- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 1 (1882) /
175

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bestraffningen och para den med Herrens förmaning. Men
har han ock en gång lyckats lägga band på sig sjelf, så är
dock ej härmed nog. Barnet upprepar kanske af trots eller
svaghet samma förseelse; det inhemtar litet af kunskaper och
glömmer det snart. Då är frestelsen till otålighet och vrede
ganska stor. Att upprepa samma förmaningar den ena [-gången-] {+gån-
gen+} efter den andra och dock efter en tid måhända finna dera

förgätna, att söka allt jämt iuprägla samma sanning och ofta

upptäcka, att den ej finnes qvar i barnets, medvetande, nog

är detta påkostande; nog behöfves här ett sinne, som i helig
sjelfförsakelse kan glömma sig sjelf, sin egen rättighet, sin
egen ära för att just i och under arbetet uppoffra sig sjelf
för barnens välfärd.

Slutligen möter äfven från förmäns sida ett och annat,
som tarfvar detta sinne. Att obegränsad frihet för den
enskilde ej kan vinnas inom ett ordnadt vare sig borgerligt eller
religiöst samhälle, är en oomkullkastlig sanning; men en
sanning, som ty värr allt för ringa påaktas af de flesta bland
våra dagars menniskor, hvilka oupphörligen ropa på frihet
framför allt i kristligt afseende, icke besinnande, att de knappt
det ögonblick, då de lyckats nedrifva de gamla skrankorna,
äro rätteligen fria och i nästa hafva sjelfva invefvat sig i
kanske ännu strängare band. På grund af denna sanning kan
ej heller på skolans område någon obegränsad frihet erhållas.
Vi hafva här både högre och lägre, både närmare och
fjer-mare förmän och inspektörer, hvilka hvar för sig vilja hafva
ett ord med i laget samt med rätta göra anspråk på lydnad
och hörsamhet. Mången skollärare synes dock med
ganska mycken svårighet underkasta sig en sådan kontroll. Man
synes härvid vara okunnig om eller ej rätt betänka, huru en
sådan uppsigt utöfvas ända ned ifrån dagakarlen, ända upp
till rikets förnämsta styresmän, hvarför skulle då skolläraren
ensam vara härifrån undantagen? Här är ej tillfälle att
undersöka hvem eller hvilka, som skola utöfva denna uppsigt; oss
är det nog, att den finnes och är berättigad. Från dessa
uppsyningsmän kunna nu esomoftast anmärkningar komma oss
till del. Vi förklara oss, men vår förklaring blir ej alltid
gillad. Vår egen ära och vilja såras, men vi kunna ej få vår
mening igenom och med trots blir saken värre, men ej bättre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:44:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/1/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free