Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Katekesutvecklingens första Iftrostycke.
Artikelförfattarens mening är icke att granska detta
läro-stycke, vare sig till innehåll eller form. Han vill tvärt om taga
det, sådant det är, och söka visa, huru man bör gå till väga,
när man vill göra barnen i den egentliga folkskolans första
klass förtrogna med dess innehåll.
Det torde icke finnas något katekesstycke, som har varit
föremål för så allvarsamma anmärkningar som detta. Man har
sagt: Frågan affordrar barnen en bekännelse om personlig tro
och personligt lif i Gud, och svaret lägger den äskade
bekännelsen i deras mun, en bekännelse, som är lika för alla, ehvad
de stå kvar i sitt döpelseförbund eller hafva affallit. Stycket
inbjuder således till skrymteri.
Å andra sidan har man också framhållit, att det ligger
en bevarande kraft uti den bekännelsen: »Jag är en kristen».
Huru bör då läraren gå till väga för att undvika den fara och
tillgodogöra sig den kraft, som den personliga bekännelsens
form medför? Detta är en af de frågor, som här borde finna
sin lösning.
Den svårighet, som nu är påpekad, härrör från
katekesstyckets form, de, som ytterligare skola nämnas, hafva sin grund
i innehållet. Den förra är mindre på detta stadium än på ett
högre, de senare äro här som allra störst. När barnen inträda
i den egentliga folkskolan och begynna sin katekesläsning, möta
de redan i första stycket ett betydande antal innehållsdigra ord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
