Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
doraskunskap. Endast en sann och lefvande kristendom är
medlet mot synd af hvad slag det vara må. En sådan förhindras
ej af den verldsliga kunskapen, utan tvärtom främjas, så vida den
verldsliga kunskapen ställer sig i kristendomens tjenst. Lösrycker
han sig deremot från denna; vill han gå sina egna vägar och
sträfva till sitt eget mål, då blir han skadlig, han må för öfrigt
vara liten eller stor.
Vi kunna sålunda ej instämma med dem, som säga: »drick
djupt ur kunskapens bägare, eller smaka icke derpå!» utan med
dem, som gifva oss den maningen: »Drick så mycket du kan få
ur kunskapens bägare, men kom dervid i håg, att »gudsfruktan
är vishetens begynnelse, men äfven dess mål, om du fattar den
rätt!» — Bygges den upplysning, som i folkskolan meddelas,
på en sann och lefvande kristendom; blir folkskolans
hufvud-uppgift att meddela barnen en kristlig uppfostran; skola de
kunskaper i verldsliga ämnen, som nu der kunna inhemtas, ej
blifva till skada, utan till väsentligt gagn så väl för den
enskilde, som eger dem, 6om för hela vårt folk.
Ett annat vanligt hinder för inrättandet af
fortsättnings-skolor, är den liknöjdhet för andliga intressen öfver hufvud, och
särskildt för folkundervisningen, som råder i många skoldistrikt.
Hvartill tjenar det myckna bråket och arbetet för kunskapers
spridande? — frågar man. Har man mat och kläder, hvad mera
är af behof? — Nog, ja mer än nog är redan gjordt för folkets
undervisning, hvartill tjenar då fortsättningsskolan? Hon är bara
ett påhitt af oroliga andar, som behöfva något att syssla med.
Liknöjdheten är svår att öfvervinna; men ännu svårare är
sparsamheten. Ovilligheten att göra uppoffringar för annat än för
främjandet af egna intressen är ett lika allmänt som
svåröfver-vinneligt hinder vid försöken att få fortsättningsskolor i gång.
Nog kunde det väl hafva nytta med sig, att en fortsättningsskola
anordnades; men vi hafva så stora utgifter — är en vanlig
invändning mot förslaget att upprätta dylika skolor. Sant är väl,
att i åtskilliga distrikt utgifterna äro rätt dryga; men ofta är
väl förebärandet af stora utgifter endast de obotfärdigas
förhinder. Det är ej alltid i de distrikt, der utgifterna äro drygast,
som ovilligheten att göra uppoffringar för skolan är störst.
Tvärtom hafva vi ej sällan funnit, att, der utgifterna i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
