Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - II. Om val af födoämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
dring eller omvexling af de födoämnen jag köper eller
anskaffar, som kroppens och lifsverktygens välbefinnande
fordra ?
Om nu menige man i allmänhet visste och förstod
hvad som var honom nyttigast och bäst, skulle det vara
både näsvist och skamligt att ställa honom till rätta för
det bruk han gör af det han förvärfvat »i sitt anletes
svett». Men det är icke så, ty alla samhällsklasser äro
mer eller mindre ovetande om rätta sättet att välja sina
födoämnen och rätta sättet att tillaga dem, så att af denna
orsak årligen slösas bort icke blott mången mödosamt
förvärfvad skilling, utan hundrade, ja tusentals riksdalrar.
Sålunda ser man ofta folk köpa och förtära orimliga
mängder af alla slags feta saker, såsom smör, ister, flott,
fläsk, så kalladt »dopp» m. m., dels derföre att de vant
sig att finna smak deri, dels derföre att de fått den
oriktiga åsigten att ju mera fett och fläsk de förtära, desto
mera stärka de sina kroppskrafter. De känna nämligen
icke hufvudläran eller den första grundsatsen för all
matlagning, att de olika födoämnena måste i visst, inbördes
afpassadt mått, vara tillstädes i den mat man förtär, så
vida de ordentligt och fullständigt skola gagna oss.
Förtär man icke mera fett än som är riktigt och
naturligt i förhållande till mängden af öfriga födoämnen
(ägghvita, stärkelse o. s. v.) så förbrukas det helt och
hållet, på samma gång det underlättar en fullständigare
upplösning och förbrukning af annan föda. Men förtär man
för mycket fett, så går öfvermåttet deraf genom magen och
tarmarna, utan att smältas, och i så fall är det så långt
ifrån att det gör någon nytta, att man snarare kan säga
att det skadar och försvårar de öfriga födoämnenas
upplösning. Alla födoämnen behöfva hvarandra; man kunde
lika så litet smälta bara ägghvita, som bara fett; smör och
bröd tillsammans är således en vida lättsmältare föda än
smöret och brödet hvar för sig.
En passande mängd fläskflott eller annat fett gifver
god smak åt potäter, bröd, kål och andra grönsaker, när
det brukas på rätta sättet. Men så som bruket af fett
till stekning och fräsning ofta af fattigt folk i städerna
öfverdnfves, åstadkommer det visst icke någon sund, väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
