Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Är folkskoleläraren förpligtad att bekänna sig till vår kyrkas bekännelse? (G v S)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter; och
författad uti de tre hufvudsymbolerna apostolicum, nicænum
och athanasianum, jemväl uti den oförändrade augsburgiska
bekännelsen af år 1530, vedertagen i Upsala möte 1593; samt
uti hela den s. k. konkordieboken förklarad». Nu är det dock
otvifvelaktigt, att en stor del af dessa bekännelseskrifter äro för
folkskolelärarne obekanta, ja att någon fullständigare bekantskap
dermed icke rimligtvis kan af dem begäras. Dessutom torde
ett eller annat deraf vara faktiskt lemnadt, ehuru
lagbestämmelsen ännu står qvar. Slutligen gäller väl i detta, likasom i andra
liknande afseenden, skilnaden mellan väsentligt och oväsentligt.
Hvar är då att söka den för folkskolelärare afsedda
framställning af bekännelseskrifternas innehåll, om hvilken det icke
låter sig ifrågasätta, hvarken att något föråldradt eller att något
oväsentligt deri finnes upptaget? Helt visst i den nyligen
antagna katekesen. Bvggd på den af de i konkordieboken intagna
»förklaringarna» (Luthers lilla katekes), hvilkens uppgift det
just är att utgöra grundvalen för folkets
kristendomsundervisning, framställer vår katekes enkelt och bestämdt, hvad som är
att i Sverige förstå med ren evangelisk lära, särskildt med
hänsyn till folkskolan, äfvensom dennas fortsättning medelst
nattvardsskola, husförhör och annan kyrklig katekisation.
Härvid synes likväl den invändningen kunna göras, att det
gamla och nya testamentets skrifter äro i den anförda
kyrkolagsparagrafen, såsom sig bör, nämda främst, och att den rena
evangeliska läran naturligtvis först af allt måste vara af dem
bestämd. De äro ju Guds heliga ord, under det att samtliga
kyrkliga symboler och allt hvad katekes heter äro såsom
menniskoord underkastade möjligheten af misstag. Särskildt har man
för styrkande af denna invändning beropat sig på ofvan bemälda
Upsala mötes beslut, hvilket förklarar, »att i våra församlingar
skall lärdt, trodt och bekändt varda, att den heliga skrift af
den helige Ande sitt ursprung hafver och innehåller
fullkomligen allt det, som den kristliga läran om Gud den allsvåldigste
och vår salighet samt goda gerningar och dygder tillkommer,
och är en grund och stöd till en rätt kristen tro och ett
rättesnöre till att döma, åtskilja och förekomma all tvist uti
religionen; och ingen förklaring af andra behöfves antingen af de
heliga fäder eller andra, som af eget godtycke något dertill satt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
