Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvärfva hvad till deras uppehälle är nödigt. Blott en mindre
del af dem nå det mål, de eftersträfvat, och vinna dermed
sjelfständighet och oberoende, dock ofta först efter många år
af arbete och undvaranden. »Hvarthän skall den leda denna
tillväxt af andliga arbetskrafter på bekostnad af de timligt
producerande»? — Frågar en tänkare i dessa ämnen och
besvarar sjelf frågan sålunda: »Till proletariat, till ekonomisk
undergång.» — Huru annorlunda skulle ej dessa förhållanden
gestalta sig, om kroppsarbetet stode i tillbörlig aktning? Då
skulle begåfvade unga män, som hade praktiska anlag, egna
sig åt yrkena. Yrkesskickligheten skulle stiga, och yrkena
skulle gifva rikligare utkomst åt dem, som egnade sig deråt.
Hufvudarbetare och kroppsarbetare skulle ej längre se på
hvarandra med ringaktning och afund, utan, gifvande
hvarandra tillbörlig ära, skulle de erkänna, att hvarderas kall vore
berättigadt, nödvändigt och förtjent af lika heder.
Så varmt vi än äro öfvertygade derom, att undervisningen
i slöjd har med sig stora och vigtiga fördelar, våga vi dock
icke framställa det yrkandet, att slöjden genast borde införas
som ett obligatoriskt läroämne vid alla våra folkskolor och
allmänna läroverk. Detta skulle kanske snarare skada, än gagna
den goda saken, enär vigten och betydelsen af detta ämne
ej ännu har genomträngt det allmänna medvetandet. Men
det våga vi påstå, att de föräldrar handla välbetänkt, som sörja
för, att deras barn på ett eller annat sätt få öfva sig i slöjd,
äfvensom att de skolstyrelser se barnen, ja, landets bästa till
godo, hvilka så anordna, att undervisning i slöjd meddelas
åtminstone de barn, hvilkas föräldrar det önska.
Vi öfvergå nu till den fria leken. Leken är rätta fältet
för barnets fria verksamhet. Dess betydelse vid uppfostran
blir vanligen ej tillbörligt uppskattad. Mången anser den
endast som ett tidsfördrif, som har det goda med sig, att barnen
derigenom hindras från att göra allahanda odygd, hvartill de
så ofta och så lätt förledas, då de ej hafva någon
sysselsättning; andra betrakta den som ett välkommet medel,
hvar-igenom de äldre kunna skaffa sig ro, när de ej vilja befatta
sig med barnen; andra åter se deri på sin höjd en lämplig
verksamhet för bevarande af kroppens helsa och dess krafters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
