- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 1 (1882) /
122

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framställandet deraf, känner det sig uppmuntradt till frisk och
hurtig verksamhet. Genom den vexelverkan, som sålunda
uppkommer mellan de lekande, väckas och utbildas många anlag,
som förut legat likasom i dvala. »Lif tändes vid lif, likasom
flamma vid flamma». I denna lifgifvande inverkan ligger den
angenäma retelse, som jämte annat drifver barnet att söka upp
andra barn.

- Leken är sålunda en naturlig sysselsättning för barnen.
För de barn, som ännu ej hunnit den ålder, att de äro mogna
för något egentligt arbete, är den, snart sagdt, det enda rätta
fältet för deras handlande. 1 samma mån de utvecklas,
antager leken en annan karaktär. Den blir allt mer en
veder-qvickelse efter arbetet, hvarför ock lekarne allt mera blifva
rörelselekar i fria luften i motsats till stillasittandet vid boken.
Ju mera tvång barnet måste underkasta sig i och för sitt
egentliga arbete, ju mer söker det hålla sig skadeslöst för
inskränkningar i sin frihet i leken eller annan fritt vald verksamhet,
der det får röra sig sjelfständigt och i öfverensstämmelse med
sina individuella anlag.

Men oaktadt leken är en -så naturlig och nyttig
sysselsättning för barn, är det ett beklagligt faktum, att den äldre
ungdomen i våra dagar ej synes hafva någon lust att leka. »I
forna dagar» — säger en af våra samtida läkare — »skyndade
pojkarne från boken till bollspelet. Nu sitta de liknöjda och
försjunkna i sig sjelfva; de hafva blott en önskan: hvila. Men
vid den åldern hvilar man icke, om man icke är trött». Låt
vara, att skildringen är något färglagd; sant är dock, att våra
dagars ungdom ej hafva den friskhet, hurtighet och
barnslig-het som ungdomen för tjugu, trettio år sedan. Härtill
bidrager, att den måste tillbringa allt för många timmar om dagen
vid det regelbundna arbetet; att man fäster allt för stor
betydelse vid massan af insigter, samt att undervisningssättet,
helst när fråga är om de mindre barnen, i allmänhet är allt för
abstrakt. — En naturlig följd häraf blir, att arbetsdriften
försvagas ; lusten att läsa förqväfves, kraften till vidare utveckling
förlamas. Om barnen veta några namn mer eller mindre i
geografien; om de kunna läsa upp alla reglerna i en
grammatik med dertill hörande undantag eller icke, är temligen
likgiltigt för det kommande lifvet. Vigten ligger derpå, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:44:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/1/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free