Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydelsen däraf, att de skola sysselsätta sig med en mängd former,
hvilka de förut kunna bilda oeh rätt använda. — D:r S. säger
vidare, att teoretisk-systematisk undervisning i språklära ej
be-höfver till stor del bestå i abstraherande, då den kan i väsentlig
mån bedrifvas på den rena åskådningens väg. Med anledning
häraf vill jag endast fästa uppmärksamheten därpå, att d:r S.
själf säger: »Undervisningen bör så tillgå, att barnen böra
vägledas att ur typiska exempel uppsöka regler», och på ett annat
ställe: »Barnen äro nu mogna för den begreppsmässiga
undervisning, satsläran äfven i sina enklaste former fordrar», och åter
på ett annat ställe: »Att läran om verbet och den utbildade satsen
är ganska svår och har en abstrakt karakter, medgifva vi gärna,
men anses dessa saker af nog stor vikt, att de böra läsas, så
skola de väl läsas så, att de begripas, ej blifva en tom
minnes-läxa». Jämför man dessa ställen med de många öfriga i d:r S:s
Språkbildning, där han talar om vikten att bibringa barnen en
klar, sammanhängande kunskap i språklära, och gör man sig
mödan att genomgå d:r S:s lärobok i form- och satslära med
de68 rikedom på grammatiska termer, kategorier och skema, torde
man utan fruktan att hafva sagt för mycket kunna påstå, att
undervisningen kommer till stor del att bestå i abstraherande
och definierande, så vidt man verkligen har för afsikt att komma
till en »klar och fast kunskap» i språketä väsen och allmänna
lagar till det omfång, som d:r S:s lärobok angifver; ty den
omständigheten, att man vid.undervisningen utgår från åskådningen,
kan ej göra det öfverflödigt att abstrahera och definiera, när det
gäller att meddela »ett begreppsmässigt vetande».
D:r S. säger, att, om teoretisk-systematisk undervisning är
nödvändig, så får brist på tid ej vara något hinder för dess
upptagande på skolans program: man måste hafva råd till det, som
är nödvändigt. Men hvem har bevisat, att det är. nödvändigt
att i folkskolan meddela teoretisk-systematisk undervisning i
språklära? Jag har aldrig sett något bevis härför. Ej ens om
man inlägger i uttrycket »teoretisk-systematisk» den betydelse,
som d:r S. i sin »Språkbildning» vill gifva det, kan man bevisa
nödvändigheten af särskild undervisning i språklära i folkskolan,
så länge man ej uppställer för henne ett annat mål än det, som
man nu i allmänhet angifver för hennes verksamhet. Och huru
skulle man kunna framställa något bevis för nödvändigheten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
