Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om n&got öfverflödigt hade upptagits, om något nödvändigt eller
önskvärdt hade utelämnats, om någonting framställdes oriktigt,
om sammanhanget blef klart o. s. v. Frågan om den
undervisandes personliga hållning rörde i allmänhet lärotonen, men
också huruvida den undervisande iakttog ett skick, som anstår
en lärare, värdigt men fritt, om han öfverblickade sin
barnskara och styrde denna med sina ögon o. s. v. Slutligen bör
jag också med exempel belysa, hvad vi hade att bedöma under
den fjärde synpunkten. Detta var frågor sådana som dessa:
Upprätthöll den undervisande god disciplin? Ryckte han barnen
med sig genom sin undervisning? Ställde han frågorna till hela
klassen? Fördelade han frågorna rätt, så att de tröga barnen
också nödgades svara? Ledde han barnen på lämpligt sätt?
Höllos barnen till själfverksamhet? Tillgodosåg han enskildas
behof? o. 8. v.
* *
#
Det lilla, mina källor hafva att meddela angående de
praktiska öfningarna på 1860-talet, är nu gifvet. Jag hoppades, då
jag började studera detta ämne, att kunna lämna en fullständig
bild af 8eminarie-elevernas praktiska utbildning ej blott under
1860-talet utan ända intill närvarande stund. Mina studier och
anteckningar omfatta också i det närmaste hela denna tid. Men
källornas ofullständighet har nödgat mig att afstå från denna
plan. I fråga om en nydaningstid, sådan som 1860-talet var,
kan man vara tacksam, om man får veta, huru förhållandena
gestaltade sig i några fall, eller med andra ord, huru det kunde
vara, eftersom det icke finnes någon möjlighet att lära känna,
huru det tillgick i alla. Men i fråga om de två följande
årtiondena, hvilka förete en mera jämn och likformig utveckling
och hvilka för öfrigt ligga oss närmare, vill man icke nöja sig
därmed. Tyvärr äro dock källorna äfven för 1870- och
1880-talen mycket otillfredsställande. Dels lämna de endast
undantagsvis någon inblick i öfningsskolans och de praktiska
öfnin-gamas inre lif, hvilket för mig är hufvudsak, dels är
ojämnheten så stor, att man mycket ofta, när det gäller att ur en viss
synpunkt betrakta sitt ämne, i flera eller färre berättelser saknar
nödiga uppgifter. Det är dessa skäl, som bestämt mig för att
åtminstone för tillfallet begränsa min framställning till 1860-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
