Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Seminarie-elevernas praktiska utbildning pi 1860-talet
1. Förhållandet mellan den teoretiska undervisningen och den
praktiska lftrarebildningen•
Belackaren må säga, hvad han behagar, men historien skall
en gång döma, att våra lärarebildningsanstalter under de tre
senaste årtiondena hafva undergått en glädjande utveckling. Vi
behöfva blott i tanken gå tillbaka till början af 1860-talet för
att finna dessa läroverk inskränkta till det allra nödtorftigaste:
en hufvudlärare, nämligen föreståndaren, ett enda lärorum,
ettårig lärokurs, en enda klass med ganska liten sammanhållning,
eländig undervisningsmateriel, olämpliga läroböcker, ingen egen
öfningsskola och nära nog utan i lag stadgad organisation.
Mest i ögonen fallande var utvecklingsarbetet i början af
denna period. Den, som år 1860 aflade folkskolelärareexamen,
torde i allmänhet hafva känt sig öfverraskad, när han 10 år
därefter återvände till det seminarium, där han hade fått sin
utbildning. Så stor var den förändring, som hade försiggått.
Läroverket hade nu tre hufvudlärare (så kallades föreståndaren och
adjunkterna i 1862 års seminariereglemente), lärokursen var
treårig, inträde8fordringarna voro skärpta, läropensa höjda,
läroverket hade sin egen öfningsskola och arbetade på flera ställen
i en ny rymlig lokal, bättre undervisningsmetoder följdes, och en
noggrann plan gjorde sig gällande i allt.
Det ligger utom ramen för denna lilla teckning att
uppspåra de krafter, hvilka satte detta utvecklingsarbete i gång.
De voro inånga, både positiva och negativa. Ej heller tillåter
planen att nu teckna de personliga insatser, som 1860-talets män
gjorde i arbetets ledning och utförande. Det vore väl icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
