Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kött, vildt och fågel - A) Rätter af oxkött - 345. Att förvara rökt kött och fläsk - 346. Snabbrökning eller bestrykning med träättika - 347. Späckadt och rökt oxkött - 348. Fruset kött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
345. Att forvara rökt kött och fläsk. Tör att
skinkor och kött icke skola taga skada under den varma
årstiden, kunna de nedläggas i krossade träkol, eller
upphängas i påsar fyllda med hackadt enris, som bildar ett
lager af ett par tums tjocklek deromkring.
346. Snabbrökning eller bestrykning med
träättika. Dervid bör iakttagas att köttet blifver väl torrt
eller får hänga några dagar mellan hvarje gång det
ned-doppasieller bestrvkes med träättikan (sora fås på
hvarje apotek).
347. Späckadt och rökt oxkött. Ett tjockt
lårstycke klyfves och hvarje stycke klyfves åter i två delar,
så att benet kan borttagas; styckena bultas och späckas
tvärsigenom tätt med fläskstrimlor, som icke få vara för
smala och som på förhand äro väl ingnidna med en
fin-stött blandning af kryddpeppar, starkpeppar, några
lagerbärsblad samt litet salpeter och salt. Derpå nedlägges
det i en lake af lüneburgersalt med enbär och peppar.
När det är väl genomträngdt af laken eller någon tid
innan det skall rökas, upphänges det för att torka, formas
som man vill hafva det, inlindas i ett tunnt tygstycke
och rökes svagt. — Har i smaken någon likhet med
medvurst.
348. Fruset kött. När sådant kött lägges i kallt
vatten för att isen skall »spricka ut,»> bortplockas
isbitarne, och så snart inga nya visa sig, upptages det. Det får
icke ligga så länge i vattnet att detta visar sig blodigt
ty då urvattnas det, förlorar sin kraft och blir mindre
saftigt och godt. Skall köttet stekas, är det svårt att få
brunt när det har legat i vatten och tinat upp; det är
derför bättre att låta det långsamt upptina i ett
medelmåttigt varmt rum. Bäst är det om det går an att
hugga sönder köttet i mindre stycken och upphänga dessa
i ett rum, der det väl är varmt men icke hett. Dock
bör man aldrig upptina mera än man för en gång kan
behöfva: ty att upprepade gånger tina upp köttet, verkar
ungefär som att urvattna det. Har man upptinat för
mycket kött, är det bäst att med det samma tillaga det,
och förvara hvad som icke genast användes, med
flottkaka öfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
