mordet på den österrikiskungerske tronföljaren Frans Ferdinand i Sarajevo 1914 förklarade österrike-Ungern Serbien krig, vilket blev signalen till världskriget. I detta led den österrikisk-ungerska monarkin ett fullständigt nederlag och riket upplöstes sedan genom inre revolutioner. I frederna i S :t Germain 1919 och Trianon 1920 styckades den forna stormakten. Ungern blev självständigt. Av den huvudsakligen av tyskar befolkade delen bildades 1918 förbunds-republiken Österrike. S. å. erkändes Tjeckoslovakiens och Jugoslaviens självständighet. ö. genomgick efter kriget en svår kristid med åtföljande arbetslöshet. . Hos N. F. lyckades ö. utverka ett lån tiU upphjälpande av finanserna mot villkor att ö. underkastade sig en sträng kontroll av beskattning och statsutgifter. Sedermera har finansväsendet kommit på fötter. Finanskontrollen från N. F. upphörde 1926. österrikiska tronföljdskrigret (succes-sionskriget). Kejsar Karl VI av huset Habsburg hade, då han saknade manliga arvingar, lyckats få sin dotter Maria Teresias arvsrätt till de österrikiska länderna erkänd (se Pragmatisk sanktion). Vid Karls död 1740 uppställdes emellertid anspråk på delar av arvet bland annat av regen-terna i Preussen, Spanien, Bajern och Sachsen. S. å. inryckte Fredrik II av Preussen i Schlesien. Frankrike slöt sig till Österrikes fiender, medan däremot Ryssland och England ställde sig på Maria Teresias sida. Kriget mot Preussen (första schlesi-s k a kriget) gick illa för Österrike, som i freden i Berlin 1742 måste avträda Schlesien. Mot de övriga fien-detna vann Maria Teresia framgångar, vilket förmådde Fredrik att ånyo börja krig 1744 (andra schlesiska kriget). I freden i Dresden 1745 fick han bekräftelse på avträdelsen av Schlesien men måste erkänna Maria Teresias gemål, Frans I, som kejsare. S. å. slöt Bayern separatfred med Österrike. Frankrike och Spanien stodo nu ensamma mot österrikare, engelsmän och holländare (Holland hade anslutit sig till Österrike 1743). Fransmännens härförare Morits av Sachsen besegrade emellertid de förbundna i flera drabbningar. Den slutliga freden slöts i Aachen 1748, då Maria Teresia fick behålla sin faders länder (utom Schlesien). öster-Risör, se Risör. östersidan, municipalsamhälle vid västkusten, Bohuslän. 200 inv. östers jöavtalet och Nords jöavtalet kallas två samtidigt (1908) ingångna överenskommelser i syfte att trygga territoriellt status quo, den förra i östersjöområdet, den senare i de till Nordsjön gränsande områdena, öster-sjöavtalet undertecknades i Petersburg av Tyskland, Danmark, Ryssland och Sverige, Nordsjöavtalet i Berlin av Tyskland, Danmark, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Sverige. Östersjön, Baltiska havet, inliav till Atlantiska oceanen, begränsat från denna av Skandinaviska halvön och Jylland, ö. står över Kattegatt och Skagerack i förbindelse med Atlanten genom trenne sund, Öresund, Stora Bält och Lilla Bält. Ytvidden uppgär till omkring 420,000 kvkm. Kusterna