Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom bokstäfvernas grundformer, bokstäfverna själfva, siffrorna
m. m., och att de kunna syssla med dessa saker med lust och
glädje. När det förhåller sig så, menar han, borde väl barnen
på ett högre stadium kunna hafva intresse för den
teoretiskt-systematiska undervisningen i språklära. Den jämförelsen haltar
betydligt. För det första har intet afseende fästats på den
omständigheten, att småskolans barn få syssla med ljud och
bok-stäfveT m. m. hvarje dag en a två timmar, då däremot
folkskolans barn hafva särskild undervisning i språklära en half timme,
högst en timme i veckan. (Jag menar på detta ställe såsom i
allmänhet folkskolan sådan hon förekommer i våra flesta
skoldistrikt.) Det är nämligen mycket lättare att hålla barnens
intresse vid makt, om de få ägna så mycken tid åt ett ämne, att
de hinna under ett lugnt arbete sätta sig in uti det så grundligt,
som man af dem kan begära, än om de på kort tid nödgas
under ett visst jäktande genomgå den bestämda kursen, hvilken
de till följd däraf endast ytligt kunna tillägna sig. Men i den
vanliga folkskolan måste tiden, som kan anslås till undervisning
i språklära, blifva alltför kort för att grundligt kunna genomgå
en så omfattande kurs som den, hvilken d:r S. för folkskolan
föreslagit. — För det andra har man vid de första
räkneöfnin-gama lättare att hålla barnens intresse vid lif än vid
undervisningen i form- och satslära därför, att man vid de förra har
rikligare tillfallen och medel att göra den grundläggande
undervisningen till en verklig sakundervisning, under det man vid den
senare, äfven om det ej är nödvändigt, likväl ofta kommer att
röra sig med ord och satser, hvilkas innehåll är tomt och fattigt
— se t. ex. de tillämpningsöfningar, som förekomma i d:r S:s
lärobok i form- och satslära! — och som därför ej förmå
af-vinna barnen något lefvande intresse. Det behöfves nämligen
en större utveckling och mera omfattande insikter, än barnen i
våra vanliga folkskolor gemenligen hafva, för att formen såsom
sådan skall kunna intressera dem. — För det tredje sysselsätta sig
småskolans barn hellre med de första läsöfningarna än t. ex.
andra folkskoleklassens barn med de grammatiska formerna,
därför att de förra hafva målet närmare för ögonen och kunna
lättare göra sig någon föreställning om det nöje, det bereder
att hafva uppnått det, äfvensom därför att de snarare komma
till ett påtagligt resultat än de senare, hvilka ej kunna inse be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
