Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är en af kommittéledamöterna, folkskoleläraren Alfr. Dalin i
Huskvarna. Broschyrens fullständiga titel lyder: » [-allmänna-] {+all-
männa+} folkskolelärare förenings småskrifter. Af gång sexamina
vid Sveriges seminarier för folkskolelärare och folks kolelärarinnor
åren 1870—88.»
Första akten i den stora vidräkning, som merberörda
kommitté skulle åvägabringa, har i och med denna skrift gått af
stapeln. Märkvärdigt nog är anklagelsen framställd i en hel
förenings namn. Broschyren säges nämligen vara n:r 1 af
Sveriges allmänna folkskolelärareförenings småskrifter. I sanning
en öfverraskande företeelse! En hel förening, inom hvilken det
finnes mången, som med vördnadsfull tacksamhet tänker på sina
lärare, och andra, som väl aldrig själfva bafva åtnjutit
undervisning vid något seminarium men ändock äga öppen blick för
det trogna och samvetsgranna arbete, som bedrifves där, ikläder
sig solidariskt ansvar för en publikation af denna art. Det
gränsar till demoralisation.
Det offentliga angreppet börjar icke, såsom cirkuläret gjorde,
med inträdesprofven utan med afgångsexamen. Anledningen
därtill är väl den, att det befanns nödigt att inleda aktionen på
skenbart fastare grunder än de, som kunnat på skvallerväg
hopsamlas. Redaktören menar sig nu äga osvikliga grunder och
framträder med stor pondus och mycken tvärsäkerhet. Han har
i sitt tycke, såsom man plägar säga, seminarierna i sina händer.
I rättfardighetens namn måste de i det afseende, hvarom fråga
är, göras om. Sådan är andan och tonen i denna skrift. Han
har skaffat sig afskrift af de afgångsbctyg, som blifvit gifna vid
rikets seminarier under åren 1870—88, och vill på statistisk väg
demonstrera, att det står mycket illa till vid dessa läroverk.
Hvad har han nu läst i sina tabeller? Jo, att somliga
seminarier varit »strängare», andra »slappare» i sina fordringar
(sid. 5 och 67), att de elever, som afgått med högre betyg,
varit »särskildt gynnade» (sid. 62 och 64), att »en del
seminarier hopat ett stort antal betygsenheter på ett jämförelsevis litet
fåtal», medan andra »däremot hafva mera likformigt fördelat
betygsenheterna på hela elevantalet» (sid. 65), liksom om betygen
blifvit utplacerade efter godtycke, ej efter förtjänst, att »betyg
från olika seminarier icke kunna med någon grad af rättvisa
omedelbart jämföras med hvarandra» (sid. 67), att lärarnes »per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
