Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram i tiden som år 1842, då det i dess första folkskolestadga
föreskrefs, att i hvarje församling skall finnas minst en skola.
Med hänsyn till denna skolas beskaffenhet åter uppställde han
större kraf, än man ännu i vårt land vågat uppställa. Han
föreslog nämligen, att folkskolan i alla församlingar skulle vara
fast, då våra folkskolestadgar, så väl den af år 1842 som den af
år 1882, ej vågat gå längre än att säga, att den folkskola, som
måste finnas i församlingen, helst bör vara fast; men att det
må vara tillåtet att tillsvidare sörja för folkundervisningen
genom upprättande af flyttande folkskola i sådana distrikt, där
de lokala förhållandena betinga en dylik skola.
Församlingens pastor skulle öfva tillsyn och vård öfver
folkskolan. Honom ålåg det att anskaffa lämplig lärare.
Härtill kunde i första hand användas antingen klockaren, »som
ändt-ligen måste vara boklärd», eller sockenskrifvaren — en
tjänsteman, som i forna tider fanns i Finlands landsförsamlingar.
Vidare borde pastor med församlingens hjälp tillse, att läraren
finge »ett kvarter», som vore lämpligt för skolhållning. Detta
borde helst ligga i kyrkbyn, så att äfven barnen där måtte
kunna få bostad och uppehälle. Pastor skulle ock söka
inverka på föräldrarne, så att de skickade barnen till skolan.
För fattiga barn borde han söka hjälp hos gudfruktiga
förmögna personer, på det fattigdom ej måtte hindra dem från att
besöka skolan. Därjämte borde pastorn tillhålla föräldrarne att
icke taga barnen ur skolan, förrän dessa afslutat sin lärokurs,
och att förse dem med nödiga läroböcker samt »att förnöja
läromästaren, att han så mycket villigare må vara att undervisa
barnen.»
Läraren åter skulle vara nykter, och han borde undervisa
barnen med beskedlighet, så att de lära sig älska boken, dock
skulle han faderligen aga dem för skalkhet. Lärotimmarna
borde han taga noggrant i akt. Nödiga böcker och
skrif-papper skulle han alltid hafva i förråd. Därjämte skulle han
flitigt göra sig underrättad om huru de, som hos honom gått i
skola, sedermera underhöllo sina kunskaper och tillämpade det,
som de hade inhämtat, genom att i hushållen undervisa andra.
Läraren skulle hafva »fritt kvarter» samt ersättning i
penningar för sitt arbete. Lönen skulle betalas af föräldrarne.
Den beräknades efter hvarje ny bok, som barnen genomgått i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
