- Project Runeberg -  Tidsenlig matlagning : kok- och hushållsbok /
5

(1871) [MARC] [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen Translator: Mathilda Langlet - Tema: Cooking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - II. Om val af födoämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5

smakande och billig föda, såsom fallet är vid riktig
stekning af kött och fisk, hvarvid ingenting förloras i saft,
kraft och i näringsvärde, eller vid stafning och kokning
af potäter och grönsaker tillsammans med kött. Ty vid
kall eller medeltemperatur, fordras ett betydligt tillägg af
kött eller annan djurisk föda, till den näring som
hämtas ur växtriket. 1 England säger man derföre att en
engelsman är så god som tre fransmän, och franska
fa-briksegare och jern vägsbyggmästare hafva funnit att en
engelsman uträttade mera än två fransmän; men då
fransmännen fingo lika mycket köttmat som engelsmännen,
kunde de arbeta nästan lika mycket. Det är ett faktum att,
räknadt efter folkmängden, förtäras t. ex. tre gånger så
många får i England, som i Frankrike.

Till labskaus, frikassé, hackrnat, stufvadt kött med kål
och andra blandade rätter af kött, rötter och grönsaker,
således till alla slags stufningar, äfvensom i soppgrytan,
kan allt slags kött få komma med, små bitar, magert kött,
ja, till en viss grad, till och med senor och afskräde;och
allt detta är den billigaste och sparsammaste matlagning för
dem, som hafva litet att reda sig med. Skulle man lägga detta
i stekpannan och fräsa upp det, vore det så godt som
bort-kastadt, men bär man sig rätt åt, kan nästan allting användas;
till och med de hårda benen och knotorna får man ej förkasta,
förrän de äro krossade och genom lång kokning befriade från
hvarje smula kött, brosk och fett. Deraf får man ett kraftigt
spad, som gör maten sund och välsmakande. Af kött är
oxkött och fårkött det bästa, emedan det är det mest närande.
I de trakter, der renkött och annat vildt fås så lätt och
billigt, att det ej anses som »kalasmat» är det, såsom sund
och närande föda, förträffligt till ombyte för de friska, och
stärkande för de sjuka.

Att allmogen i somliga delar af landet icke vill äta
iiarens kött, har sin grund i en vidt utbredd vantro; men
detta är lika så enfaldigt och löjligt, som att man på
vestkusten i Sverige icke vill äta rödspottor (ett slags stor
flundra), för det att man inbillar sig att de röda
fläckarna i fiskens skinn komma deraf, att den lefver af
drunknade menniskors kött, eller att man icke vill äta
ostron för att de i rått tillstånd se litet obehagliga ut,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:43:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidmat/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free